Vetenskap & Hälsa

Viktigt att svara på svåra frågor

2012-11-06

– Önskan att bli gravid och föda barn kan vara enormt stark. Vi har mött par där kvinnan varit så sjuk att hon kanske inte skulle överleva en graviditet. Ändå har hon till varje pris velat ha en provrörsbefruktning, säger Britt Friberg.

Hon är överläkare i gynekologi och medlem i den etikgrupp som är knuten till Södra sjukvårdsregionen och Reproduktionsmedicinskt Centrum i Malmö. I denna grupp tar man upp etiska frågor i samband med beslut om provrörsbefruktning, IVF. Oftast gäller det fall där paret vill ha hjälp att få barn, medan de ansvariga läkarna av olika skäl är tveksamma.

För att komma i fråga för skattefinansierad IVF finns ett antal krav. Till dem hör bl.a. att både mannen och kvinnan ska vara rökfria, att kvinnan inte får vara alltför överviktig, och att kvinnan inte får vara mer än 39 år när behandlingen startas. Redan här kan det uppstå diskussioner.

Inga entydiga svar

Britt Friberg
Britt Friberg. Foto: Roger Lundholm

Andra frågor är ännu mer svårbesvarade. Vad gör man till exempel om någon av parterna bär på en sjukdom som kan föras vidare till barnet, eller som gör det svårare för föräldern att ta hand om ett spädbarn? Eller om kvinnan är multihandikappad?

Det finns inga entydiga svar i sådana fall, utan svaren varierar beroende på sjukdomarnas karaktär och parets omständigheter. Svaren kan också variera över tid. Det som är möjligt idag var inte möjligt igår, och gränserna för vad som tillåts förflyttar sig därför hela tiden.

– Sjukvården kan ju idag behandla många sjukdomar som förr ledde till döden. Därför möter vi många före detta patienter som överlevt sin sjukdom, men som kan ha svårt att få barn på naturlig väg, säger Britt Friberg.

Även svårt sjuka patienter söker ibland IVF-hjälp. Britt Friberg har mött cancersjuka män som drömde om barn tillsammans med sin partner, fast det inte var säkert att de själva skulle hinna se barnen födas.

– Vi diskuterade mycket hur den eventuella graviditeten och förlossningen skulle påverkas av att kvinnorna kanske just förlorat sina män. Sen slutade det med att männen dog innan någon behandling hunnit startas, berättar hon.

Se till barnets bästa

Etikgruppen har en stor bredd både professionellt och geografiskt. Här finns både etiker, gynekologer, kuratorer, sköterskor och androlog, och deltagare både från SUS och flera andra sjukhus.

– Det är skönt att ha andra att tala med när det gäller ovanliga fall och osäkra beslut. För paren i fråga är det nog också bra att det inte bara är en enda person som står bakom ett negativt beslut, tror hon.

Ändå är det inte alla par som accepterar negativa beslut. Somliga överklagar besluten, som i några fall faktiskt fått ändras.

– I början såg vi mer till det eventuella barnets bästa. Var det verkligen bra för ett barn att bli fött till ett par som på olika sätt hade en svår situation? Idag har hänsyn till parets längtan efter barn kommit att få större betydelse, säger Britt Friberg.

Text: INGELA BJÖRCK