Forskare kan vara reumatisk sjukdom på spåret

Anna Blom och Jonatan Leffler
I den reumatiska sjukdomen SLE attackeras kroppen av det egna immunförsvaret, men hittills har ingen kunnat förklara varför. Nu kan forskare vid Lunds universitet vara en förklaring på spåren. Vid kraftiga infektioner aktiveras immunförsvaret. En del av immunförsvarets celler kastar då ut ett nät, s k NET, Neutrophil Extracellular Traps, av DNA och proteiner med uppgift att oskadliggöra främmande bakterier och virus. I normala fall bryter kroppen ner nätet efter fullgjort uppdrag, men forskare vid…

I början av sjukdomen kan slutet för den finnas

I början av sjukdomen kan slutet för den finnas
När patienten söker vård för problem med till exempel lederna har sjukdomsprocessen redan pågått länge i kroppen och hunnit orsaka stor skada. De uppdykande besvären signalerar snarast slutstadiet (förlust av vävnad och därmed funktion)…

Systemisk skleros – en knepig sjukdom

lungor
Den reumatiska sjukdomen systemisk skleros är knepig på många sätt. Den börjar smygande, med diffusa symtom som en icke-specialist kan ha svårt att identifiera. Den kan också utveckla sig mycket olika hos olika patienter. – Vissa patienter får aldrig mer än de första…

Hennes sjukdom hindrar inte hennes hästarbete

Maritta Hallenborg med sin häst
Det är bara handslaget som avslöjar att Maritta Hallenborg lider av en reumatisk sjukdom. Den är ingenting som femåriga halvblodet Mr Magic märker något av under häst-sjukgymnastens vana fingrar. – Jag mår bara bättre ju mer jag jobbar, försäkrar Maritta som fick diagnosen systemisk skleros för sex år sedan. Maritta Hallenborg mår bättre ju mer hon jobbar.Hon fick diagnosen systemisk skleros för sex år sedan. Foto: Roger Lundholm. I dag sjuder hon av livslust. Så…

Om systemisk skleros

systemisk skleros
Sjukdomen kallades förr för sklerodermi. Bakom detta namn ligger de grekiska orden för ”hård” och ”hud”. Men sjukdomen drabbar inte bara huden utan hela systemet i kroppen, och ”systemisk skleros” är därför ett riktigare namn. • Sjukdomen förekommer fyra gånger oftare hos kvinnor än hos män. Den börjar oftast kring klimakteriet, dvs vid 40-50 års ålder. Det finns inga säkra uppgifter om det exakta antalet patienter, men man…

Ämnen i ledbrosk kan ge reumatisk värk

MR-bild av knä
En ny avhandling från Lunds universitet styrker teorin om ett tydligt samband mellan ämnen som frigörs i ledbrosk och reumatiska sjukdomar. På sikt kan det leda till förenklad diagnostik och nya behandlingsformer.  Avhandlingen fokuserar på komplementsystemet, en del av kroppens immunförsvar som - trots sitt namn - av många bedöms ha central betydelse i samband med uppkomst av den inflammation i lederna som är typisk för…

Nytt test kan ge SLE-patienter ett drägligare liv

Christer Wingren
Fem miljoner människor världen över lider av den kroniska reumatiska sjukdomen SLE, Systemisk lupus erythematosus. Bara i Sverige finns 5000 patienter och varje år konstateras 400 nya fall. Tillsammans med läkare i reumatologi vid Skånes universitetssjukhus är forskare vid Lunds Tekniska Högskola på väg att utveckla ett nytt test som kan räta ut flera frågetecken kring sjukdomen och i förlängningen ge SLE-patienter ett bättre liv. – Idag kan det ta upp till ett år innan…

Behandling med biologiska läkemedel gav färre sjukdagar

ledgångsreumatism, värkande hand
Patienter med svår ledgångsreumatism som får biologiska läkemedel reducerar antalet dagar som sjukskrivna med en tredjedel. Det visar forskare i Lund i en unik studie. Forskarna, som ingår i det så kallade MORSE-projektet, följde patienter under ett år från det att biologiska läkemedel sattes in. Uppgifterna hämtades från Region Skånes vårddatabas, Försäkringskassan och det sydsvenska kvalitetsregistret för reumatologiska sjukdomar (SSATG). Studien publiceras i den högst rankade tidskriften om rörelseorganens sjukdomar Annals of the Rheumatic Deseases.…

Tore Saxne: Snabbare diagnos minskar nedbrytningen av leder

Tore Saxne
Det är nog många som förknippar ledgångsreumatism med knotiga och förvridna fingrar. Men de mediciner som har utvecklats de senaste tio åren gör att detta inte längre är lika vanligt. – Vi har nu möjlighet att upptäcka sjukdomen mycket tidigare än vi kunde förut och vi kan också behandla de svåraste fallen med biologiska mediciner, till exempel TNF-hämmare, berättar Tore Saxne. Tore Saxne upptäckte 1988 att det i ledvätskan hos personer med ledgångsreumatism fanns förhöjda…