Publicerad
Kategori: Beroenden
Nyckelord: , ,

Visa faktaruta!

 Studenter på lastbilsflak 

”Sjungom studentens lyckliga dag” skrålar många nyblivna studenter med en ölflaska eller ett champagneglas i handen. Somliga fortsätter drickandet under hela sin högskoletid, så mycket att det kan leda till ett missbruk. Men det går att bryta de dåliga mönstren.

 – Förr ansågs det meningslöst att försöka få unga människor att minska sin spritkonsumtion. Sådant fungerar inte med 20-åringar, menade man. Men vi inspirerades av amerikansk forskning som visade motsatsen, säger professor emeritus Mats Berglund vid Avdelningen för klinisk alkoholforskning vid Lunds universitet och UMAS.

Hans forskargrupp har varit europeisk pionjär när det gäller alkoholupplysning för högskolestudenter. Dess resultat har också fått gehör inte bara inom universitetsvärlden utan också hos bl.a. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet.

Minska spritintaget

Att det dricks mycket inom studentlivet är ingen hemlighet. Blöta nationsfester, krossade flaskor och högljutt tjoande utanför studentbostäderna förekommer i alla universitetsstäder. Men partydrickandet är inte den enda varianten – många dricker också för att minska stressen inför tentor och sociala krav.

 Att få bort drickandet från studentlivet är inget realistiskt mål. Att minska högkonsumenternas spritintag är däremot fullt möjligt.

 – Vi vill ge dessa studenter verktyg att använda för att dra ner på drickandet. Om de minskar sitt intag med bara några glas per festkväll, så har de minskat skadorna på sin framtida hälsa, säger Kent Johnsson i Malmögruppen.

 Han har arbetat med Studenthälsan och studentnationerna i Lund för att informera om riskerna med alkohol och hur man kan dra ner på konsumtionen. Det handlar bland annat om planering: att till exempel välja en 3:a vodka i stället för en 4:a och en mellanöl i stället för en starköl, och att låta det gå en tid mellan drinkarna i stället för att stjälpa i sig glas efter glas. Arbetet var delvis upplagt som en forskningsstudie och ledde till en avhandling för några år sedan.

Olika grupper olika behov

De andra medlemmarna i gruppen har arbetat på andra sätt. Henrietta Ståhlbrandt har jämfört olika program för alkoholinformation, och funnit att de högkonsumerande studenterna tog mer intryck av en tretimmars diskussion om drickande och alkoholvanor än av en motsvarande föreläsning. Claes Andersson har fått goda resultat av stress- och alkoholdiskussioner med de nykomna studenter som enligt sina enkätsvar haft högst stress respektive högst spritintag.

Helena Hansson har inriktat sig på en helt annan grupp – studenter vars föräldrar är alkoholmissbrukare. Det är en grupp som möter speciella problem när de kommer till universitetet. Dels oroar de sig för den missbrukande föräldern som är kvar hemma, dels kan studentlivets drickande göra dem rädda att själva hamna i missbruk. De behöver hjälp med både att hantera familjesituationen och att diskutera sitt eget förhållande till alkohol.

– Min avhandling ledde till en manual som Folkhälsoinstitutet köpt in, och som beskriver hur man kan ta upp de här frågorna. Jag har också rest runt och utbildat personal inom studenthälsovården, berättar hon.

Nya projekt på gång

Men det finns mycket kvar att göra, och Malmögruppen planerar nya forskningsansökningar. Även om man i stora drag vet vilka metoder som fungerar, så vet man inte vad som fungerar bäst på individnivå. För vilka personer ger en diskussion ansikte mot ansikte mest genomslag, och vilka har bättre nytta av t.ex. en webbsida där man testar sig genom att fylla i uppgifter om sitt drickande? Och hur är det med de jämnåriga ungdomar som inte läser på någon högskola – är deras alkoholmönster likadana som studenternas eller annorlunda? Det är forskningsuppgifter som återstår att ta itu med.

– Alkohol är ju en av de största orsakerna till både sociala problem och sjukdomar. Kan man påverka konsumtionen hos så här unga människor, så har man gjort en viktig insats för samhället, menar professor Mats Berglund.

INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009