Publicerad
Kategori: Leder, muskler och skelett, Vad forskar du om?

Visa faktaruta!
rygg

Bild: Dreamstime

Förträngningar i ryggradskanalen är en vanlig åkomma bland den äldre befolkningen, man räknar med att var femte person över 60 år kan uppvisa detta symtom. Inte sällan inträffar detta tillsammans med en förskjutning mellan två kotor, så kallad kotglidning.

Sambanden mellan diagnos och upplevd smärta är dock oklara i likhet med svaret på frågan vad som är rätt behandling för den enskilde patienten. Men nu läggs en doktorsavhandling i ortopedi vid Lunds universitet fram, som visar på vägar till ökad kunskap och bättre vård.

freyr gauti sigmundsson

Freyr Gauti Sigmundsson. Bild: Anna-Mi Wendel

Med stigande ålder utvecklas åldersförändringar i ryggraden, vilka kan orsaka smärta. I allmänhet debuterar symptomen tidigast i 60 års-åldern för att därefter fortskrida.

Omdebatterat vilken behandling som är bäst

De insatser som görs kan vara steloperation av kotor som uppvisar försvagande åldersförändringar samt vidgning av ryggradskanalen, eller fysioterapi och smärtstillande.

– Det är dock oklart vilken typ av behandling som är bäst för den enskilda patienten – mest debatterat är, till exempel, om en steloperation ska utföras i samband med det mer allmänt accepterade ingreppet att vidga ryggradskanalen, säger Freyr Gauti Sigmundsson, specialistläkare i ortopedi vid Skånes universitetssjukhus och nybliven doktor i ortopedi vid Lunds universitet.

Var femte har ingen smärta

Magnetkameraundersökning kan bekräfta sjukdomen, men var femte person som har förträngningar i ryggradskanalen, spinal stenos, upplever ingen smärta på grund av det. Något som måste tas med i bedömningen om en operation ska utföras eller inte.

– Vanligaste symptomen är smärta i ben och rygg, oftast mest uttalat vid motionering som till exempel promenader då det skapas ett tryck på nervrötterna i ryggradskanalen. Fenomenet brukar kallas fönstertittarsjuka. Att cykla ger däremot oftast inte upphov till smärta, säger Freyr Gauti Sigmundsson.

Kartläggning av olika kirurgiska ingrepp

I avhandlingen kartläggs effekten av olika kirurgiska ingrepp och när dessa bör göras för patienter med spinal stenos.

Freyr Gauti Sigmundsson har bland annat undersökt sambanden mellan förträngningar i ryggradskanalen och smärta och livskvalitet; om det går att förutsäga vad ett kirurgiskt ingrepp kommer att innebära; se om det spelar någon roll för utfallet av en operation hur länge patienten har haft ont, samt undersökt om man har mest ont, sämst funktion och sämst livskvalitet om rygg- eller bensmärta överväger.

Det visade sig att patienter som hade haft smärta i benen i mer än två år före en operation hade efter den mer ont i ben och rygg, sämre gångförmåga och sämre livskvalitet jämfört med patienter som hade haft smärta kortare tid. Dessutom hade de patienter som hade haft ont i ryggen i mer än två år sämre livskvalitet jämfört med de som hade haft ont i ryggen under en kortare tid.

Det framkom även att patienter med spinal stenos utan kotglidning, men med dominerande ryggsmärta, hade sämre resultat efter kirurgisk behandling än de som hade dominans av bensmärta. En avlastande operation som kompletterades med en steloperation i ryggen visade sig inte ge ett betydande bättre resultat heller.

– Patienter med spinal stenos och kotglidning och där ryggsmärtan dominerade, de fick däremot mindre rygg-och bensmärta, bättre funktion samt marginellt bättre livskvalitet om man vid den avlastande operationen samtidigt gjorde en steloperation. Medan patienter med spinal stenos, kotglidning och övervägande bensmärta inte hade någon extra nytta av steloperationen, säger Freyr Gauti Sigmundsson.

Vad kan dina forskningsresultat betyda för sjukvården?

– Våra forskningsresultat visar att patienter med långvariga symptom har generellt sämre resultat av en operation för spinal stenos och operation ska därför diskuteras och erbjudas tidigt, innan patienten har utvecklat mycket svåra funktionella handikapp. Våra resultat tyder även på att steloperation inte är allmänt nödvändig utan ska utföras betydligt mer restriktivt.

Vad bör vården fokusera på för den enskilde patienten?

– Det sätt varvid diagnosen spinal stenos bekräftas med, genom magnetkameraundersökning, är inte helt pålitligt eftersom enbart ett begränsat samband har påträffats mellan symptom och förträngning i ryggradskanalen. Vi måste hitta mer pålitliga bilddiagnostiska fyndkrav för spinal stenos eftersom bilddiagnostiska fynd är nödvändiga för att bekräfta diagnos och planera operation hos den enskilde patienten, avslutar Freyr Gauti Sigmundsson.

Text: ANNA-MI WENDEL

Artikeln har tidigare publicerats på Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet, 27 november 2014