Foto: Dreamstime

Föreläsning om stresshantering, mindfulness och läkande trädgårdar.

Tid: torsdagen den 25 april 2013

Plats: Skånes universitetssjukhus i Lund, Entrégatan 15, Blocket, aulan plan 1.

Related posts:

1. PIL-föreläsning om bröstcancer – även på webben
2. PIL-föreläsning om inkontinens – även på webben
3. Föreläsning om HIV och Aids – även på webben

Åsa Rydén Ahlgren och Magnus Cinthio. Foto: Eva Bartonek-Roxå

Med hjälp av ultraljudsteknik har lundaforskarna Åsa Rydén Ahlgren och Magnus Cinthio med medarbetare upptäckt att stresshormonerna adrenalin och noradrenanlin ökar en nyupptäckt rörelse i kärlväggarna med upp till 300 procent.

Resultaten publicerades nyligen i American Journal of Physiology.

– Detta kan delvis förklara varför stress sliter på kärlen och exempelvis kan sätta igång en propp. Men det är än så länge bara spekulationer, i nuläget kan vi bara konstatera att kärlen påverkas betydligt mer än vad man hittills har trott, säger Åsa Rydén Ahlgren, docent och överläkare i klinisk fysiologi vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, som utfört studierna tillsammans med Magnus Cinthio, docent och forskare i elektrisk mätteknik vid Lunds Tekniska Högskola.

Se filmklipp på de olika kärlrörelserna (Klicka på länken eller på bilden ovan.) 

Tidigare okänd rörelse i blodkärlen

Även personer från avdelningen för Thoraxkirurgi liksom ytterligare personer från elektrisk mätteknik har varit involverade. Den typ av kärlrörelse som forskarna har studerat var tills nyligen okänd. I skolböckerna lär man sig fortfarande att kärlen endast uppvisar en pulsliknande diameterrörelse när blodet passerar.

Men för tio år sedan upptäckte Åsa Rydén Ahlgren att kärlväggarna också rör sig longitudinellt, alltså längs med kärlen under varje hjärtslag. För att förstå hur dessa rörelser fungerar testade forskarna att förändra blodtrycket, vilket man kan göra genom att tillföra stresshormoner.

– I våra filmklipp ser man tydligt den stora skillnaden mellan stressade och vanliga kärl. Man ser också hur kärlväggarna består av flera skikt som rör sig olika mycket, säger Magnus Cinthio.

Framgångsrik forskning inom ultraljudsteknik

Att forskarna kommit fram till dessa resultat beror på en lycklig kombination av kunskaper inom klinisk ultraljud och ultraljudsteknik. För att kunna göra närgående studier av levande kärl krävs nämligen tekniker som erbjuder hög upplösning och förmåga att följa ett specifikt ultraljudseko under flera hjärtcykler – något som är mycket svårt att hitta.

Men passande nog pågår vid LTH sedan decennier framgångsrik forskning inom ultraljudsteknik. Så när Åsa Rydén Ahlgren, som till vardags jobbar på Skånes universitetssjukhus, tog kontakt med forskargruppen i elektrisk mätteknik fanns förutsättningarna för att deras ultraljudsteknik skulle kunna utvecklas för detaljstudier av kärlväggarna.

– Varför kärlen reagerar så här kraftigt vet vi inte. Men jag tror ju att allt har en funktion. Kanske får vi svar längre fram. Bland annat har vi sett att olika människor har mycket individuella rörelsemönster som är stabila under en fyra månaders period. Dessa resultat publicerades nyligen i Ultrasound in Medicine & Biology. Om de olika rörelse-mönstren kan indikera ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar? Det vet vi inte i nuläget, men det vill gärna utforska vidare tillsammans, säger Åsa Rydén Ahlgren.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds universitet 23 maj 2012

Related posts:

1. Maria Tyrberg: Förändringar i diabetesögon börjar tidigare än man trott
2. Kontaktallergier vanligare än man tidigare trott
3. Koppling mellan stress och besvär av el och kemikalier

Foto: Dreamstime

Vägbuller ökar risken för högt blodtryck. Dagar med dålig luft är det fler som drabbas av stroke. Pendlare är mer stressade och sover sämre än de som kan gå eller cykla till jobbet.

Det är några fynd från Avdelningen för arbets- och miljömedicin som gett genklang i medierna både i Sverige och utomlands. Nyheten om sambandet mellan vägbuller och högt blodtryck ledde t.ex. till ett inslag i BBC, som sedan plockades upp av tidningar, nyhetsbyråer och webbplatser i hela världen.

