Vetenskap & Hälsa

Arne Lindgren: Gener och register öppnar nya möjligheter mot stroke

2010-01-27

Med hjälp av genetiska studier och data från Lund Stroke Register har forskare i Lund och Malmö hittat förändringar i gener som tycks öka risken för stroke. Därmed kan riskfaktorer för stroke knytas samman med den senaste genetiska forskningen – något som på sikt skulle kunna leda till nya läkemedel och behandlingar.

– Få andra sjukhus har ett så detaljerat och långsiktigt register för stroke, berättar Arne Lindgren. Lund Stroke Register startades 2001 och här förs till exempel data om ålder, kön, typ av stroke och olika riskfaktorer in. Det ger oss en bra överblick över sjukdomen.

Uppgifterna i Lund Stroke Register och de genetiska studierna visar tillsammans förändringar i gener som tycks kunna öka risken för stroke. Forskarna hoppas att detta ska kunna ge en bättre förståelse för hur och varför sjukdomen utvecklas.

Arne Lindgren har också startat ett nytt projekt i samarbete med MR-avdelningen på sjukhuset och forskare på universitetet, bland annat Zaal Kokaias, Olle Lindvalls och Tadeusz Wielochs forskargrupper. Där ska man titta på varför vissa strokedrabbade återhämtar sig bättre än andra efter en stroke. Forskarna vill bättre försöka förstå hur återhämtningen i hjärnan går till efter en strokeskada.

– Även i den här studien kommer vi att jämföra med olika genetiska faktorer för att se om det kan ge oss viktiga pusselbitar i att förstå vad som händer vid stroke. Det kan också ge oss information om hur vi bäst behandlar patienterna och hur vi kan förbättra deras möjligheter till återhämtning efter sjukdomen.

Prognoser för framtida strokeutveckling

Lund Stroke Register ger också forskarna underlag om hur vanlig sjukdomen är. Just nu kan man märka att den tidigare ökningen av strokepatienter har planat ut.

Trots en allt mer ökande befolkning har ändå sjukvården kunnat hålla nivån strokedrabbade konstant framför allt genom att i tid behandla för en av riskfaktorerna, högt blodtryck. Överlevnaden hos patienterna har också ökat med nya behandlingsmetoder vid akut stroke under de senaste åren.

Forskarna har också försökt förutspå utvecklingen av antalet strokepatienter framåt i tiden. Det är viktig information för dem som planerar vården och det hälsofrämjande arbetet i samhället.

– En av våra forskare, Björn Hallström, har tittat på strokeutvecklingen i Lund i sin avhandling. Han har också gjort prognoser för strokeutvecklingen fram till 2050 och då såg han att även om samhället satsar på mer aktivt förebyggande arbete så kommer antalet strokepatienter fortsätta att ligga högt. Och den ökade överlevnaden efter en stroke förbättras sannolikt än mer framöver vilket ger fler personer med stroke i samhället.

Omhändertagandet viktigt

Inom Arne Lindgrens forskargrupp pågår också forskning om omvårdnaden efter en stroke.

I en avhandling från 2007 som skrevs av sjuksköterskan Ann-Cathrin Jönsson, numera verksam vid UMAS, såg man att många strokedrabbade fick problem med smärta, viktnedgång och depression efter sin stroke. En slutsats av den studien är att det finns mycket kvar att göra för att minska dessa besvär efter stroke.

– Näringsintaget går ofta ner efter en stroke, berättar Arne Lindgren. Det är viktigt att se till att patienten får i sig tillräckligt med näring. Det kan till exempel handla om att lära sig rätt sittställning vid måltiden och att matens utseende är tilltalande. Vi tror också att miljön i samband med måltiden är bland det allra viktigaste.

Text: NINA HULT

december 2009