kalla

Skrivtips, Unga intervjuar forskare

Här kan du läsa om vilka källor som är bra och vad du ska göra med de som verkar tveksamma. Och så finns tips om vilka frågor som ger dig långa och bra svar och om hur gruppen ska fördela arbetet.   

VETENSKAPLIGA KÄLLOR

På Lunds universitets hemsida kan du söka på din forskare och se vad han eller hon har publicerat. När en artikel är publicerad i en vetenskaplig tidskrift så har etablerade forskare läst, kontrollerat och godkänt texten. Artiklarna är skrivna för andra experter så de kan är oftast svårt att ta till sig. Ska du besöka en doktorand så är det inte säkert att du hittar något här.

POPULÄRVETENSKAPLIGA KÄLLOR

Här är länkar till organisationer, myndigheter och populärvetenskapliga tidningar som har bra information om hälsa och medicinsk forskning.

WIKIPEDIA OCH ANDRA KÄLLOR

När du använder information från andra källor som Wikipedia, tidningar eller bloggar måste du själv undersöka så att den fakta du använder i din artikel har vetenskaplig grund.

Lita inte på alla källor och referenser. Söker du exempelvis information om kost, eller något annat som många har väldigt starka åsikter om, så kan du hitta texter som ser bra ut – de använder medicinska termer och de hänvisar till forskning – men som bygger på studier som är gjorda med väldigt få deltagare och som inte har haft en kontrollgrupp. Så om artikeln inte är faktagranskad så behöver du själv kontrollera källorna. Du kan t ex fråga forskaren om du har läst något som verkar osannorlikt.

Det kommer hela tiden ny forskning inom medicin. Hittar du en bra artikel om stamceller från 1995 så är det inte säkert att den stämmer med den senaste forskningen. Så se efter när texten du ska använda är publicerad, och kolla så att den utgår från nya källor.

SKRIV FRÅGOR

När du läser på kan du fundera ut frågor. Testa att be dina kompisar om hjälp: Jag ska träffa en forskare som forskar på hudcancer, vad skulle du vilja veta om det?

mole

Hur ska jag veta om mina födelsmärken är farliga? 

 

Det är bra om gruppen har mellan fem och tio öppna frågor. Frågorna ska vara öppna frågor, som kan sätta igång ett samtal om det du vill få reda på. Ett exempel på en öppen fråga är: Varför blev du intresserad av hudcancer? Då kan forskaren berätta fritt. Sen kan du ställa följdfrågor som styr samtalet lite och ser till att du får den informationen du behöver. Det står mer om följdfrågor och intervjuteknik i artikeln Så lyckas du med din forskarintervju.

 

PLANERA

Vad tänker du skriva om? Hör med din lärare om du ska skriva en egen text eller skriva tillsammans med andra. Om du ska skriva en egen text är det bra att tänka ut lite olika frågor så att du inte skriver om precis samma sak som de andra i gruppen. I Så skriver du en bra artikel finns tips på olika sorters artiklar.

Fördela uppgifter i grupper

  • Ställa frågor, det kan vara bra att vara två som hjälps åt.
  • Skriva anteckningar, kan också vara bra att vara två.
  • Spela in. Kolla så du vet hur du spelar in med din telefon och se till att telefonen är laddad innan intervjun.
  • Fotografera. Se till att kamerans batterier är laddade och att du har ledigt minne.

Vill du filma eller kolla runt i lokalerna?

Vi bokar in er på besök som är ungefär en timme långt för en intervju. Om du vill göra något extra, som att filma eller kolla runt i lokalerna, måste du höra med forskaren först. Maila honom eller henne och fråga om det är okej att filma eller om det går bra att få se laboratoriet.