Vetenskap & Hälsa

Covid-19: Forskning pågår

2020-05-29
Illustration: iStock/koto_feja

Före december 2019 var viruset okänt för de flesta av oss. Sedan dess har forskare över hela världen jobbat intensivt med att samla kunskap om SARS-CoV-2 och sjukdomen covid-19 som den orsakar. Projekten kan handla om allt från att utveckla vaccin, hitta effektiva läkemedel till hur pandemin påverkar vår psykiska hälsa och vilken inverkan den kommer att ha på ekonomin och våra framtida liv.

Många forskningsprojekt som rör covid-19 har påbörjats under den senaste tiden och det har redan börjat rapporteras om preliminära resultat, ofta med brasklappen att resultaten ännu inte är publicerade. Det innebär att de inte genomgått så kallad peer review, det vill säga den granskning av andra forskare inom fältet som alltid föregår publiceringen i seriösa vetenskapliga tidskrifter, och som utgör en kvalitetsstämpel.

Vi vill gärna visa på mängden och bredden av olika forskningsprojekt med koppling till covid-19 som har påbörjats vid Lunds universitet, Region Skåne och Malmö universitet. Däremot vill vi inte bidra till att sprida preliminära resultat som senare visar sig inte stämma. Vi kommer därför enbart berätta om vilka projekt som har påbörjats och i vilket syfte. När forskningsprojekten hunnit så långt att det finns granskade och publicerade resultat, då kommer vi att återkomma till dem för att rapportera om resultaten.


Vårdens prioriteringar under coronakrisen belyser värdet av ett liv

Foto: iStock/CasarsaGuru

Hur påverkar vårdens prioriteringarna möjligheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar att leva ett gott liv – och vad kan det säga om hur liv värderas? Coronakrisen ger tillfälle att kartlägga vårdprioriteringar i skarpt läge.

Forskare vid Malmö och Lunds universitet studerar skillnader i livslängd samt orsaker till dessa skillnader mellan människor med och utan intellektuella funktionsnedsättningar. Läs mer


Hur påverkar coronakrisen samhällets utsatta?

Pandemin innebär utmaningar för organisationer som arbetar med socialt utsatta människor. Hur fångar organisationerna brukarnas behov när de samtidigt måste ta hänsyn till risker? Hur ska de prioritera och ställa om? Forskare vid Malmö universitet studerar nu hur pandemin påverkar det sociala arbetet.

Foto: iStock/Derick Hudson

En studien handlar om hur frivilligorganisationer och den kommunala socialtjänsten påverkas. Frågor de söker svar på är bland annat; Vilka risker finns inom verksamheterna? Hur arbetar man med dessa, och vilka risker ser man framöver? Hur påverkas relationen mellan sociala arbetare och de socialt utsatta när fysisk distansering gäller?

I en annan studie fokuserar forskarna på frivilligorganisationer som arbetar med socialt utsatta i Göteborg och Malmö. Genom intervjuer hoppas de få svar på frågor som; Hur kan frivilligorganisationerna anpassa sitt arbete och vilka utmaningar möter de? Hur påverkas deras ”målgrupper” av coronakrisen?

Läs mer om forskningsprojekten


Hur mår våra elitidrottare i covid-19-pandemins spår?

Nu rapporteras från flera håll om psykisk ohälsa i spåren av covid-19-pandemin. Rädsla för att smittas, ansvarstagande för att inte smitta andra och skyddande av riskgrupper innebär social isolering. Många olika grupper i samhället drabbas när vardagens rutiner rubbas. Hur mår exempelvis våra elitidrottare?

I en enkätstudie kommer samtliga medlemmar i spelarföreningarna för de högsta divisionerna i fotboll, ishockey och handboll, på dam- och herrsidan, att erbjudas att anonymt delta och digitalt svara på frågor om sin situation under pandemin. Totalt planeras över 1000 individer att få enkäten.

-Vi är främst intresserade av hur vanligt förekommande symptom på depression och ångest är och om lagidrottarna på elitnivå förändrat sina spelvanor, det vill säga spel om pengar, under pandemin, säger Anders Håkansson, professor och klinisk beroendeforskare vid Lunds universitet och överläkare på Beroendecentrum, Region Skåne, i Malmö. Läs mer


Röntgen hjälper forskare förstå och förhindra SARS-CoV-2 virusets förökning

För att hitta ett effektivt läkemedel som kan stoppa det nya coronaviruset från att orsaka sjukdomen covid-19 behöver forskarna förstå hur virusets förmåga att föröka sig kan blockeras. Ett sätt att få denna kunskap är att använda intensiv röntgenstrålning som ger en detaljerad bild av strukturen hos de proteiner som är involverade i förökningsprocessen.

