Publicerad
Kategori: Blodet och immunförsvaret, Cancer, Vad forskar du om?
Nyckelord:

Visa faktaruta!
jenny hansson

Jenny Hansson är forskare på Institutionen för laboratoriemedicin vid Lunds universitet

– Jag vill se min forskning som när man tänder en lampa i ett tidigare mörkt rum. Inte bara en liten bordslampa utan mer en taklampa med lysrör som lyser upp hela rummet, förklarar Jenny Hansson forskare på Institutionen för laboratoriemedicin.

Hon har just fått sex miljoner från Vetenskapsrådet för sin forskning om blodstamceller – en ansökan som hon skrev ihop efter påtryckningar från sin handledare.

– Jag hade nog inte trott att jag skulle kunna få pengar redan detta år, men är fantastiskt glad nu att jag sökte! säger Jenny Hansson.

Hon studerar blodstamceller som finns i benmärgen och som ger upphov till våra immunceller. Utvecklingen av immunförsvarets olika celltyper skiljer sig avsevärt åt hos foster och vuxna. Blodstamceller från foster har en större förmåga att utveckla immunceller som är reaktionssnabba och inte så specifika vid bekämpning av en infektion. Vuxnas blodstamceller är i sin tur bättre på att utveckla immunceller som är långsammare men mer specifika. Det sätt som cellerna skiljer sig på molekylärnivå påverkar inte bara vilka celler de kan generera, men också deras känslighet för uppkomst av cancer och hur cancern utvecklar sig. Blodcancer hos barn respektive vuxna ser nämligen väldigt olika ut.

Blodcancer väldigt olika hos barn och vuxna

–  Vissa former av blodcancer förekommer oftare hos barn än hos vuxna och vice versa. Jag tror att en stor förklaring till detta är att startcellen är olika på molekylär nivå vilket jag hoppas kunna bekräfta genom min forskning.

Proteinerna är maskineriet i cellen och det sätt som cellerna är uppbyggda på skiljer sig åt beroende på om de är från ett foster eller från en vuxen individ. Jenny Hansson tittar övergripande på de proteiner som finns både på och inuti cellen. Ingen har tidigare studerat detta på denna molekylära nivå.

– Tidigare studier har fokuserat på RNA-molekyler, dvs föregångarna till proteinerna, men jag tittar alltså på de aktiva komponenterna i maskineriet och kan därför med min forskning berätta så mycket mer om cellernas verkliga egenskaper.

Det finns runt 10 000 olika proteiner i en enda blodstamcell. Genom masspektrometri kan man idag utläsa upp emot 80 procent av dessa i ett experiment. Jenny Hansson förklarar att man först tar sönder cellerna för att sedan klyva proteinerna i dem med ett enzym. Därefter studerar man med hjälp av masspektrometri, hur dessa fragment skiljer sig åt i förekomst i foster- och vuxenceller.

Ändrat proteinmönster vid cancer

Utvecklingen har gått snabbt inom masspektrometrin och det kommer ständigt nya metoder och nya instrument.

–  Jämfört med 2010 då jag kunde undersöka 500-1000 proteiner på en gång, kan jag nu studera 5-8000 proteiner samtidigt i en cell. Jag kan förstå väldigt mycket mer om cellernas egenskaper med min forskning idag.

Nu forskar Jenny Hansson på celler från möss, men menar att slutsatserna hon drar kommer vara till stor nytta för att förstå hur celler hos människor är uppbyggda. Nästa steg är att följa cancerutvecklingen hos möss och se hur proteinuttrycket ändras vid cancerns utbrott. När man har kartlagt hur de olika blodstamscellerna skiljer sig åt i proteinuppbyggnad och hur de reagerar vid sjukdom, kan man gå vidare och hitta bättre och mer effektiva läkemedel för olika typer av blodcancer.

– Det roligaste med att vara forskare är att man ofta startar med ett fåtal pusselbitar, eller inga alls, och att man sedan hittar fler och fler företeelser som ingen tidigare visste om. Det är otroligt spännande, avslutar Jenny Hansson.

Text och bild: ÅSA HANSDOTTER