Publicerad
Kategori: Blodet och immunförsvaret,
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!
Blodp+Ñse

Foto: Roger Lundholm

Blod väcker ofta starka känslor. Vi både fascineras och äcklas av det. Vi talar om blodsband och blod används flitigt på film för att skapa spänning och obehag. Oavsett vilka känslor det frammanar så är blod en förutsättning för att vi ska kunna leva. Välkomna till ett nytt nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa som ska ta er med på en spännande resa där vi berättar om blodets viktiga funktioner och vad som händer när allt inte fungerar som det ska.

Blodet är kroppens största organ, räknat till antalet celler. Det är en flytande vävnad som ser ut som vätska men är fullt av celler, olika blodkroppar som alla har sina specifika funktioner. Främst handlar det om att transportera syre och koldioxid, skydda oss från infektioner och att se till att blodet levrar sig om vi råkar ut för en blödning. Att föra näringsämnen, hormoner och andra signalsubstanser till och från cellerna eller att delta i kroppens temperaturreglering är exempel på andra viktiga funktioner.

Även de gamla grekerna…

Under lång tid ansågs sjukdomar bero på någon form av obalans i blodet och åderlåtning blev universallösningen mot allehanda åkommor. Samtidigt förstod man att en människa kunde förblöda och redan på 1600-talet började man prova att ge blod från lamm – något som inte blev så lyckat.

Idag är blodtransfusioner en självklar del av sjukvården, likaså kunskapen om att givarens och mottagarens blod måste matchas. AB0-systemet känner de flesta till men idag har läkarna långt större möjligheter att göra mer personliga matchningar med hjälp av genetiska markörer. Tekniken bakom det gentest som nu används på många håll i världen har bland annat utvecklats av forskare som du får träffa i detta nummer.

Drömmen om ett konstgjort universalblod som passar alla, har lång hållbarhet och är fritt från smitta, har lockat forskarvärlden under flera decennier men kantats av bakslag. Idag pågår flera spännande projekt vid Lunds universitet, som att omvandla patientens hudceller till blodceller, att massproducera och lagra halvvägs utvecklade blodceller som kan göras färdiga vid behov, och att göra ”vegetariskt blod” genom att utvinna hemoglobin ur sockerbetor.

Det viktiga balansen

Blodbildningen är noggrant reglerat och styrs av kroppens behov, men om balansen i blodsystemet rubbas kan det leda till flera olika sjukdomstillstånd. I det här numret av tidningen har vi valt att fokusera på tre viktiga sådana, och den forskning som pågår kring dessa sjukdomar. Det handlar om när blodkropparna antingen är för få, för många eller när blodet inte flyter som det ska – med andra ord blodbrist, blodcancer och blodets levringsförmåga.

De vita blodkropparna är en viktig del av blodet och de har olika funktioner i immunförsvaret, framför allt att försvara kroppen mot infektioner. Immunsystemet, dess funktion och alla de sjukdomar som kan kopplas till immunförsvaret är dock så omfattande att vi, för att göra det rättvisa, skulle behöva viga ett helt temanummer enbart till detta – något som vi kanske kommer att göra framöver, dock inte i detta nummer.

Välkomna att fördjupa er i blodets fascinerande värld!

Text: EVA BARTONEK ROXÅ