30–50 åringar mest bullerstörda

– När bilismen ökar är det ju allt fler som blir störda. Det är många miljoner människor världen över som plågas av trafikbuller, säger Theo Bodin som en förklaring. Han är doktorand i arbets- och miljömedicin och studiens huvudförfattare.

Studien visade inga stora skillnader mellan män och kvinnor, invandrare och svenskfödda eller personer i olika socialgrupper. Åldern däremot gav utslag: det var framför allt för människor på 30–50 år som bullerstörningar hängde samman med högt blodtryck.

Foto: Colourbox

– I den åldern har man fullt upp med att få ihop karriär, familj och boende, vilket kan ge en ökad känslighet. Det är också i medelåldern som högt blodtryck börjar dyka upp, och de som är bullerstörda kanske får det extra tidigt, funderar Theo Bodin.

Han arbetar nu med en ny studie där 10.000 skåningar följs i en tioårsperiod. Då kommer man att kunna se när problemet med högt blodtryck först visar sig, och om det samspelar med hur mycket vägbuller personerna utsätts för i sina bostäder.

Sjukvårdsregister och GIS

Forskarna på Arbets- och miljömedicin är experter på att kombinera uppgifter ur sjukvårdsregister och folkhälsoenkäter med data från GIS, geografiska informationssystem. GIS-modellerna i sin tur kombinerar vanliga kartor med uppgifter om buller, luftföroreningar och andra hälsorisker. På så sätt kan man studera t.ex. hur buller påverkar människors psykiska hälsa, om kvinnor i luft­förorenade områden får barn med lägre födelsevikt, om det finns något samband mellan luftföroreningar och diabetes, och om dålig luft ökar risken för stroke.

Luftkvalitet och stroke

Forskaren Anna Oudin är den som studerat stroke. Hon jämförde hur många patienter som kommit till sjukhus med stroke under dagar med ren luft respektive dagar då mycket smutsig luft blåst in över Skåne. När halten av förorenade partiklar var störst visade sig risken för stroke vara 13 procent högre än när luften var som renast. Riskökningen var ännu större för patienter som redan haft en stroke.

– Det finns flera möjliga förklaringar till det här sambandet. En är att föro­reningarna förstärker en pågående inflammation i blodkärlen, en annan att de minsta partiklarna vandrar över till blodkärlen och orsakar blodpropp, säger Anna Oudin.

Långpendlig med bil inte så stressigt

Den uppmärksammade forskningen om pendlares hälsa leds av Kristina Jakobsson. Utifrån enkätsvar från 21.000 skånska pendlare har hon visat att bil-, tåg- och busspendlare mår sämre än de som cyklar eller går till jobbet. De har både mer stress, mer sömnsvårigheter och mer sänkt vitalitet och välmående.

Foto: Colourbox

Att pendling kan vara stressande är inte svårt att förstå. Andra fynd i studien var däremot mer överraskande, som att bilpendlare som körde mer än en timme enkel resa mådde bättre än de som hade kortare restider.

En förklaring kan vara att så lång bilpendling i Skåne antagligen inte bara innebär trängsel i stadstrafiken, utan också lugn landsvägskörning med en talbok, ett radioprogram och en möjlighet att varva ner.

– De som pendlar långt med bil är dessutom ofta män med hög inkomst. Det är en grupp som allmänt sett är vid god hälsa, säger läkarstuderande Erik Hansson, som gjorde analyserna i studien.

Pendling slår olika

Kristina Jakobsson tycker att det borde talas mer om kön och klass i samband med pendling.

– Bilpendlarna är oftast män med högre inkomst, medan kollektivtrafikpendlarna oftast är kvinnor med lägre inkomst. Och det är skillnad mellan att pendla i en bekväm bil och att behöva passa bussar och tåg, kanske med flera byten, påpekar hon.

Somliga pendlare – oftast de som är välutbildade – har också friheten att arbeta hemifrån någon dag i veckan. Den friheten finns inte för de kvinnodominerade yrkena i skola, barnomsorg, sjukvård, handel och service.

– Visst är det bra för hälsan att ha jobb. Men när pendlingen gör den totala arbetsdagen mycket lång finns det också klara nackdelar. Om väldigt många pendlar är det kanske inte heller bra för samhällslivet, för vem orkar engagera sig i hemortens aktiviteter efter en lång rese- och arbetsdag? undrar Kristina Jakobsson.

