Vetenskap & Hälsa

Covid-19: Forskning pågår

2020-06-26
Textanalys med hjälp av artificiell intelligens kan användas för att flagga upp de texter som är mest relevanta och som har hög kvalitet. Bild: iStock/metamorworks

Före december 2019 var viruset okänt för de flesta av oss. Sedan dess har forskare över hela världen jobbat intensivt med att samla kunskap om SARS-CoV-2 och sjukdomen covid-19 som den orsakar.

Här vill vi gärna visa på mängden och bredden av olika forskningsprojekt med koppling till covid-19 som har påbörjats vid Lunds universitet, Region Skåne och Malmö universitet. Däremot vill vi inte bidra till att sprida preliminära resultat som senare visar sig inte stämma. Vi kommer därför enbart berätta om vilka projekt som har påbörjats och i vilket syfte. När forskningsprojekten hunnit så långt att det finns granskade och publicerade resultat, då kommer vi att återkomma till dem för att rapportera om resultaten.

Sidan uppdateras kontinuerligt med det senast inkomna projektet överst.


AI ska hitta rätt bland all covid-forskning

Sonja Aits

Över hela världen pågår nu intensiv forskning om covid-19. Bara under första veckan i maj i år publicerades 4 000 vetenskapliga artiklar om sjukdomen – en mängd som gör det svårt för vårdpersonal, beslutsfattare och forskare att hålla sig uppdaterad.

Sonja Aits och hennes forskargrupp utvecklar nu textanalysverktyg som använder artificiell intelligens för att hitta relevant information.

– Det finns över 130 000 vetenskapliga artiklar som kan innehålla information relaterade till covid-19. Varje vecka blir det fler. Det behövs ett verktyg som kan snabbt kategorisera och prioritera bland alla dessa texter så att de som söker bland all information hittar rätt, säger Sonja Aits. Läs mer


Covid-19-behandling söks i studier på human lungvävnadsmodell

Darcy Wagner. Foto: Agata Garpenlind

De humana lungorna skiljer sig mycket åt från andra arter, vilket försvårar när forskare vill sätta upp modeller för att studera hur en infekterad lunga svarar på olika läkemedel. Det hoppas Darcy Wagner nu lösa med hjälp av en human lungvävnadsmodell.

– Detta blir extra tydligt när det gäller zoonosvirus, alltså ett virus som överförts från djur till människa, som SARS-CoV-2. Viruset kan vara helt passivt i en djurart, men infektera människans lungor. Vi behöver förstå mer om vad som sker i human lungvävnad och i receptorerna, och för det behövs humana modeller, säger Darcy Wagner, forskare vid Lunds universitet. Läs mer


Forskare kartlägger hur covid-19 påverkar vardagen för äldre

Foto: Dreamstime

Nu sätts Malmö stads covid-19-team under lupp av Lunds universitet i en snabbinkallad forskarstudie. Studien fokuserar på hur restriktioner, omhändertagande och rehabilitering av äldre patienter, men även yngre personer med funktionsvariationer, påverkar deras vardagliga och fysiska aktiviteter, kognitiv förmåga och rörelsemönster.

Det är kunskap som kan bli viktig för omhändertagande och rehabilitering av redan insjuknade men också inför en eventuell andra och tredje våg av covid-19. Mätningen görs med en så kallad Snubblometer® som mäter individens rörelse dag som natt.

– Vi hoppas att studien ska ge ökad kunskap om omhändertagande och rehabilitering för den här patientgruppen. Dels nu, men också i eventuellt kommande, liknande lägen, säger Agneta Malmgren Fänge som är del av forskargruppen Delaktighet, åldrande och vardagsliv, samt affilierade till forskningscentrumet CASE. Läs mer


Monoklonala antikroppar som behandling vid svår covid-19-sjukdom

Pontus Nordenfelt Foto: Lars Owesson

Vår kropp har en hel repertoar av antikroppar som hjälper immunförsvaret att känna igen ämnen som är på väg att infektera kroppen. Ett stort problem är att vårt immunförsvar inte känner igen viruset som orsakar covid-19. Pontus Nordenfelt och hans kollegor kommer därför studera antikroppar från tillfrisknade patienter för att med hjälp av dessa ta fram nya behandlingar.

