Vetenskap & Hälsa

Vad kan primärvården göra vid psykisk ohälsa?

2019-11-05
Genrebild: iStock.com/KatarzynaBialasiewicz

Mellan 1998 och 2016 besökte 6,7 miljoner personer primärvården i Sverige. Ungefär var åttonde av dessa fick en depressionsdiagnos.
– Tre av fyra patienter med diagnosen depression var unika för primärvården, det vill säga de hade aldrig haft någon kontakt med psykiatrin eller annan specialistvård.

Det säger Jan Sundquist, läkare och professor i allmänmedicin vid Lunds universitet, verksam vid Centrum för primärvårdsforskning, ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne. Siffrorna är baserade på hans tidigare registerstudier som även visade att drygt var tionde patient i primärvården får ångestdiagnos och nästan lika många får en stressdiagnos. Psykisk ohälsa ökar och patienter som får en depressionsdiagnos kan även ha ångest och lida av stress.

Jan Sundquist. Foto: Johan Bävman

Jan Sundquists forskning har visat att högre utbildning och högre inkomst minskar utsattheten för depression och ångest. När det gäller stress gör utbildningsnivå däremot ingen skillnad. Var du bor kan ha betydelse, men individuella faktorer, som genetik och familjerelaterade förhållanden, påverkar mer.

Primärvården ger diagnos och behandling

Patienter som får diagnoser som depression och ångest behöver sällan hänvisas till en specialist utan primärvården ska kunna ge rätt behandling. Jan Sundquist menar att de flesta kan få hjälp i primärvården, även när det gäller mer komplicerade tillstånd där patienten har fysiska symtom eller inte klarar av sin vardag.

– Vi har en god primärvårdspsykiatri. En allmänläkare på en vårdcentral kan oftast redan vid första mötet ställa diagnos och ge rätt behandling.

I Socialstyrelsens riktlinjer från 2017 står följande: ”Vuxna med depression och ångestsyndrom ska behandlas i huvudsak med antidepressiva läkemedel och olika former av psykologisk behandling”.

– Psykisk ohälsa kan se väldigt olika ut och därför ser även läkares bedömningar olika ut. Ibland kan det vara nödvändigt med medicinering för en patient för att ens orka med en KBT-behandling där det ingår uppgifter att göra. Något som kan vara extra krävande för den som mår väldigt dåligt.

Jan Sundquist, nypensionerad läkare, har i första hand remitterat sina patienter till KBT-behandling med mindfulness, fysisk aktivitet och fysioterapeut.

– Med hjälp av en fysioterapeut kan patienten få vägledning och genom olika rörelseövningar öka sin kroppskännedom och förståelsen för kopplingar mellan den egna kroppen och tillståndet av ångest och depression.

Det finns utmaningar

Även om Jan Sundquist menar att vi har en god primärvårdspsykiatri finns det utmaningar. Antalet personer i Sverige som söker för psykisk ohälsa hos primärvården är stort. De flesta vårdcentraler har psykologer och andra psykosociala resurser, men oftast i ytterst begränsad omfattning. Därför behövs det utvecklas metoder som kan hjälpa fler med samma resultat men till en lägre kostnad.

En studie ledd av Jan Sundquist, publicerad i British Journal of Psychiatry förra året, visade på hälsoekonomiska fördelar med mindfulnessbehandlingar i grupp och i hemmet som alternativ till individuell terapi med KBT, kognitiv beteendeterapi, för patienter med depression, ångest eller stress- och anpassningssvårigheter. Jan Sundquist betonar dock att en studie sällan kan ge alla svar och att fler utvärderingar behöver göras innan en sådan behandling kan införas i stor skala.

– För lättare besvär kan man erbjuda patienter gruppbehandling, till exempel mindfulness, där patienter lär av varandra. På så sätt belastas inte terapeuterna heller i lika stor grad. Däremot finns det patienter med behov av enskild terapi, och den bedömningen ska alltid kunna göras i primärvården.

Text: TOVE GILVAD