Både av miljöskäl och hälsoskäl tycker hon att man måste ifrågasätta en ohejdad regional expansion. Lagen om åtta timmars arbetsdag kom för snart hundra år sedan och hälsades då med glädje – men nu förlängs arbetsdagarna i stället med långa restider.

Text: INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i LUM (Lunds universitets magasin ) 2012-04-24

Related posts:

1. Den yttre miljön påverkar hälsan mer än vi tror
2. Dålig hälsa vanlig bland funktionshindrade
3. Stress påverkar kärlen mer än man tidigare trott

Sjukgymnastens roll är att både vägleda och behandla vid t ex långvarig smärtproblematik. Tillsammans formuleras mål och delmål och man kommer överens om vad som kan uppnås. Det kan gälla olika typer av konkreta förändringar i arbets- och livssituationen. Ett mål för många som söker primärvård idag är att öka sin fysiska aktivitetsnivå och där är fysisk aktivitet på recept ett viktigt koncept. På individnivå handlar förändringsarbete mycket om att öka motivationen till att vilja förändra sitt beteende:

- Många har en låg tillit till sin förmåga att själv klara av att förändra sin arbets- och livssituation. Vi har utvecklat instrument som mäter individens motivation och sedan tittar vi närmare på vilka faktorer som kan höja den, berättar Gunvor Gard.

En gemensam nämnare för att höja motivationen är det sociala stödet från arbetsgivare, arbetskamrater, familj och vänner. När det gäller personer med långvarig smärtproblematik samarbetar Gunvor med primärvården för att lyfta fram och utvärdera relevanta åtgärder för att minska smärta och öka funktions- och arbetsförmåga.

Men Gunvor arbetar även mycket med att utvärdera psykosociala och organisatoriska förändringar – till exempel hur personalen mår när man genomför en omorganisation. Eller hur man genom hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen kan hjälpa arbetstagare till ökad hälsa och arbetsförmåga.

- Det är viktigt med ett helhetsperspektiv på hälsa och arbetsmiljö där vi har balans mellan arbetets krav och den egna kapaciteten för att vi ska klara av arbetslivet och/eller en rehabilitering tillbaks till arbetet, avslutar Gunvor.

Text & foto: ÅSA HANSDOTTER

Nyhet från Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet.

Related posts:

1. Meniskskada och smärta – hur hänger de ihop?
2. Rullstolar och bänkpressar – visst hör de ihop!
3. Kropp och själ hör ihop

Tänk dig ditt liv som en trasmatta där varje inslag är en aktivitet. Där finns huvudaktiviteter som dominerar i uppmärksamhet, dolda aktiviteter som vi gör utan att tänka och som utgör kittet i vardagen, samt oförutsedda aktiviteter som kan störa och stressa oss. Hur ser din matta ut? Vilka färger har den och hur långa sjok är inslagen?

Foto: Colourbox

- Det finns ju mattor som byter färg hela tiden där människor hackar sönder sin vardag så att allt blir gråmelerat, menar Lena-Karin Erlandsson, docent och arbetsterapeut på Institutionen för hälsa, vård och samhälle.

Stress i vardagens aktiviteter

Lena-Karin Erlandsson forskar om kvinnor och stress med fokus på hur vardagens aktiviteter påverkar hälsan. Just lönearbetande småbarnsmammor är ofta dubbelarbetande och har en hög påfrestning genom att växla mellan flera olika aktiviteter med hög komplexitet och många avbrott. Hennes forskning har visat att om avbrotten blir så många att man sällan har möjlighet att fullfölja det man gör innebär det en högre risk för ohälsa.  Det kan ta sig uttryck som t.ex. sömn- och minnessvårigheter, humörsvängningar, allmän trötthet och i vissa fall leda till t.ex. depression.

-  Det är viktigt att få redskap för att analysera sin egen vardag och lära sig att känna igen vad man mår bra av, säger Lena-Karin.

Lär sig ta kontroll

För att kunna förstå hur vardagen påverkar oss använder Lena-Karin en metod; ett gruppbehandlingsprogram som kallas Vardagsrevidering som hon har utvecklat. Genom olika tekniker får deltagarna lära sig att ta kontroll över de vardagliga aktiviteterna genom att till exempel sätta namn på det de gör. Att namnge aktiviteten är att skapa legitimitet för den och blir även en strategi att komma närmare på det man gör. Att tvinga sig själv att göra en hel aktivitet i ett sträck utan avbrott är också något som Lena-Karin ger i hemuppgift till de deltagare som genomgår programmet.

