Antikroppar mot insulincellerna signalerar att de är under attack av immunsystemet och att risken för typ 1 diabetes ökar. GAD-vaccinet syftar till att skydda cellerna men varför bygger vaccinet då bara på en antikropp?
Åke Lernmark svarar på läsarfrågor om antikroppar och GAD-vaccinet som kommit till diabetesportalen.se.
Fråga 1. Många med typ 1-diabetes har ju flera olika antikroppar mot de insulinbildande ö-cellerna, till exempel ICA och IA-2 med flera, och oftast även mot GAD. Plus kanske ett antal ännu oupptäckta antikroppar mot andra ”ämnen”.
Hur kommer det sig att man endast gjort vaccin mot bara GAD? Hjälper iså fall GAD-vaccinet endast, eller främst, dem som enbart har antikroppar mot GAD? Spelar också nivån antikroppar in? Låga värden av antikroppar = större hopp om bot?
Svar Åke Lernmark: I samband med att personer insjuknar i typ 1 diabetes finns ofta autoantikroppar mot flera autoantigen, det vill säga olika protein i de insulinproducerade betacellerna.
Hittills kända protein är insulin, GAD65, IA-2 och ZnT8. Tack vare upptäckten av GAD65 och att ett företag startades – Synetics Biotechnology AB som senare blev Diamyd Medical AB – som framställde GAD65 som kan ges till människor var det möjligt att börja med GAD-vaccinering.
Eftersom GAD-vaccinering ser ut att ha en effket arbetar vi nu på att också att utveckla ett vaccin med IA-2 och ZnT8″. Insulin kan bli svårt att övertyga Läkemedelsverket och få ett godkännande. IA-2 har en hopplöst komplicerad patentsituation men vi är optimistiska för Zn-T8. Det långsiktiga målet är att utveckal en kombinationsterapi.
Vi tror att antikroppsnivåer är av betydelse. Dessa blir nu undersökta i den pågående fas III studien (den avslutande undersökningen innan ett eventuellt godkännande).
Fråga 2. Finns det någon koppling till den ”nya” upptäckten att betaceller kan nybildas hos människan fram till cirka 30 års ålder? Betyder det att det inte är någon idé att ge GAD-vaccin till dem över 30 år?
Svar Åke Lernmark: Om GAD-vaccinet är säkert tycker jag att man ska vaccinera också de personer som är över 30 år gamla. I vår fas II studie hade vi patienter som var över 30 år.
Fråga 3. När kan eventuella biverkningar av GAD-vaccin visa sig, om minst 10-20 år? Finns det några indikationer på någon biverkning än så länge? Eller rent teoretiskt?
Svar Åke Lernmark: Hittills har inga biverkningar observerats. Den längsta observationsperioden är snart tio år i fas II studien på vuxna.
Teoretiskt kan man tänka sig att vissa individer skulle kunna överreagera på GAD-vaccinet så att betaceller förloras. Det finns just inget som tyder på att det skulle vara vanligt med överkänslighetsreaktioner.
Nyhet från diabetesportalen.se 25 november 2010.
