Publicerad av Nina Nordh
Kategorier: Barn och ungdomar, Feature, Funktionsnedsättning, Hjärnan, nervsystemet och sinnesorganen, Månadens vetenskapliga artikel.

Visa faktaruta!
Mona Eklund och Lisbeth Nilsson

Mona Eklund och Lisbeth Nilsson

Elrullstolar kan användas för annat än förflyttning. Forskning visar att träning i elrullstol kan hjälpa människor med mycket svåra hjärnskador att utveckla förmågor man tidigare inte trodde de hade.

– Om någon inte ser ut att reagera på ett kontaktförsök, då är det ju mänskligt att man inte tar kontakt. Och när man tror att någon inte kan göra någonting, då erbjuder man inte heller någon aktivitet. Det blir som en ond cirkel. Men jag såg att det trots allt kunde hända något i deras utveckling när de fick träna i en elrullstol.

Arbetsterapeut Lisbeth Nilsson vid Lunds universitet och Gällivare sjukhus, berättar om den grupp människor hon har arbetat med i många år, människor med svåra kognitiva funktionshinder. Det handlar om människor som innan träningen börjar upplevs som helt onåbara, och som man inte kan kommunicera med på något sätt. Många kan inte heller röra sig på egen hand.

– Man tyckte nog jag var lite tokig som ville träna den här gruppen i en elrullstol, men det visade sig vara en träningsform som utvecklade deras medvetenhet, berättar Lisbeth Nilsson. De fick en idé om att det var möjligt att förflytta sig på egen hand. När förståelsen för att de kan röra sig väl har väckts, kan det ibland också leda till att de försöker röra sig på andra sätt – krypande, i gåstol eller i något fall till och med genom att kunna gå på egen hand.

Utnyttjar hjärnans förmåga till anpassning

Träningen i elrullstol har Lisbeth Nilsson utvecklat under lång tid. Studien har pågått under tretton år, och arbetet har krävt mycket tålamod och utvecklingsarbete. Nyligen publicerades resultatet av studien i American Journal of Occupational Therapy.

träning i elrullstol

Elrullstol som är utformad för att användas med metoden Köra för att Lära™. Foto: www.lisbethnilsson.se

– Människor med så här stora kognitiva funktionshinder utvecklas oerhört långsamt, säger Lisbeth Nilsson. Därför tar också forskningen mycket lång tid. För de flesta leder inte träningen till så stora framsteg som att lära sig gå, men när man ser små, små framsteg blir man inspirerad att fortsätta. Det kan ta månader. Det kan ta år. Men i de flesta fall ser man förbättringar.

Tanken med träningen i elrullstol är att man försöker ta vara på den potential till utveckling som de här personerna har. Det är en fördel att börja så tidigt som möjligt eftersom hjärnans plasticitet – anpassningsbarhet – är större ju tidigare man börjar. Den yngsta i studien var bara ett år när träningen i elrullstol inleddes.

– Den flickan är en av dem som idag kan gå, berättar Lisbeth Nilsson. Från början var förutsägelsen från hennes läkare att hon aldrig skulle kunna gå, men efter 6-7 års träning så kunde hon nå dit.

Olika grader av medvetenhet

De träningsrullstolar som används har utvecklats av företaget Permobil i samarbete med Lisbeth Nilsson. De skiljer sig från vanliga elrullstolar på flera sätt för att göra träningen så säker och enkel som möjligt, bland annat är styrspaken placerad i mitten. Träningen sker alltid inomhus så att man inte kan skada sig.

– I början är det mer slumpen som avgör om de som tränar i elrullstolen kommer åt styrspaken och elrullstolen rör sig, berättar Lisbeth Nilsson.

– Efter att ha övat i några månader lär sig de flesta förstå att det är de som får elrullstolen att röra sig. Då släpper oron och de kan känna glädje i stället.

träning i elrullstol på dagcenter i Jokkmokk

Träning i elrullstol på dagcenter i Jokkmokk. Foto: Lisbeth Nilsson

Elrullstolen är i det här fallet i första hand ett träningsredskap, och inte ett transportmedel. Det är heller aldrig tanken att dessa personer själva ska kunna köra ensamma utomhus.

– Man kan säga att träningen i elrullstolen är ett sätt att upptäcka sambandet mellan orsak och verkan – mellan det man själv gör och det som därefter sker, säger Mona Eklund, professor i arbetsterapi vid Lunds universitet. Det leder till en högre grad av medvetenhet som gör att man kan stimulera en utveckling även inom andra områden, till exempel att använda verktyg.

Arbetssättet börjar sprida sig

Inom Region Skåne har man infört träningsmetoden som en del av barn- och ungdomshabiliteringen från januari i år. Det började som ett utvecklingsprojekt 2007, men nu finns det utbildad personal och träningsrullstolar på fyra ställen i Skåne – Hässleholm, Ystad, Malmö och Landskrona.

– Det finns också liknande verksamhet i min hemkommun, Jokkmokks kommun, och på ytterligare några ställen i bland annat England och Irland, säger Lisbeth Nilsson.

Lisbeth Nilsson har även börjat testa träningsmetoden inom andra områden. Hon har sett att den kan fungera som ett screeningverktyg för att se vilken grad av medvetenhet – kognitiv förmåga – som människor med till exempel stroke, demenssjukdomar eller autism har. Genom att se hur de agerar i elrullstolen kan man få en känsla för deras grad av medvetenhet.

– Jag har bland annat provat träningen i elrullstol på människor som nyligen fått stroke, säger Lisbeth Nilsson. Om de inte kan prata kan det vara oerhört svårt att veta hur mycket de förstår. I de tester vi har gjort under hösten vid Gällivare sjukhus ser vi att i de flesta fall finns det en högre kapacitet hos personen än vad man trott. Då kan man ge mer instruktioner och kräva lite mer i rehabiliteringsarbetet. Och deras rehabilitering kan också gå lite fortare.

Text: NINA HULT

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel februari 2012.