Självbelöning

Aktiviteten i sig kan brytas ner i tre olika dimensioner med olika värde. Självbelöning är en dimension – t.ex. att göra något som man tycker är roligt som att gå ut och träffa kompisar. Det kan även vara ett konkret värde i aktiviteten – som att när man städar så blir det rent. Den sista dimensionen är ett symboliskt värde som visar på tillhörighet och sammanhang. Dessa olika mått finns i alla aktiviteter i olika hög grad. När vi får stress i vardagen är det vanligt att man prioriterar bort självbelönande aktiviteter och istället endast gör det som man måste eller förväntas göra. Men för att kunna hantera av vardagens stress behöver vi ha ett visst mått av självbelönande aktiviteter.

- Förutom att analysera sin egen vardag för att identifiera hinder och stress, får man inte glömma att även se till sina resurser. Det är lätt att fokusera på det som är jobbigt och glömma det som ger en energi och livsglädje.

Passar även män

Vardagsrevidering är utprövat på kvinnor men Lena-Karin ser inget hinder i att använda metoden även på män.

- Vårt samhälle är annorlunda idag än för några årtionden sedan. Nu finns det få lönearbeten som är monokroma, utan i de flesta arbeten förväntas du ha väldigt många processer igång samtidigt. Jag har mött väldigt många män som känner igen sig i vardagsstressen och som tycker att det är viktiga saker som vi tar upp.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Related posts:

1. Vardagsrevidering – hjälp för stressade kvinnor
2. Förkylningar kan vara farliga för astmatiker
3. Lev livet friskare!

Yogaläraren Åsa Marsal ser andningen som ett verktyg för att lugna ner kroppen. När vi blir stressade andas vi snabbt och ytligt. Andetagen når inte hela vägen ner i lungvävnaden och vi får en sämre syresättning. Genom att förändra vår andning kan vi snabbt må mycket bättre.

Åsa Marsal började utöva yoga för åtta år sedan och leder idag egna yogakurser vid sidan av arbetet som narkossköterska på kvinnokliniken i Lund.

– Tyvärr tror många att yogan mest handlar om komplicerade rörelser och positioner där man måste slå knut på sig själv. Istället finns många olika inriktningar som kombinerar meditation och kroppsövningar på olika sätt men med samma grundläggande andningsteknik. Det handlar om långa, djupa andetag i ett lugnt tempo, säger Åsa Marsal.

Djupandning dämpar stress

Vårt nervsystem består av ett somatiskt, viljestyrt system som styr våra medvetna rörelser och ett autonomt som styr funktioner i kroppen som inte är viljestyrda, t.ex. hjärtat och tarmrörelserna. Det autonoma nervsystemet består i sin tur av två delar, det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska reagerar på stress genom att bl.a. höja blodtrycket och öka hjärt- och andningsfrekvensen. Det parasympatiska systemet aktiveras när vi är i vila och gör att blodtrycket istället sjunker och hjärtat slår långsammare.

– Långa, långsamma djupa andetag dämpar det sympatiska nervsystemet samtidigt som de lockar fram aktivitet i det parasympatiska nervsystemet. Djupandningen är ett bra och enkelt sätt att påverka dessa reaktioner när vi behöver det, förklarar Åsa Marsal.

Vetenskapliga bevis

Det som ofta har legat den österländska medicinen i fatet är att det har saknats vetenskapliga bevis för dess effekter. Men i en nyligen utförd studie vid Danderyds sjukhus har man kunnat visa att så kallad medicinsk yoga, med fokus på djupandning och avslappning, sänker både blodtryck och stresshormonnivåer hos patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Medicinsk yoga har därför införts i rehabiliteringsprogrammet för hjärtinfarktpatienter.

Andra vetenskapliga studier har visat att den för yogan karaktäristiska ”ujjayi-andningen”, då man lägger till ett speciellt väsande ljud när man djupandas, också stimulerar det parasympatiska nervsystemet genom att stimulera vagusnerven intill luftstrupen.

Enkelt men kräver övning

Hur ska man då göra till vardags, ska vi gå omkring och djupandas hela tiden?

– Nej, det är inte realistiskt, men det är ett bra och enkelt verktyg att ta till när vi blir stressade och behöver lugna ner oss.

