Vetenskap & Hälsa

TEMA SEPSIS: Mer än en blodförgiftning – och varför det spelar roll

2017-09-11

Trots att sepsis årligen orsakar fler dödsfall än våra tre vanligaste cancerformer tillsammans, kände bara 21 procent av Sveriges befolkning till sjukdomen år 2015. Här förklarar Jonas Tverring, doktorand vid Lunds universitet och läkare vid Skånevård Sund, varför fler borde känna till sepsis.

Foto: iStock.com/IvelinRadkov

 

Bland de som uppgivit sig känna till sepsis angav de flesta att det är detsamma som blodförgiftning, och att blodförgiftning innebär att bakterier spridit sig till blodbanan. Sanningen är dock att man finner bakterier i blodbanan hos mindre än hälften av de som drabbats av sepsis. Och den bild som många har av en blodförgiftning, där en röd strimma långsamt sprider sig ur en sårinfektion, motsvarar endast en bråkdel av den totala bördan av sepsis.

Kan uppstå vid vilken infektion som helst

Istället kan sepsis definieras som ”ett livshotande tillstånd som uppstår när immunförsvarets reaktion på en infektion skadar kroppens egna vävnader och organ”. Sepsis kan alltså teoretiskt uppstå vid vilken infektion som helst, så länge interaktionen mellan immunförsvaret och mikroorganismen är så pass kraftfull, eller snedvriden, att den egna kroppen tar skada. Det är viktigt för allmänheten att ha en kännedom om vad sepsis är eftersom tidigt insatt antibiotika är avgörande för hur allvarligt sjukdomsförloppet blir.

Fördröjning av antibiotika ökar dödlighet vid sepsis

I en ofta citerad studie ökade dödligheten av septisk chock med 7,6% för varje timme som antibiotika fördröjdes . Men de första symptomen på sepsis kan vara diffusa. De drabbade kan till exempel uppge att de känt sig ”konstiga”, haft svårt att koncentrera sig, haft hjärtklappning eller varit andfådda, kombinerat med att de svimmat eller kräkts oförklarat samt haft en kraftig skakfrossa. Tyvärr är det inte ovanligt att patienter med symptom på sepsis dröjer flera timmar. De söker sjukvård först när symptomen blivit mer intensiva och lokaliserade till den del av kroppen som är infekterad; vilket vanligast är lungor, urinvägar eller hud –och mjukdelar.

Kvarstående svårigheter efter sepsis

Många patienter får aldrig reda på att det är sepsis de har haft. Ibland beror det på okunskap hos den behandlade läkaren; studier visar att läkare ofta klassificerar diagnosen sepsis inkorrekt. Men ibland undanhålls ordet sepsis av gammal vana och benämns endast som en allvarlig infektion. Det har sina nackdelar. Långtidsstudier har visat att det är vanligt förekommande att patienter som haft sepsis har kvarstående svårigheter. Det kan vara smärta från rörelseapparaten, svårigheter med koncentration och minne eller en uttalad trötthet. Dessa kvarstående besvär är mer vanligt förekommande vid sepsis än andra sjukdomar med liknande allvarlighetsgrad. På infektionskliniken har jag träffat många patienter som undrar varför de fortfarande har besvär många veckor efter sin sjukdomsepisod. Finns det bakterier kvar i kroppen doktorn? När jag kan berätta om sepsis och om den långvariga läkeprocessen efter det kraftiga inflammationspåslaget och att man kan läsa på nätet om ”post-sepsis syndrome”, så blir de flesta lättade.

Ensamt mest kostsamma diagnosen i USA

Det finns också en mer övergripande problematik med den bristande kunskapen om sepsis. Eftersom sepsis är föga känt bland allmänheten finns det inga svenska patientföreningar och intresseorganisationer inriktade mot sepsis. Och om politiker har låg kännedom om sepsis görs få satsningar på utvecklingsarbeten och forskningsprojekt . Även globalt finns denna diskrepans mellan förekomst och kännedom. I en nylig rapport från USA betraktas sepsis som den ensamt mest kostsamma diagnosen i hela landet. Samtidigt finns det relativt lite framgångsrik forskning vad gäller sepsis, i synnerhet kring behandlingen av sepsis, om man till exempel jämför med cancersjukdom eller hjärt-kärlsjukdom, vilka bägge orsakar ungefär lika mycket sjuklighet och död som sepsis. Bristen på kunskap drabbar i slutändan patienterna.

Sepsis får världshälsoproblem-stämpel av WHO

Men; det finns en ljusning. I maj i år beslutade WHO att satsa 4,6 miljoner amerikanska dollar på att implementera en ny sepsis-resolution där sepsis lyfts som ett världshälsoproblem och World Sepsis Day den 13:e september blir den åttonde Världshälsodagen. Nu i september, ”the sepsis awareness month”, firar sepsisfonden.se att det var två år sedan starten och att över 60 000 människor sett deras informationsfilm på Youtube. I juli uppdaterade 1177 Vårdguiden sin tidigare ofullständiga beskrivning av sepsis och blodförgiftning. Och i en upprepad undersökning i år visade det sig att kännedomen om sepsis i den svenska befolkningen har ökat till 30%. Vi är alltså på rätt väg. Uppmärksamheten kring sepsis ökar bland både allmänhet och beslutsfattare. Det är en förutsättning för bättre kunna känna igen, förstå och behandla sepsis.

Text: JONAS TVERRING