Publicerad
Kategori: Leder, muskler och skelett, Vad forskar du om?
Nyckelord: , ,

Visa faktaruta!

Det är inte alltid en lång sjukskrivning har visat sig ha bästa effekt för att läka ett sjukdomstillstånd eller att operation alltid är den rätta lösningen. Genom att samköra olika register får forskare i Lund fram nya data om bästa möjliga behandling.

I Lund görs studier för olika sjukdomar i rörelseorganen där man jämför hur länge patienter har varit sjukskrivna för olika typer av diagnoser och hur olika typer av behandlingar har påverkat sjukskrivningens längd.

Ett exempel är ledgångsreumatism där de nya biologiska läkemedlen har visat positiva effekter i form av bland annat minskad sjukskrivning.

Stora vårdkostnader för sjukdomar i rörelseorganen

Martin Englund är en av forskarna vid det så kallade MORSE-projektet i Lund. Det är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som syftar till att minska ohälsan för rörelseorganens sjukdomar i Sydsverige. Sjukdomar i rörelseorganen står för en tredjedel av alla sjukskrivningar och en tredjedel av vårdkostnaderna totalt sett.

– Syftet med våra studier är bland annat att se hur vanliga olika sjukdomar är och studera vårdsökande mönster över tid, berättar Martin Englund. Vi har exempelvis tagit fram data åt Socialstyrelsen som underlag för de riktlinjer för sjukskrivning vid rörelseorganens sjukdomar som togs i bruk under 2009.

Samkörda register ger helhetsbild

Inom MORSE-projektet finns ett unikt samarbete som gör registerstudier möjliga på ett sätt som inte är genomförbart i de flesta andra länder i världen. I Skåne registreras samtliga sjukvårdsbesök – både för sluten- och öppenvård. Detta register samkörs sedan med data från bland annat Försäkringskassan och Läkemedelsregistret så att man får en helhetsbild av både vårdbehov och vårdkostnader.

– Det finns oanade möjligheter att utvärdera både sjukdomstillstånd och behandlingar med registerstudier, säger Martin Englund. Det tycker jag är spännande som forskare. Att försöka hitta svar på denna typ av frågor genom noggrann analys av stora mängder information från register och från andra typer av kliniska studier.

Ökning av knäledsartroser

Illustration: Dreamstime

Forskarna i MORSE-projektet följer också förändringar i olika sjukdomstillstånd över tid. Något som till exempel kan vara viktigt för vårdplaneringen. Martin Englund berättar att till exempel sjukdomen knäledsartros ökar – förmodligen för att vi lever allt längre och blir allt tyngre.

Artros är en av de vanligaste av rörelseorganens sjukdomar, tillsammans med vissa andra sjukdomar och skador som leder till ryggvärk och allmän muskelvärk. Fortfarande är mycket okänt om vad som orsakar artros och hur det går till när brosket i lederna bryts ner och ger smärta, svullnad och stelhet i höfter, knän och fingrar.

Meniskoperationer görs ibland i onödan

Martin Englund har tidigare forskat mycket kring artros och har fortfarande samarbete med forskargrupper framför allt i USA. Hans stora intresse är att studera betydelsen av meniskskador när det gäller uppkomsten av knäledsartros.

– Det är möjligt att menisken har en nyckelposition vid utvecklingen av knäledsartros, berättar Martin Englund. Jag har bland annat i min forskning kunnat visa att personer som har en skadad menisk löper avsevärt högre risk att utveckla artros på sikt.

Det kan vara svårt att veta vad som egentligen orsakar smärtan i ett knä – är det skadan i menisken eller en tidig knäledsartros som man ännu inte kan se några tecken på vid en vanlig röntgen undersökning? Eller är det kanske den ökade mekaniska belastningen i leden som en meniskskada ger upphov till som i sin tur leder till andra förändringar i ledhinna och ben, vilka kan ge upphov till smärtan?

– Ibland opererar man säkert bort delar av menisken helt i onödan, särskilt hos äldre, för att man inte känner till den egentliga orsaken till smärtan, säger Martin Englund. Jag har i min forskning kunnat se att i ungefär vart tredje knä finns det skador på menisken – trots att de flesta av dessa personer inte känner någon smärta eller vet om att de har en meniskskada överhuvudtaget.

NINA HULT

december 2009