Som med alla tekniker måste man dock träna lite för att de ska fungera på ett bra sätt. Fem minuter per dag räcker, på bussen eller i sängen.

– Tekniken är enkel och man kan hitta instruktioner både i böcker och på Internet men en kurs kan vara ett bra stöd om man har svårt att komma igång, säger Åsa Marsal.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Foto: Roger Lundholm

Related posts:

1. Björn Karlson: Arbete och stress
2. Koppling mellan stress och besvär av el och kemikalier
3. Stress påverkar kärlen mer än man tidigare trott

Foto: Dreamstime.

Det säger Birgitta Wästberg som den 12 maj disputerar med avhandlingen Work rehabilitation – Instrument development and women’s perceptions of an intervention.

Två av studierna som ligger till grund för avhandlingen, är gjorda i det nya programmet för arbetsrehabilitering – kallat Vardagsrevidering – där fokus ligger på att rehabilitera kvinnor med stressrelaterad ohälsa. Vardagsrevideringen hjälper kvinnor att förändra såväl sitt arbete som övriga aktiviteter och därigenom få en bättre hälsa och kunna återgå till arbete efter sjukskrivning. Den andra studien visade att kvinnorna såg mera positivt på sin arbetsmiljö efter Vardagsrevidering än när de började.

Viktigt med helhetsgrepp

Nu tar man ett helhetsgrepp i arbetsrehabiliteringen och ser inte bara till arbetet. Även dygnets övriga aktiviteter ska fungera om man ska kunna arbeta och man poängterar sambandet mellan miljö och daglig aktivitet samt patientens delaktighet i rehabiliteringen.

De övriga studierna i avhandlingen är utvecklingen av två nya självskattningsinstrument som utvärderades på rehabiliteringskliniker och i primärvården, där båda instrumenten visade sig ha goda förutsättningar att användas i kliniskt arbete.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet.

Related posts:

1. Livet som en trasmatta – om vardagsstress
2. Många kvinnor drabbas ofta hårt efter hjärtinfarkt
3. Medelålders kvinnor dricker mer än tidigare

Foto: Dreamstime

För att bättre förstå sambandet mellan besvär som vissa människor upplever av lukter och elektrisk utrustning, har forskare vid Lunds universitet studerat hur dessa besvär förändras över en längre tid.

Forskarna såg att det fanns kopplingar till fysisk och psykisk ohälsa hos människor med den här typen av besvär.

I en skånsk folkhälsoenkät från år 2000 rapporterade 30% att de under de senaste 14 dagarna hade känt obehag som de förknippade med lysrör, bildskärmar, elektrisk utrustning, kemikalielukter eller andra lukter. Men bara knappt 6% uppgav sig ha varit mycket besvärade av någon av de fem miljöfaktorerna.

Besvär av lukter var det vanligaste, 3,6%, medan 1,5% varit mycket besvärade av elektrisk utrustning. De personer som rapporterade sådana miljörelaterade besvär hade lägre självskattad fysisk och psykisk hälsa, och lägre mentalt välbefinnande och daglig funktionsförmåga än personer utan sådana besvär (1).

Oklart vad som orsakar besvären

Men är det verkligen själva exponeringen som orsakar detta? Ett flertal provokationsstudier har utförts, utan att man har kunnat visa kunna visa på att det är den faktiska exponeringen för el- eller kemikalierelaterade faktorer som orsakar besvären. Vissa resultat tyder snarare på att det är upplevelsen av att vara exponerad som i sig kan trigga symptom (2).

I tvärsnittsstudier av miljörelaterad känslighet samlas information om både miljökänslighet och välbefinnande in samtidigt. Detta innebär att det är omöjligt att avgöra om hälsobesvären kommit som ett resultat av miljökänsligheten. Det skulle lika gärna kunna vara så att man först får nedsatt hälsa eller välbefinnande, och därefter söker en förklaring i olika miljöfaktorer.

Vi har därför gjort en uppföljningsundersökning, för att bättre kunna studera hur sådana besvär utvecklas över tid (3).

Uppföljning efter fem år

I studien följdes över 10000 skåningar som besvarat både enkäten år 2000 och därefter samma enkät en gång till, fem år senare. De som inte rapporterade besvär från de fem miljöfaktorerna vid första tillfället, men däremot andra gången, hade redan initialt en avvikande hälsoprofil jämfört med personer som inte vid något tillfälle uppgav besvär av miljöfaktorerna.

