Vetenskap & Hälsa

Så påverkar värmeböljor vår hälsa

2018-10-12
Foto: istock.com/Xurzon

I en ny registerstudie från Centrum för primärvårdsforskning, ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne, har forskare undersökt hur värmeböljor påverkar dödligheten i Sverige.

Resultaten visar en tydlig ökning i dödsfall de dagar då temperaturen överstiger +27 grader. Dessutom verkar risken att avlida i förtid under värmeböljor större i Norrland än i de sydligare landskapen samt i socioekonomiskt utsatta områden enligt den nya studien.

– Vi har använt oss av de nivåer som SMHI utgår ifrån då de utfärdar varningar om höga temperaturer och utvärderat om dödligheten ökar dessa dagar. SMHIs värmevarningssystem grundas på epidemiologiska studier från Stockholmsområdet, medan vi i vår studie använder data från hela Sverige. Vi kan därmed visa att effekten av värme på dödlighet skiljer sig åt mellan olika delar av landet, säger Daniel Oudin Åström, en av forskarna bakom studien som genomfördes vid hans tid som postdoc-forskare vid Lunds universitet.

– Vi ser i vårt material att värmeböljor ökar dödligheten med ungefär tio procent i Götaland och Svealand, medan ökningen i Norrland är ungefär 30 procent under jämförbara dagar. En orsak till högre effekter av värme i Norrland skulle kunna vara att invånarna i norr är mer ovana vid dessa temperaturer.

Påverkar personer med kranskärlssjukdom

Tidigare svensk forskning av värmeböljors påverkan på hälsan har inte studerat hur personer med kranskärlssjukdom klarar de påfrestningar som höga temperaturer innebär.

– Vid höga temperaturer reglerar kroppen sin temperatur genom, bland annat, ökad svettning, vilket i sin tur leder till ökade påfrestningar på hjärtat, förklarar Kristina Sundquist, professor vid Centrum för primärvårdsforskning. Då vi specifikt studerade dödligheten hos personer med kranskärlssjukdom, fann vi att dödligheten i kranskärlssjukdom ökade med omkring 10 procent vid värmeböljor med över 27 grader.

Effekten kraftfullare i utsatta områden

För boende i socioekonomiskt utsatta områden fann forskarna att effekten av värmeböljor var mer kraftfull än för boende i andra områden.

– Att bostadsområdets socioekonomiska struktur påverkar hälsan hos individer vet vi sedan tidigare, men att dessa individer även påverkas mera av värmeböljor, kan vi som första forskargrupp nu påvisa för svenska förhållanden, framhåller Daniel Oudin Åström.

 Vad har vi för nytta av detta?

– Vi hoppas öka medvetenheten om att höga temperaturer innebär påfrestningar på hälsan hos utsatta grupper hos befolkningen i stort, men även öka kunskapen bland vårdpersonal och hemtjänst. Förhoppningsvis kommer studiens resultat att leda till en vidareutveckling av SMHIs värmevarningssystem, som idag bygger på data enbart från Stockholm. Våra resultat visar att effekten av värme skiljer sig åt mellan geografiska områden, men även inom städer. Därför bör värmevarningssystemet även innehålla lokala skattningar av effekten av värme, vilka nu finns tillgängliga, avslutar Daniel Oudin Åström.

Text: BERTIL KJELLBERG

Artikeln är tidigare publicerad på Lunds universitets hemsida.