Vetenskap & Hälsa

Snabb upptäckt av influensavirus kan förhindra pandemier

2013-10-30

Nu står snart den årliga influensasäsongen för dörren, och många av oss kommer att tillbringa några tröttsamma dagar i sängen med feber, värk och hosta. För dem som redan är svaga kan följderna bli betydligt värre. Och influensa är en sjukdom vi aldrig kan utrota.

– Vi kan däremot minska dess verkningar genom att lära oss hitta de farligaste virusen på ett tidigt stadium, säger Stefan Schwartz.

Han är professor i medicinsk mikro­biologi och har just det målet för sin forskning.

Stefan Schwartz

Stefan Schwartz forskning går ut på att hitta de farligaste influensavirusen så tidigt som möjligt. Foto: Gunnar Menander

Det finns faktiskt virussjukdomar som har utrotats, som smittkoppor och på många håll även polio och mässling. Skillnaden är dels att dessa virus bara infekterar människor, dels att influensaviruset är extremt föränderligt.

– Det ändrar sig ständigt genom mutationer eller genom att kombinera sig med någon annan typ av influensavirus. Influensa finns ju även hos fåglar, svin och hästar, så vi kan hela tiden råka ut för nya virustyper som utvecklats hos djur. Viruset bollas så att säga fram och tillbaka mellan arterna, förklarar Stefan Schwartz.

Vaccin mot pandemi

Olika influensavirus skiljer sig dock mycket när det gäller både spridningsförmåga och hur allvarlig sjukdom de ger upphov till. Det alla forskare och läkare fruktar är en så kallad pandemi, ett virus som likt spanska sjukan drar över världen som en präriebrand och lämnar miljoner döda efter sig. Har viruset en så kraftig infektionsförmåga går det knappast att undvika det – spanska sjukan drabbade till och med avlägsna öar i Stilla havet.

En av de viktigaste åtgärderna vid en eventuell pandemi är att utveckla ett vaccin så fort som möjligt. Idealet är att starta det arbetet så fort en ny farlig influensatyp upptäckts, utan att vänta tills rapporterna om dödsfall strömmat in från olika delar av världen. Stefan Schwartz forskning går ut på just detta: att redan i det allra första skedet kunna skilja på farliga och mindre farliga influensatyper.

Virus är ett slags mellanting mellan levande och död materia, som inte kan föröka sig på egen hand. Virus måste alltid infektera levande celler, där de tar hjälp av cellens maskineri för att tillverka nya viruspartiklar.

Farliga och mindre farliga virus

– När viruset väl är inne i en cell binder det sig till några av cellens tusentals proteiner. Vi vill ta reda på vilka av våra proteiner det är som olika virus utnyttjar, förklarar Stefan Schwartz.

Forskargruppens hypotes är att det är skillnad mellan farliga och mindre farliga virus när det gäller vilka mänskliga proteiner de kopplar sig till. Därför jämför man nu ett influensavirus av den mildare typen med det virus som orsakade spanska sjukan. Detta har amerikanska forskare återuppväckt ur en kropp som begravdes i permafrosten i Alaska år 1918.

– Det pågår en stor diskussion om risken respektive värdet av att forska kring levande virus av en så farlig sort. Skulle det komma på avvägar kunde det ju utnyttjas för biologisk krigföring. Men vi använder inte hela levande virus utan bara en liten bit av virusets arvsmassa, så vår forskning är helt riskfri, understryker Stefan Schwartz.

Han har gott hopp om att det ska gå att med molekylärbiologiska metoder skilja ut de allra farligaste influensavirusen, de som kan orsaka en världsvid katastrof. En sådan kunskap skulle öka vår beredskap inför nya, världsomfattande epidemier med influensavirus.

Text: INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i LUM 7, 2013