De hade oftare en belastad arbetssituation, upplevde lägre grad av stöd i arbetet, och fler av dem önskade byta yrke eller arbetsplats i framtiden, jämfört med personer som inte skulle komma att utveckla miljörelaterade besvär.

Detta indikerar dels att symptomen i många fall uppstår först, utan att kopplas till miljöfaktorer, men också att det ofta finns andra belastande situationer som sedermera kan ge upphov till olika symptom.

Resultaten gav därigenom delvis stöd för hypotesen att tillstånd som miljörelaterad känslighet kan ha sin början i oprecisa besvär som individen sedan söker en yttre förklaring till.

Ökad medvetenhet om stress

Det finns en stor överlappning avseende symptom vid miljörelaterad känslighet och olika sk ”moderna diagnoser” som exempelvis utmattningssyndrom, kroniskt trötthetssyndrom, smärtsyndrom, fibromyalgi, irritable bowel syndrome, sick building syndrome.

Detta har gett upphov till en diskussion om alla dessa olika tillstånd verkligen är separata fenomen, eller kanske olika uttryck för något som i grunden är ett och samma tillstånd.

Det som avgör vilken diagnos som sätts, kan då vara hur patienten attribuerar sina symptom, dvs hur han/hon söker förklaringen till symptomen – om man söker efter en somatisk (kroppslig) förklaring, eller om man söker förklaringen i den omgivande miljön.

Samtidigt som det har blivit mer allmänt accepterat att stress kan ge upphov till många symptom, och att man kan bli ”sjuk” av stress, har omfattningen av patienter som söker för miljörelaterad känslighet minskat.

Detta skulle kunna tyda på att en del av de symptom som tidigare attribuerats till miljöfaktorer i själva verket var stressutlösta, men att medvetenheten om möjliga konsekvenser av stress inte var lika välkända utan man sökte andra förklaringar till sina symptom.

Text: FRIDA EEK

Artikeln har tidigare varit publicerad i Bulletin, Årgång 29 (2011) Nr 1, från Arbets- och miljömedicin, Lund och Yrkes- och miljödermatologi, Malmö, Lunds universitet.

Related posts:

1. Björn Karlson: Arbete och stress
2. Stress påverkar kärlen mer än man tidigare trott
3. Kärleken till arbetet gör att man står ut med sina besvär

Foto: Dreamstime

Min forskning har ägt rum i en forskargrupp i en klinisk miljö inriktad på förebyggande av arbetsrelaterad ohälsa. Jag har främst forskat kring brister i psykisk hälsa och välbefinnande relaterade till förhållanden i arbetslivet, något som det senaste decenniet dominerats av problem med stress.

Delar av min forskning har berört hur långvarig hög arbetsbelastning, udda arbetstider, återhämtningsförmåga, hälsobesvär och en förändrad dynamik i fysiologiska stressregleringssystem kan hänga samman.

Det senare har jag mest studerat genom hormonet kortisol, som förhöjs i stressande situationer. Kortisol följer också en normal variation över dygnet vilken misstänkts kunna rubbas vid långvarig stress. Jag och min grupp har dock endast funnit måttliga sådana rubbningar vid ordinär arbetsstress.

Nu studerar vi om utmattning efter långvarig hög arbetsstress hänger samman med mindre flexibla reaktioner. Detta görs genom stressprovokation i virtual reality-miljö. Resultaten kan komma att bidra till förståelsen av utmattningsreaktioner.

Utmattning efter långvarig arbetsstress har ofta legat till grund för långa sjukskrivningar och utslagning från arbetslivet. Därför har jag med min forskargrupp utvecklat en metodik att initiera förändringar på arbetsplatsen för att underlätta återgång i arbete.

Vi har även identifierat tidiga tecken på begynnande utmattningsreaktioner och utvecklat en enkät för att lätt kunna mäta graden av sådana tecken. Om problemen upptäcks tidigt kan en negativ utveckling brytas.

I dialog med användare anpassas dessa metoder för att bli tillämpbara i t.ex. företagshälsovård. I ett aktuellt projekt studerar vi vad som över tid bidrar till utmattning och negativa attityder respektive vitalitet och engagemang i arbeten med höga emotionella krav.

Text: BJÖRN KARLSON

Från broschyren ”Professorsinstallation 18 mars 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Koppling mellan stress och besvär av el och kemikalier
2. Arbete och psykisk sjukdom – fungerar det?
3. Stress påverkar kärlen mer än man tidigare trott