Piggarna på ytan av SARS-CoV-2-viruset kallas spikes, och det är med hjälp av dessa som viruset tar sig in och infekterar cellerna. Nu vill Pontus Nordenfelt och hans forskarkollegor ta fram så kallade monoklonala antikroppar som binder till spikes och på så vis neutralisera viruset så att det inte kan binda till och fästa in sig vid lungcellerna. Målet är att detta sedan ska kunna användas för att behandla patienter som blir svårt sjuka i covid-19. Läs mer


Markörer som påverkar sjukdomsförloppet vid covid-19

Fortfarande är okunskapen stor kring varför vissa som drabbas av covid-19 utvecklar allvarligt sjukdomstillstånd medan andra får en mildare variant av sjukdomen. I detta forskningsprojekt kartlägger därför forskarna vilka risk- och friskfaktorer som är kopplade till insjuknande i covid-19.

Toralph Ruge Foto: Tove Gilvad

Blod- och sekretprover från alla patienter som söker vård för misstänkt covid-19-infektion på akutmottagningarna kommer att samlas i en biobank och analyseras.

– I många studier inkluderas ofta just de som utvecklar en svårare sjukdomsbild. Däremot råder det brist på data om dem som söker vård men som bara utvecklar en mildare covid-19. Vi kommer därför att samla blod- och sekretprover från alla patienter som söker vård för misstänkt covid-19-infektion på akutmottagningarna. Genom att analysera proverna och jämföra data från dessa grupper hoppas vi kan kartlägga markörer som kan ge indikationer för sjukdomsförloppet, säger Toralph Ruge, docent i akutsjukvård vid Lunds universitet och överläkare vid akutmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, och den som leder forskningsprojektet. Läs mer


Upprättar en biobank med kliniska prover som rör covid-19

För att kunna studera hur covid-19 utvecklas över tid i befolkningen upprättas nu en biobank med stöd från SciLife Lab.

Patrik Medstrand Foto: Tove Smeds

Med hjälp av de kliniska proverna som kommer att ingå i biobanken vill forskarna bland annat undersöka hur virusets utveckling påverkas beroende på hur allvarligt sjukdomsförloppet ser ut hos dem som drabbas, förstå mer om hur immunförsvaret reagerar på viruset och kartlägga hur kroppens antikroppssvar och immunitet utvecklas över tid.

– Dels är det viktigt att samla in och spara kliniskt material för forskning som bedrivs för att lösa situationen, men biobanken är också viktig för att vi i framtiden ska kunna fortsätta att forska på covid-19, säger Patrik Medstrand som leder arbetet med att sätta upp biobanken. Läs mer


Forskare vill utveckla coronasensor

En sensor som direkt kan ge svar på om en person är smittad med coronavirus. Det hoppas forskare vid Malmö universitet kunna utveckla med hjälp av syntetiska receptorer.

Börje Sellergren, professor vid Biofilms – Research Center for Biointerfaces på Malmö universitet

– Vår teknologi bygger på en helt syntetisk form av antikroppar och andra receptorer som är mer stabila och både billigare och snabbare att ta fram. Sedan tidigare jobbar vi med att ta fram sensorer som kan upptäcka influensa. Sensorn som forskarna vid Malmö universitet nu jobbar för att utveckla är tänkt att snabbt kunna ge svar på om en person vid testtillfället är smittat med covid-19, säger Börje Sellergren och fortsätter:

– De virustester som finns idag är dyra, de måste göras i labb och det tar lång tid att få svar. En sensor som direkt kan upptäcka virus i prover från saliv, svalg eller näshåla skulle kunna komma över denna flaskhalsen. Särskilt i fattiga länder är billiga, snabba och tillförlitliga tester nödvändiga för att begränsa smittan. Läs mer


Ny studie om tillfrisknande och behov av rehabilitering hos covid-19-patienter

Hur ser tillfrisknandet ut för patienter som fått intensivvård för covid-19? Det ska en ny studie ta reda på genom att samla in blodprov från covid-19-patienter på Skånes intensivvårdsavdelningar, samt följa patienterna efter att de skrivits ut.


 

– Syftet med blodprovstagningen är att kunna analysera så kallade biomarkörer för att studera hur om det finns ett samband mellan biomarkörerna och hur svår sjukdom patienten haft, samt patientens behov av stöd och rehabilitering i efter tillfrisknande. Det är ett enkelt sätt att följa upp hur patienterna mår, säger Hans Friberg, överläkare på Skånes.