Ett internationellt samarbete mellan UCL School of Pharmacy, Lund Protein Production Platform (LP3) och ESS DEMAX Laboratory, har påbörjat studier av tre olika proteiner från SARS-CoV-2, coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19. Nyligen lyckades de bestämma strukturen hos och påbörja analysen av ett av dessa proteiner med hjälp av strålröret BioMAX vid MAX IV-laboratoriet i Lund. Forskningsgruppen arbetar nu med att ta fram högupplösta modeller av kristallstrukturerna hos dessa tre proteiner. Läs mer


Antikroppar i blodplasma testas i behandling mot covid-19

Kan blodplasma från personer som tillfrisknat efter covid-19 användas för att behandla patienter som är svårt sjuka i sjukdomen? Det kommer nu att testas inom ramarna för en randomiserad studie som ska göras i samarbete mellan Skånes universitetssjukhus, Medicinsk service och Lund universitet.

Mona Landin-Olsson

Personer som är sjuka i covid-19 utvecklar antikroppar som tar död på viruscellerna. Antikropparna finns kvar i blodet även efter att personen tillfrisknat och det är dessa man vill använda för att behandla svårt sjuka patienter.

– Det finns fallstudier där den här typen av behandling fallit väl ut för enstaka patienter men det finns än så länge inga resultat från en randomiserad studie med en kontrollgrupp och med så här många patienter, säger Mona Landin-Olsson, överläkare på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet som är den som leder studien.

Läs mer


Forskare vid CASE närstuderar äldres hälsa och vardag i pandemins skugga

Hur upplever riskgruppen 70-åringar och äldre, 15 procent av befolkningen, att deras hälsa och vardag påverkas av coronapandemin? Och hur hanterar de det? Det är frågor som en ny studie vid CASE ska besvara. Eftersom studien är covid-19-relaterad har den snabbehandlats av Etikprövningsmyndigheten och startats upp.

Marianne Granbom

Syftet med den rekordsnabbt igångsatta studien ”Att tillhöra riskgruppen – Coronapandemeins konsekvenser för äldres hälsa och vardag”  är att undersöka hur hälsan och vardagen påverkas av coronapandemin över tid. De som undersöks är personer som på grund av sin ålder betraktas tillhöra en riskgrupp (70+).

– Coronapandemin betraktas som biologisk/epidemiologisk, men är lika mycket en social, ekonomisk och politisk företeelse. För 15 procent av befolkningen, de som är 70+, kommer hälsan och vardagen påverkas på sätt som är svåra att överblicka, säger Marianne Granbom, universitetsadjunkt, som leder studien.

Läs mer


Appen COVID Symptom Tracker lanseras nu i Sverige

En gratisapp som ska hjälpa till att kartlägga smittspridningen i Sverige och öka kunskapen om coronaviruset lanseras av forskare vid Lunds universitet.

– Data från appen kan ge oss en bättre bild av sjukdomsförloppet och varför vissa bara drabbas lindrigt medan andra blir svårt sjuka och dör, säger Paul Franks professor i genetisk epidemiologi.

Syftet med appen är att ta reda på: i vilka delar av landet risken för smitta är hög, vilka faktorer som ökar risken att bli allvarligt sjuk och hur risken påverkas av underliggande sjukdomar och hur fort viruset sprids i olika delar av landet.

Läs mer


SARS-CoV-2-labb redan igång

På BMC vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet, har man snabbt fått igång två dedikerade SARS-CoV-2-labb, som nu forskar på patientprover från coronapatienter.

Mattias Collin

Bland annat analyserar forskarna sputumprover, alltså upphostningar, från patienter, för att undersöka celler och se vilka immunologiska processer som är igång. Några av forskarna undersöker blodprover för att se hur patienternas blodceller beter sig, vilka vita blodkroppar som finns och vilken funktion de har.

– Än så länge är det för tidigt att gå ut med mer information om utfall och resultat. Det behövs fler analyser och sammanställningar av data, säger Mattias Collin.

Läs mer