Var tredje nyanländ uppger ha fått sämre hälsa i Sverige

2016-12-13

Forskning visar att hälsan hos en tredjedel av de nyanlända försämras efter att de har kommit till Sverige. Slobodan Zdravkovic, docent i folkhälsovetenskap vid Malmö högskola, har lett forskningsprojektet i samarbete med Länsstyrelsen Skåne.

familj
Foto: Colourbox

När det gäller självrapporterad hälsa, en del hälsobesvär och använda läkemedel är resultaten i linje med den övriga befolkningen i Skåne. Mer bekymmersamma resultat som kommer fram i undersökningen är dålig psykisk hälsa, trångboddhet och osäker boendesituation, låg tillit och lågt förtroende för samhällsinstitutioner såsom sjukvården och tolkar.

– Det är allvarligt att många migranter upplever att hälsan blir sämre när de kommer till Sverige. Det bekräftar att det är viktigt att väga in hälsans betydelse i etableringen, något som är utgångspunkten för samhälls- och hälsokommunikationen i Skåne, berättar Katarina Carlzén på Länsstyrelsen Skåne, en av projektledarna för MILSA.

Trots utmaningar ser många nyanlända ljust på sin framtid

Totalt har 681 svar kommit in, de flesta från arabisktalande personer. Enkätinsamlingen pågick under ett år, från februari 2015, och delades ut till personer som deltog i samhälls- och hälsokommunikationsinformationen i Skåne. Av del tillfrågade svarade drygt 20 procent att deras hälsa hade förbättrats sedan de kom till Sverige. 46,8 procent svarade att hälsan var oförändrad, medan en tredjedel, 32,3 procent att deras hälsa försämrats.

– Undersökningen visar att, trots utmaningar, ser många väldigt ljust på sin framtid och möjligheter i Sverige, säger Slobodan Zdravkovic.

Tidiga insatser viktiga för att förebygga ohälsa

Underlaget är användbart för både vårdgivare och andra som arbetar med etablering av nyanlända.
– Vi ser till exempel att tidig samhälls- och hälsoinformation samt insatser i föreningslivet är viktiga för att förebygga både ohälsa och utanförskap, säger Slobodan Zdravkovic.

Nu fortsätter forskarna arbetet med nya forskningsprojekt inom ramen för stödplattformen MILSA för att ta fram bättre underlag för arbetet inom integration.

Text: CHARLOTTE ORBAN

Artikeln är tidigare publicerad av Malmö högskola