I studien ingår också en uppföljningsdel. Gisela Lilja, arbetsterapeut på Skånes universitetssjukhus, kommer tillsammans med kollegor genomföra en timmes telefonintervju med varje patient – som också får fylla i flera frågeformulär om sitt psykiska och fysiska mående, och dessutom göra ett enklare kognitivt test över telefon. Även denna uppföljning görs efter tre månader samt efter ett år. Läs mer här


Tidig diagnos av covid-19-patienter kan förhindra allvarliga lungskador

Gunilla Westergren-Thorsson. Foto: Agata Garpenlind

Lungfibros är ett allvarligt kroniskt tillstånd som leder till för tidig död. En del av dem som drabbas av covid-19-infektion uppvisar tydliga förändringar av lungvävnaden, så kallad fibrosbildning, något som på sikt alltså kan leda till nedsatt lungfunktion.

– För att kunna sätta in behandling i ett tidigt skede av sjukdomen behöver vi utveckla strategier för att identifiera riskgrupperna, säger Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap vid Lunds universitet, som leder studien. Läs mer


Ett tiotal studier om covid-19 igång i Skåne

Parallellt med att vårda patienter med covid-19 pågår det flera forskningsprojekt på Skånes universitetssjukhus om pandemin och dess konsekvenser. Studierna, som bedrivs i samverkan med Lunds universitet, Region Skåne och andra aktörer handlar bland annat om smittspridning och immunitet, samt diagnostik, behandling och rehabilitering av covid-19-patienter.


– I vissa av studierna kommer vi att få resultat inom några veckor eller månader. Andra kommer att pågå i år eller till och med årtionden, säger Ingemar Petersson, forskningschef på Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet.

– Att bedriva forskning brukar vara en långsam process. Men utvecklingen kring covid-19 har gått så snabbt och många myndigheter, som Etikprövningsmyndigheten och Läkemedelsverket, har varit behjälpliga med att skynda på beslut så att studier kan komma igång fort, säger Magnus Rasmussen, infektionsläkare på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet. Läs mer


Vårdens prioriteringar under coronakrisen belyser värdet av ett liv

Foto: iStock/CasarsaGuru

Hur påverkar vårdens prioriteringarna möjligheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar att leva ett gott liv – och vad kan det säga om hur liv värderas? Coronakrisen ger tillfälle att kartlägga vårdprioriteringar i skarpt läge.

Forskare vid Malmö och Lunds universitet studerar skillnader i livslängd samt orsaker till dessa skillnader mellan människor med och utan intellektuella funktionsnedsättningar. Läs mer


Hur påverkar coronakrisen samhällets utsatta?

Pandemin innebär utmaningar för organisationer som arbetar med socialt utsatta människor. Hur fångar organisationerna brukarnas behov när de samtidigt måste ta hänsyn till risker? Hur ska de prioritera och ställa om? Forskare vid Malmö universitet studerar nu hur pandemin påverkar det sociala arbetet.

Foto: iStock/Derick Hudson

En studien handlar om hur frivilligorganisationer och den kommunala socialtjänsten påverkas. Frågor de söker svar på är bland annat; Vilka risker finns inom verksamheterna? Hur arbetar man med dessa, och vilka risker ser man framöver? Hur påverkas relationen mellan sociala arbetare och de socialt utsatta när fysisk distansering gäller?

I en annan studie fokuserar forskarna på frivilligorganisationer som arbetar med socialt utsatta i Göteborg och Malmö. Genom intervjuer hoppas de få svar på frågor som; Hur kan frivilligorganisationerna anpassa sitt arbete och vilka utmaningar möter de? Hur påverkas deras ”målgrupper” av coronakrisen?

Läs mer om forskningsprojekten


Hur mår våra elitidrottare i covid-19-pandemins spår?

Nu rapporteras från flera håll om psykisk ohälsa i spåren av covid-19-pandemin. Rädsla för att smittas, ansvarstagande för att inte smitta andra och skyddande av riskgrupper innebär social isolering. Många olika grupper i samhället drabbas när vardagens rutiner rubbas. Hur mår exempelvis våra elitidrottare?

I en enkätstudie kommer samtliga medlemmar i spelarföreningarna för de högsta divisionerna i fotboll, ishockey och handboll, på dam- och herrsidan, att erbjudas att anonymt delta och digitalt svara på frågor om sin situation under pandemin. Totalt planeras över 1000 individer att få enkäten.

