Publicerad
Kategori: Cancer, Vad forskar du om?

Visa faktaruta!

Det finns särskilt cancerfrämjande celler, även kallade ”cancerstamceller”,  som gynnar uppkomst av bland annat tjocktarmscancer. Men många kunskapsluckor återstår. I en ny avhandling från Lunds universitet finns ledtrådar till varför cancern – med hjälp av dessa celler – överlever både cytostatika och strålterapi.

– Att rikta ljuset mot de cancerfrämjande cellerna kan vara en lovande väg att överbrygga de misslyckade läkemedelsbehandlingar som idag leder till återfall och död. Men det behövs mer kunskap om dessa celler, förklarar Kishan Bellamkonda, doktorand vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet.

Porträttfoto av Kishan Bellamkonda. Foto: Björn Martinsson

Kishan Bellamkonda. Foto: Björn Martinsson

De cancerfrämjande cellerna (på engelska så kallade cancer initiating cells) har stamcellsliknande egenskaper kombinerat med förmåga att utveckla tumörer, och de har också visat sig vara motståndskraftiga mot strålbehandling och cytostatika. Enligt aktuell forskning har cellerna betydelse vid tillkomst av tjocktarmscancer.

Ny typ av signalsubstanser

Men vad är det som styr de cancerfrämjande cellerna och startar de processer som senare leder till tjocktarmscancer?

Kishan Bellamkonda har i sin avhandling ägnat sig åt denna fråga. Han har särskilt intresserat sig för två stycken s.k. eikosanoider (arakidonsyrametaboliter), som är en typ av signalsubstanser, och deras eventuella förekomst i tumörernas mikromiljö.

De båda molekylerna bär beteckningarna leukotrien D4 (LTD4) och Prostaglandin E2 (PGE2).

I laboratorieexperiment isolerades först cancerfrämjande celler framgångsrikt med hjälp av ett särskilt utvalt enzym, och det visade sig då att både LTD4 och PGE2 fungerade som medspelare i utvecklingen av livskraftig cancer. De förbättrade den överlevnadsförmåga som krävs när cancerläkemedel och strålterapi sätts in mot tumören.

I försök på möss med nedsatt immunförsvar framkom att de cancerfrämjande cellernas förmåga att utveckla tumörer mångfaldigades när de fanns i en miljö med LTD4 eller PGE2.

En rad andra experiment inom ramen för avhandlingen stärker tesen om att de två eikosanoiderna är viktiga för att skapa en mikromiljö som gynnar utveckling av cancer.  Hit hör bland annat att mängden inflammerade celler var större i tumörer i en miljö med LTD4 eller PGE2, och även att nivån av tumörfrämjande makrofager var högre.

Motståndskraftiga tumörer

De cancerfrämjande cellernas motståndskraft mot cytostatika och andra kemiska behandlingar är ett stort hot mot patienter med cancer i mer framskridna stadier eftersom det  innebär att det saknas effektiva läkemedel.

Kishan Bellamkonda studerade därför med särskilt intresse ett antal tumörer som visat sig motståndskraftiga, och som behandlats med läkemedel riktade mot en måltavla som anses relevant vid tjocktarmscancer.

I undersökningen av tumörerna framkom ett flertal fynd som kan bidra till deras överlevnadsförmåga vid behandling, och det blev också tydligt att de cancerfrämjande cellerna i tumörerna varierade kraftigt i sitt innehåll vilket är viktig kunskap vid utveckling av behandlingar.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Institutionen för translationell medicin i Malmö, Lunds universitet, 13 januari 2015