Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Bertil Christensson: Att diagnostisera giftiga infektioner

2012-03-16

I mitt arbete som infektionsläkare utmanas jag ständigt av kravet att ställa en snabb och korrekt diagnos för att kunna erbjuda patienten adekvat behandling.

Det finns många mycket olika sorters infektioner, alltifrån den livslånga HIV-infektionen, den kroniska höftprotesinfektionen till den akuta infektionen orsakad av ”mördarbakterien” eller den ”köttätande” bakterien som snabbt sprider sig i kroppen.

Mitt forskningsintresse har handlat om behandling av kroniska infektioner men framför allt om att utveckla snabb och tidig laboratoriediagnostik av akuta, livshotande infektionstillstånd. I denna diagnostik har det visat sig fruktbart att utnyttja samspelet mellan människans (värdens) immunförsvar och mikrobens (inkräktarens) försök att undgå detsamma.

Ett av mina huvudintressen rör diagnostik av infektioner med de mycket vanliga bakterierna stafylokocker och streptokocker, som bildar gifter (toxiner) när de angriper oss. Exempel på sådana ”giftiga” infektioner är den stafylokockorsakade ”tampongsjukan” och streptokockernas (”mördarbakteriernas”) Toxic Shock Syndrome.

Vi har kunnat påvisa brister i immunförsvaret mot dessa toxiner som vi numera kan behandla. Vid sepsis, populärt kallat ”blodförgiftning”, har vi å andra sidan visat att vårt välfungerande immunförsvar reagerar väldigt snabbt på angreppet. Vi kan därför ställa en mycket tidig diagnos genom att i blodprov påvisa ett specifikt ämne från denna försvarsreaktion, vilket leder till en omedelbar behandling av patienten. Vi kan också i prover från patienten direkt påvisa toxiner och andra ämnen som mikroberna utsöndrar.

Denna kunskap har vi använt för att tidigt diagnostisera allvarliga svampinfektioner. Dessa infektioner blir allt vanligare i modern sjukvård, framför allt hos cancerpatienter och individer med transplanterade organ eller stamceller.

Text: BERTIL CHRISTENSSON

Från broschyren ”Professorsinstallation 16 mars 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.