Sökresultat för ”stroke”
-
Maria Norstedt: Livet efter stroken
Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionshinder. Ca 30 000 personer om året drabbas. Vad händer med dem som får det i arbetsför ålder? Sociologen Maria Norstedt vid Lunds universitet har studerat hur…
-
Snabbare återhämtning vid stroke med L-DOPA
Forskare vid laboratoriet för experimentell hjärnforskning vid Lunds universitet har upptäckt att parkinsonmedicinen L-DOPA kan förstärka hjärnans förmåga att självläka efter en stroke. Behandlingsalternativen vid stroke är idag få. Som akut terapi existerar endast trombolys,…
-
Infarkt, stroke, benskörhet… KOL är mer än lungsjukdom!
Nästan nio av tio som drabbas av KOL har rökt. Och KOL-patienterna drabbas också i högre grad av benskörhet, hjärtinfarkt, stroke och andra sjukdomstillstånd. – Hittills har vi alltför lite kopplat KOL till sjukdomstillstånd utanför…
-
Rätt djurmodell viktigt vid forskning om stroke
Foto: Dreamstime Varje år satsas många miljoner på forskning om stroke i världen. Då är det viktigt att pengarna används på rätt sätt. Det tycker några kliniska forskare i Lund som intresserat sig för…
-
Svensk upptäckt kan leda till ny strokemedicin
Behandlingsmöjligheterna efter en stroke har länge varit begränsade till timmarna efter ett anfall. Skadorna efter det stoppade blodflödet till hjärnan har setts som definitiva. Hjärnforskare vid Lunds universitet har nu upptäckt en substans som öppnar…
-
Hossein Delavaran: Ny satsning mot stroke – vår tids folksjukdom!
Hossein Delavaran (f.d. Mazlumolhosseini) berättar om sin forskning. Stroke är en av våra stora folksjukdomar. Var 17:e minut får någon i Sverige stroke. Runt 30 000 svenskar drabbas varje år. Sjukdomen är också den tredje vanligaste…
-
Ny behandling minskar hjärnskador efter stroke
Efter tre timmar har läkarvetenskapen i dag ingen effektiv behandling att erbjuda strokedrabbade. Men nu har forskare i Lund hittat en substans som avsevärt kan lindra den skada som uppstår i hjärnan vid ett…
-
Kan hjärnan repareras efter en stroke?
Internationella strokedagen uppmärksammas i år i Malmö måndagen den 10 maj och i Lund dagen därpå. Det börjar med blodtrycksmätning för alla som önskar. Därefter kan allmänheten ta del av hälsofrämjande råd, lyssna på föreläsningar…
-
Träning återskapar funktion efter stroke
Varje år drabbas mellan 25 000–30 000 svenskar av stroke. Det kan leda till skador i exempelvis hjärnans talcentra eller den del i hjärnan som styr rörelserna. Men det finns möjligheter till återhämtning efter en stroke.…
-
Tobias Cronberg: Allt fler behandlingar som kan rädda hjärnan vid stroke
Nyttan är större än risken. Därför ges propplösande medicin till allt fler patienter som drabbas av en propp i hjärnan. Ju tidigare desto bättre. I dag betraktas stroke som en akut sjukdom som kan behandlas…
-
Arne Lindgren: Gener och register öppnar nya möjligheter mot stroke
Med hjälp av genetiska studier och data från Lund Stroke Register har forskare i Lund och Malmö hittat förändringar i gener som tycks öka risken för stroke. Därmed kan riskfaktorer för stroke knytas samman med…
-
Strokepatienter behöver stöd för att kunna åka kollektivt
– Nää, jag fick inte kläm på ett dugg nu, så förstår ingenting varför, varför den bussen, den förste gick ifrån oss… Utrustad med en MP3-spelare beskriver en äldre person sin färd med buss…
-
AI upptäckte missade blodproppar i hjärnan
En studie från Skånes universitetssjukhus visar att en AI-applikation kan hjälpa röntgenläkare att upptäcka blodproppar i hjärnans kärl. Nu testas tekniken i rutinsjukvården under ett år. Studien har publicerats i tidskriften Radiology: Artificial Intelligence och…
