Publicerad
Kategori: Medicinsk teknik
Nyckelord:

Visa faktaruta!

Möjligheten att ta emot vård via internet är idag verklighet, men inte utan både för- och nackdelar. Så vad kommer man fram till om man vrider och vänder på begreppet eHälsa utifrån flera perspektiv? Det är en fråga som en forskargrupp samlade under Pufendorfinstitutet tagit sig an. I en intervju med Sigrid Stjernswärd, biträdande lektor vid Institutionen för Hälsovetenskaper, Lunds universitet, får vi veta mer om eHälsa och hur det skapar utmaningar och möjligheter i relation till psykisk hälsa.

I åtta månader har en grupp forskare från fem olika fakulteter träffats kontinuerligt för att utbyta kunskaper kring eHälsa. De har lyft, problematiserat och studerat hur eHälsa ter sig såväl praktiskt som teoretiskt. Samlat och lett gruppen har de två koordinatorerna Gudbjörg Erlingsdóttir och Helena Sandberg gjort.

Sigrid Stjernswärd har bidragit med perspektivet psykisk hälsa, andra medlemmar i den utvalda forskargruppen har kunnat bidra med bland annat juridiska och etiska synvinklar.

– Varje vecka har vi mötts för att stöta och blöta begreppet eHälsa ur olika perspektiv, det har varit givande och väldigt intressanta samtal, återger Sigrid Stjernswärd tidigt i intervjun.

Vad är eHälsa och hur hänger det ihop med psykisk hälsa?
– Det är ett stort område, i Sverige idag är terapi på nätet ganska känt, särskilt KBT (Kognitiv beteendeterapi). Det finns också något som heter mHälsa som står för mobil hälsa. Förutom det stora antalet appar som finns kan mHälsa yttra sig i att en patient får stöttande sms i speciellt utmanande situationer, berättar Sigrid Stjernswärd.

Vidare berättar hon om andra exempel på verktyg inom eHälsa och hur de kan verka främjande för den psykiska hälsan hos patienter. Listan på eHälsoyttringar kan göras lång. Mejl, spel, nätbaserade patientjournaler och konsultering via Skype är bara några exempel. Mångsidigheten är tydlig. Ett ytterligare exempel är Virtual Reality, just den tekniken testas för att bota fobier. Sigrid Stjernswärd tar upp spindelfobi som ett exempel – och visst kan man föreställa sig att det skulle vara enklare att närma sig en spindel om man vet att den egentligen inte finns.

Svårt för vårdtagaren säkerställa om hjälpen är kunskapsgrundad

Förhoppningarna är många, men det finns också områden som kan problematiseras. Bland annat förekommer det en hel rad olika aktörer på marknaden. Det finns statliga eHälsotjänster, till exempel 1177.se som erbjuder eHälsotjänster via Mina vårdkontakter – men det finns också ett större antal eHälsotjänster som drivs utifrån privata och ideella intressen. Här vill forskargruppen belysa att vårdtagaren inte alltid kan säkerställa att hen får kunskapsgrundad hjälp.

Oavsett aktör – kan en annan utmaning vara att skapa eHälsolösningar som inte utesluter någon. Såsom personer med kognitiva svårigheter, vilket kan vara en följd av psykisk ohälsa. Det kan yttra sig på många sätt men två exempel kan vara att man har svårigheter med motivation eller att minnas.

Fler exempel på möjligheter och utmaningar med eHälsa är integritet, juridiska och etiska frågor, tillgänglighet, etc.

Konsten att lägga ett helt pussel

Fördelen med ett tvärvetenskapligt samarbete är möjligheten att studera ett område på bredden. Sigrid Stjernswärd berättar att de inte fokuserat på en specifik eHälsoteknik eller aktör, utan samarbetet har alltid varit menat att ge ett brett perspektiv på eHälsa – och allt vad det innebär. Forskagruppens intentioner har varit att ta reda på vad forskningen framöver har att utgå ifrån.

Inte nog med att forskargruppen i sig består av personer från fem olika fakulteter, utan målsättningen att finna så många pusselbitar som möjligt har resulterat i att ämneskunniga talare bjudits in. Kunniga representanter från både akademin och praktiken. Samarbetet har även sträckt sig över Sveriges gränser:

– Det faller sig naturligt att inbegripa internationella synvinklar, det rör sig trots allt om internet – därför har vi bjudit in internationella talare och även själva åkt utomlands, Nederländerna, för att nätverka med forskare där, förklarar Sigrid Stjernswärd.

Ett nätverk att ta vara på

Pufendorfinstitutet som gjort samarbetet möjligt har varit språngbrädan till att ett tvärdisciplinärt nätverk skapats. Nu när avslutningen av samarbetet närmar sig – så är det just nätverket med de berikande diskussionerna som Sigrid Stjernswärd värnar om. Idén är att hålla det levande eftersom det i sig är givande och viktigt, men också för att det på lång sikt kan leda till forskningssamverkan.

Forskargruppen eHälsa. Foto: Bengt Pettersson

På bilden (uppifrån ned, från vänster till höger): Gudbjörg Erlingsdóttir , Charlotta Levay, Charlotte Magnusson, Titti Mattsson, Jonas Borell, Sigrid Stjernswärd, Mats Johansson, Helena Sandberg, Cecilia Lindholm, Martin Stridh, Tomas Kirkhorn.

Lanseringen av nätverket sker under avslutningen hos Pufendorfinstitutet den 25 maj. Då kommer deras arbete även presenteras i form av ett så kallat White paper. En sorts textsamling som är menad att ge en överblick över tiden som gått, vilka forskningsfrågor som bör prioriteras samt idéer kring hur forskningen kring eHälsa kan utvecklas vid Lunds universitet. I materialet kommer var och en i gruppen belysa ämnet från sitt perspektiv. Tillsammans är de tänkta att skapa förståelse för nuläget och de utmaningar som finns idag eller kan komma med eHälsa.

– Jag hoppas dessa månader under Pufendorfinstitutet bara varit en början, är orden Sigrid Stjernswärd avslutar intervjun med.

Text: YLVA NILSSON