Författare: Eva Bartonek
-
”Det är varje forskares dröm att få fram nya behandlingar mot sjukdomar”
Veckans Wallenbergforskare, kardiologen Martin Magnusson, forskar på vad som orsakar diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. ”Vi använder oss av stora patient- och populationsbaserade kohortstudier för att analysera biomarkörer och deras koppling till sjukdom. Syftet är att hitta…
-
”Vi hoppas att vår forskning kan ge en behandling som skyddar nervcellerna”
Veckans Wallenbergforskare, neurologen Gesine Paul-Visse, är inriktad på att upptäcka, utveckla och implementera nya behandlingar för neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom och stroke. ”Min motivation är behovet hos de patienter jag möter.” Gesine Paul-Visse är…
-
Hjärnan läker dåligt efter skallskador
Svåra skallskador leder i princip alltid till minnesproblem och upprepade slag mot huvudet höjer risken för demens, något som en uppmärksammad skotsk studie av elitidrottare satt fokus på. Niklas Marklund är professor i neurokirurgi vid…
-
Nya matvanor kräver självinsikt
Alla som har försökt ändra sina mat- eller träningsvanor vet hur svårt det är och hur lätt man faller tillbaka i gamla mönster. För den som fått diagnosen typ 2-diabetes är livsstilsförändringar absolut nödvändiga för…
-
När barn har svårt att äta
– En del barn kan helt enkelt inte äta, säger Kajsa Lamm som forskar om barn med ätsvårigheter. Att kalla det för ätovilja eller matvägran menar hon är fel. Det antyder att barnet inte vill…
-
Nordisk kost för bättre hälsa
På 1990-talet blev det känt att Medelhavskost, som är rik på bland annat fisk, olivolja och grönsaker, sänkte blodfetter och minskade risken för hjärtproblem. Ny forskning tyder på att nordisk kost fungerar likadant. Vid avdelningen…
-
Sås, tjockt med smör och efterrätt – goda matråd för äldre
Alltför många äldre lider av undernäring. Samtidigt visar forskning att några extrakilon är bra för hälsan på ålderns höst. Sölve Elmståhl, professor i geriatrik vid Lunds universitet och läkare på Skånes universitetssjukhus, berättar varför goda…
-
Antiinflammatorisk kost – vad vet vi?
Gurkmeja, bär och mörk choklad dyker upp om man googlar på antiinflammatorisk kost. Men det har varit svårt att visa att enskilda livsmedel har effekt mot inflammation i våra kroppar. Däremot kan sunda matmönster fungera.…
-
Jakten på mat som gör oss friska
Vilken mat ska vi äta för att hålla oss friska? Forskningsfrågan är enkel – men vägen till svaret är lång och komplicerad för nutritionsepidemiologen Emily Sonestedt. Fokus ligger inte bara på enskilda livsmedel och näringsämnen,…
-
Den sociala måltiden
Ur ett näringsperspektiv uppfattas många av oss som irrationella konsumenter som äter ohälsosamt för att vi inte förstår bättre och därför behöver utbildas. Men matetnologen Håkan Jönsson motsätter sig detta och menar att måltiden har…
-
Varierad mat ger rikare tarmflora
I tjocktarmen har vi mellan ett och två kilo bakterier. På senare år har forskning visat att tarmfloran bidrar till vårt välbefinnande på en mängd olika sätt, och när balansen rubbas kan vi bli sjuka.…
-
Ultraprocessat – knepigt begrepp
Nyheten om att svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU fick stort utrymme i media. Men den bakomliggande klassificeringen kan vara felaktig. –Med hjälp av industriell bearbetning kan vi öka näringsinnehållet eller få fram livsmedel…
-
Från kostcirkeln till genetiska markörer
Det har hänt en del sedan kostcirkeln lanserades i Sverige på 60-talet och råden om vad vi ska äta har förändrats i takt med att forskningen gått framåt. Men att forska på folks matvanor innebär…
-
Infektion kan få minnet att svikta
Vi är nog flera som känt oss grötiga i hjärnan i samband med att vi haft covid-19-infektion. För de flesta av oss var dessa svårigheter med minne och koncentration övergående. Men vad hände i hjärnan…
-
Läkemedel som förvärrar vid demens
Överanvändningen av läkemedel som kan vara skadliga för äldre har minskat. Men fortfarande skrivs medicin med kognitiv påverkan ut för ofta till personer med demens. Det visar en studie av läkemedelsanvändning på demensboenden. – Det…
-
Epigenetiska markörer förutspår risk för komplikationer vid typ 2-diabetes
En ny studie av forskare vid Lunds universitet ger ytterligare stöd för att typ 2-diabetes bör delas in i undergrupper och behandlas på olika sätt. Studien visar att det finns tydliga epigenetiska skillnader mellan olika…
-
Sällsynt, men inte ovanlig
Det finns idag mer än 7 000 olika sällsynta diagnoser. Tillsammans är det nästan en halv miljon människor i Sverige som lever med en sådan diagnos – lika många som lever med cancer. Symtomen är…
-
”Vi producerar patientspecifika 3D-implantat som förkortar operationstiden”
Veckans Wallenbergforskare, ingenjören Einar Heiberg, och hans team utvecklar och skriver ut 3D-modeller av organ och medicinsk utrustning. Syftet är bland annat att hjälpa kirurger att förbereda sig inför svåra operationer. ”Min vision är att…
-
Huntingtons – en komplex hjärnsjukdom som påverkar rörelser, tankar och känslor
Huntingtons sjukdom är ärftlig, genetisk och debuterar vanligtvis i åldersspannet 30 till 50 år. I Sverige har omkring 1000 personer diagnosen och flera tusen lever med risk att insjukna. Ännu fler har en koppling till…
-
Ny forskning ger bättre diagnostik vid lungcancer
I dag finns stora möjligheter att ge lungcancerpatienter en förbättrad behandling. – Vi har fått fram ny forskning som ger direkta resultat i vården och kan öka överlevnaden genom underlag för nya behandlingar för lungcancerpatienter,…
-
”Jag hoppas att min forskning leder till mer kunskap om bakterier vid cystisk fibros”
Veckans Wallenbergforskare, infektionsläkaren Lisa Påhlman, forskar inom området luftvägsinfektioner vid cystisk fibros – en genetisk sjukdom som drabbar flera av kroppens organ, framför allt lungan. ”Om vi visste mer om de bakterier och den svamp…
-
Rökning och prognos för män som drabbas av prostatacancer
En lägre risk för rökare att utveckla prostatacancer, men en högre risk att dö av sjukdomen. Det visar en ny epidemiologisk studie ledd från Lunds universitet där forskarna följt över 350 000 personer genom flera…
-
Så väger forskare samman resultat från många studier
I oktober 2021 publicerade vi en intervju om arbetet med att ta fram en systematisk Cochraneöversikt om insatser på arbetsplatser för att minska smittspridning av covid-19. Nu är den systematiska översikten klar och publicerad…
-
Forskare jagar svaret på ökningen av akut svår hepatit hos barn
I slutet av mars rapporterades de första fallen av akut svår hepatit av okänd orsak hos barn i Storbritannien. Sedan dess, och till dags dato, har antalen ökat till fler än 450 i ett tjugoåtta…
-
”Barnen frågar alltid: varför fick just jag den här sjukdomen?”
Veckans Wallenbergforskare, barnreumatologen Robin Kahn, och hans forskargrupp försöker hitta svaret på två frågor: varför drabbas vissa barn av barnreumatisk ledsjukdom – och hur kan sjukdomen botas? ”Det var de två frågorna som fick mig,…