-
Mätning av enbart BMI fångar inte alla hälsorisker med obesitas
Obesitas diagnostiseras ofta genom mätning av BMI, men metoden har flera begränsningar. Forskare vid Lunds universitet och AstraZeneca visar att mätning av både kroppsfettprocent och midjemått bättre fångar risk för sjukdom jämfört med mätning av…
-
Tidiga kilon kan få livslånga konsekvenser
När i livet vi går upp i vikt kan ha stor betydelse för hälsan långt senare. I en studie med över 600 000 personer har forskare vid Lunds universitet undersökt hur viktförändring från 17 till 60…
-
Förutspår kranskärlssjukdom hos undergrupp med diabetes
Alltmer forskning ger stöd för att diabetes kan delas in i fem olika undergrupper. Forskare vid Lunds universitet har nu undersökt om en persons genetiska risk för olika undergrupper kan användas för att bedöma risken…
-
AI-modell kan upptäcka flera kognitiva hjärnsjukdomar i samma blodprov
Symtombilden för olika neurodegenerativa sjukdomar liknar varandra och diagnostisering av åldersrelaterade kognitiva symtom är komplext. Nu har forskare vid Lunds universitet utvecklat en AI-modell som visar att det är möjligt att upptäcka flera neurodegenerativa sjukdomar…
-
De första kritiska minuterna när ny njure kopplas på
De första minuterna efter att blodflödet kopplas på till en transplanterad njure kan vara avgörande för utgången. Det gäller särskilt för njurar som varit utan syre i mer än åtta timmar. Ny forskning från Skånes…
-
Fet ost kopplas till lägre risk för demens
Att äta ost och grädde med hög fetthalt kan ha ett samband med en lägre risk för att utveckla demens. Det visar en ny stor studie vid Lunds universitet. Forskarna analyserade kostvanor hos drygt 27…
-
Biomarkörer avslöjar risk för hjärt-kärlsjukdom vid typ 2-diabetes
Ett internationellt forskarlag som har letts från Lunds universitet, har identifierat epigenetiska biomarkörer som kan förutsäga vilka personer med typ 2-diabetes som riskerar att få hjärt-kärlsjukdomar. Personer med typ 2-diabetes har upp till fyra gånger…
-
Efter hjärnskadan – patienter får sällan frågor om sexualitet
Fler män än kvinnor uppger att de återupptagit sexlivet efter en hjärnskada. Det är också vanligare att manliga patienter får frågor om sexualitet i samband med sin rehabilitering. Det visar en ny avhandling vid Malmö…
-
Genvarianter som kraftigt ökar risken för blodpropp
Blodproppar kan uppstå både i artärer och vener. Men orsakerna bakom skiljer sig åt, liksom konsekvenserna och möjligheterna att förebygga blodpropp. I Sverige har nästan hälften av alla fall av venös blodpropp en genetisk förklaring.…
-
Hjärtpatienters liv kan räddas med enkel medicinering
Patienter med hjärtinfarkt som får en snabb tilläggsbehandling med blodfettssänkande medicin, har en betydligt bättre prognos än de som får behandlingen sent, eller inte alls. Forskarna bakom studien menar att baserat på resultaten, skulle 100-200…
-
Plastikkirurg: Därför ska du låta bli botox och fillers
Allt fler gör botox och fillers-behandlingar i allt lägre åldrar – men långtidsstudier om konsekvenserna av estetiska injektioner saknas. Plastikkirurgen Stina Klasson möter patienter som försökt höja sina kindknotor men fått ansiktet ödelagt. Putande läppar,…
-
Skillnader i hur kvinnor och män påverkas av hjärnblödning
Män och kvinnor som drabbats av hjärnblödning skiljer sig åt både i överlevnad och i hur kroppens funktioner påverkas. ”Anmärkningsvärt nog ser kvinnor ut att få sämre tillgång till akuta behandlingar”. Det säger Trine Apostolaki-Hansson,…