En nyligen genomförd studie visade att det är 15 gånger förhöjd risk att dö i självmord bland dem som någon gång fått diagnosen spelberoende, jämfört med befolkningen i övrigt. Detta är ett oerhört viktigt resultat menar Anders Håkansson, professor i beroendemedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Beroendecentrum i Malmö.

Ett spelberoende innebär att hjärnans belöningscentrum överstimuleras av den kick en person uppnår när denne i ett spel om pengar tror sig vinna. Denna stimulerande reaktion uppfattas som positivt och man vill göra det igen. Dessa mekanismer i hjärnan är likartade dem vid andra beroenden då en substans tillförs kroppen, som till exempel alkohol eller narkotika.

Tidiga tecken

Ett av de tydligaste tecknen på spelberoende är att individen själv upptäcker att hen upprepade gånger bryter sina egna uppsatta gränser. Det kan vara att man upprepade gånger överskrider den summa pengar man tänkt sig att spela för. Ett annat tidigt tecken är att personen ljuger om sitt spelande eller inte vill berätta för sin omgivning om hur mycket hen spelar för.

– Detta är absolut en varningssignal. Att spela är ju tillåtet och de flesta av oss skulle kunna prata om det på jobbet. Men om man har ett spelmönster och känner att detta kan jag inte berätta för någon, att det inte känns okej, så är det förmodligen inte det heller, säger Anders Håkansson.

Vem som helst kan drabbas av spelberoende och spelmissbruk – oavsett samhällsklass. Däremot finns skillnader mellan könen. Den typiske manlige spelmissbrukaren är en yngre man med ett tidigt spelintresse och som är intresserad av sport. Kvinnor som söker hjälp är däremot ofta äldre och har börjat med spel betydligt senare i livet. Kvinnorna har också större grad av psykisk ohälsa jämfört med männen.

– Detta skulle kunna tyda på att mäns spelande grundar sig i ett intresse som spårat ur medan kvinnor använder spelandet till att döva och ge lindring till psykisk ohälsa. Men det här är ett resonemang som inte är vetenskapligt bevisat ännu, säger Anders Håkansson.

Förebygga spelberoende

Det är känt att alkohol-, drog- och spelberoenden är beteenden som främjas av normer och attityder i samhället.

– Jag är övertygad om att man kan förebygga spelberoende. Vi vet till exempel att det är en riskfaktor att ha en väldigt tillåtande uppfattning kring spel. Det talar för att det finns skäl till att begränsa tillgängligheten och att jobba med kunskap och attityder till spel, säger Anders Håkansson och fortsätter:

– Vår forskargrupp har också visat att det finns en riskökning för spelberoende bland elitidrottare och de som utövar idrott i hög grad. I en sådan miljö kan det finnas en överdrivet positiv inställning till spel. Det är denna typ av normer och föreställningar som jag tror att vi behöver arbeta med för att förebygga spelberoende.

Fråga om spelvanor

Ett annat sätt att försöka förebygga är att hitta tidiga tecken på beroende och missbruk. Numera är det rutin att doktorn på vårdcentralen frågar sina patienter om de röker. Det sänder en signal till patienten att rökning är något som påverkar hälsan. Det finns studier på att sådana väldigt enkla frågor kan ha en långsiktig förebyggande effekt.

– Att ställa enkla frågor om spelvanor där pengar är inblandade skulle kunna fånga upp ett problematiskt spelande på en nivå då det fortfarande går att prata om det – innan personen har spelat bort sitt kapital och kanske hamnat hos kronofogden. Det handlar alltså om att inte endast öka kunskapen i beroendesjukvården utan även agera i primärvården, säger Anders Håkansson.

Text: CATHARINA NYGREN