-Vi är främst intresserade av hur vanligt förekommande symptom på depression och ångest är och om lagidrottarna på elitnivå förändrat sina spelvanor, det vill säga spel om pengar, under pandemin, säger Anders Håkansson, professor och klinisk beroendeforskare vid Lunds universitet och överläkare på Beroendecentrum, Region Skåne, i Malmö. Läs mer


Röntgen hjälper forskare förstå och förhindra SARS-CoV-2 virusets förökning

För att hitta ett effektivt läkemedel som kan stoppa det nya coronaviruset från att orsaka sjukdomen covid-19 behöver forskarna förstå hur virusets förmåga att föröka sig kan blockeras. Ett sätt att få denna kunskap är att använda intensiv röntgenstrålning som ger en detaljerad bild av strukturen hos de proteiner som är involverade i förökningsprocessen.

Ett internationellt samarbete mellan UCL School of Pharmacy, Lund Protein Production Platform (LP3) och ESS DEMAX Laboratory, har påbörjat studier av tre olika proteiner från SARS-CoV-2, coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19. Nyligen lyckades de bestämma strukturen hos och påbörja analysen av ett av dessa proteiner med hjälp av strålröret BioMAX vid MAX IV-laboratoriet i Lund. Forskningsgruppen arbetar nu med att ta fram högupplösta modeller av kristallstrukturerna hos dessa tre proteiner. Läs mer


Antikroppar i blodplasma testas i behandling mot covid-19

Kan blodplasma från personer som tillfrisknat efter covid-19 användas för att behandla patienter som är svårt sjuka i sjukdomen? Det kommer nu att testas inom ramarna för en randomiserad studie som ska göras i samarbete mellan Skånes universitetssjukhus, Medicinsk service och Lund universitet.

Mona Landin-Olsson

Personer som är sjuka i covid-19 utvecklar antikroppar som tar död på viruscellerna. Antikropparna finns kvar i blodet även efter att personen tillfrisknat och det är dessa man vill använda för att behandla svårt sjuka patienter.

– Det finns fallstudier där den här typen av behandling fallit väl ut för enstaka patienter men det finns än så länge inga resultat från en randomiserad studie med en kontrollgrupp och med så här många patienter, säger Mona Landin-Olsson, överläkare på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet som är den som leder studien.

Läs mer


Forskare vid CASE närstuderar äldres hälsa och vardag i pandemins skugga

Hur upplever riskgruppen 70-åringar och äldre, 15 procent av befolkningen, att deras hälsa och vardag påverkas av coronapandemin? Och hur hanterar de det? Det är frågor som en ny studie vid CASE ska besvara. Eftersom studien är covid-19-relaterad har den snabbehandlats av Etikprövningsmyndigheten och startats upp.

Marianne Granbom

Syftet med den rekordsnabbt igångsatta studien ”Att tillhöra riskgruppen – Coronapandemeins konsekvenser för äldres hälsa och vardag”  är att undersöka hur hälsan och vardagen påverkas av coronapandemin över tid. De som undersöks är personer som på grund av sin ålder betraktas tillhöra en riskgrupp (70+).

– Coronapandemin betraktas som biologisk/epidemiologisk, men är lika mycket en social, ekonomisk och politisk företeelse. För 15 procent av befolkningen, de som är 70+, kommer hälsan och vardagen påverkas på sätt som är svåra att överblicka, säger Marianne Granbom, universitetsadjunkt, som leder studien.

Läs mer


Appen COVID Symptom Tracker lanseras nu i Sverige

En gratisapp som ska hjälpa till att kartlägga smittspridningen i Sverige och öka kunskapen om coronaviruset lanseras av forskare vid Lunds universitet.

– Data från appen kan ge oss en bättre bild av sjukdomsförloppet och varför vissa bara drabbas lindrigt medan andra blir svårt sjuka och dör, säger Paul Franks professor i genetisk epidemiologi.

Syftet med appen är att ta reda på: i vilka delar av landet risken för smitta är hög, vilka faktorer som ökar risken att bli allvarligt sjuk och hur risken påverkas av underliggande sjukdomar och hur fort viruset sprids i olika delar av landet.

Läs mer


SARS-CoV-2-labb redan igång

På BMC vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet, har man snabbt fått igång två dedikerade SARS-CoV-2-labb, som nu forskar på patientprover från coronapatienter.

Mattias Collin

Bland annat analyserar forskarna sputumprover, alltså upphostningar, från patienter, för att undersöka celler och se vilka immunologiska processer som är igång. Några av forskarna undersöker blodprover för att se hur patienternas blodceller beter sig, vilka vita blodkroppar som finns och vilken funktion de har.

– Än så länge är det för tidigt att gå ut med mer information om utfall och resultat. Det behövs fler analyser och sammanställningar av data, säger Mattias Collin.

Läs mer


 

 

 

 

Tema:
Smittor, pandemier och covid-19