Vetenskap & Hälsa

Vi vill bakbinda bukspottkörtelcancer

2018-06-05

I mars började Lars cykelvänner att retas med honom för att han inte orkade hänga på klungan. I april sökte han sin vårdcentral för att han blivit gul i huden, 10 dagar senare satt han och hans sambo framför mig medan jag berättade för dem att han hade bukspottkörtelcancer som spridit sig till levern som nu höll på att svikta. Han dog ett par veckor senare i maj.

Som onkolog tar jag med mig vissa patienter hem på kvällen, deras berättelser ekar i mitt huvud i stilla stunder när jag hänger tvätt eller ligger i mörkret bredvid ett sovande barn. Lars* är en av dem, men de är många. Det är patienter som Lars som driver mig till att vilja vara en bättre läkare och forskare.

Bukspottkörtelcancer är den tolfte vanligaste cancerformen men den fjärde dödligaste. Den drabbar både kvinnor och män och totalt kommer 1 av 65 personer att drabbas. Av 100 patienter som drabbas av bukspottkörtelcancer kommer bara 5 personer att överleva. De flesta fallen, precis som Lars fall upptäcks inte i tid för att kunna opereras eftersom symtomen är ospecifika och sent förekommande. Av de få som opereras återfaller nästan alla inom 1 år.

Stora framsteg för andra cancrar

Senaste åren har det gjorts stora framsteg inom cancerbehandling. För många olika cancerformer finns idag nya målriktade behandlingar som blockerar olika tillväxtmekanismer för cancern och mediciner som aktiverar kroppens eget immunförsvar att gå till attack mot tumören. Detta har gjort att överlevnaden stigit markant för bland annat njurcancer, hudcancer och lungcancer. Tyvärr har dessa behandlingar visat sig ha dålig effekt mot bukspottkörtelcancer och vi saknar dessutom bra markörer för att kunna bedöma vilka patienter som har nytta av cellgiftsbehandling, så kallad cytostatika.

Lars var för sjuk för att tåla cytostatika som har mycket biverkningar, men om det hade funnits andra mediciner med bra effekt kanske han hade kunnat njuta av sommaren åtminstone?

Vår forskargrupp med professor Karin Jirström i mitten.

Vårt forskarteam med patolog och professor Karin Jirström i spetsen har sedan flera år jobbat med att titta på immunceller, hitta nya proteiner (s.k. biomarkörer) och förändringar i bukspottkörtelcancers DNA (s.k. mutationer) för att kunna bättre förutspå hur elakartad cancern är och vilka patienter som har nytta av behandling.

Från labbänk till patient

För att kunna knyta ihop våra forskningsresultat hittills med patienter med bukspottkörtelcancer, startas en studie, CHAMP (Chemotherapy, Host response And Molecular dynamics in Periampullary cancer study) i Malmö i september. Alla patienter som får cytostatikabehandling, oavsett om de blivit opererade och får behandling för att minska risken för återfall (s.k. adjuvant behandling) eller som symtomlindring (palliativ behandling), erbjuds att delta. Vi kommer att mäta uttrycket av biomarkörer, mutationer och tumörinfiltrerande immunceller (se fakta) i tumören och sedan följa patienterna med blodprovstagning under 6 månaders cytostatikabehandling för att se hur den påverkar bland annat cirkulerande tumör DNA (se fakta).

Målet är att hitta de undergrupper av patienter som kan ha nytta av cytostatika, immunterapi eller målriktad behandling och vår förhoppning är att om 3 år starta en behandlingsstudie och ge individbaserad behandling till patienter och på sätt förbättra överlevnaden hos denna hårt drabbade patientgrupp.

FAKTA Tumörinfiltrerande immunceller

Vita blodkroppar (B- och T- celler) som lämnat kroppens blodbana och rört sig till tumörområdet, ändras ofta markant under pågående cytostatikabehandling och halten kan kopplas till prognos inom vissa cancerformer.

FAKTA Cirkulerande tumör-DNA

Fragmenterat DNA, som lossnat från tumören och cirkulerar fritt i blodet, kan således mätas i blodprover och verkar lovande när det gäller att bedöma behandlingssvar och möjligen även att hitta återfall.

Text: SOFIE OLSSON HAU

*Lars finns inte i verkligheten men berättelsen bygger på samlad erfarenhet från många patienter som Sofie Olsson Hau kommit i kontakt med under sin tid som cancerläkare.