Vetenskap & Hälsa

Sköra barn med sköra hjärnor

2018-06-14
David Ley med en av sina små patienter. Foto: Roger Lundholm

Ett extremt prematurt barn är oerhört skört – och allra skörast är barnets lungor och hjärna.

Medan läkarna har blivit allt skickligare på att lösa de tidiga problemen med andning och syresättning, har de länge stått maktlösa inför att skydda hjärnan. Men nu har David Leys forskargrupp vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet flera intressanta studier på gång.

En handlar om att främja hjärnans utveckling med hjälp av en tillväxtfaktor, den andra om att skydda den lilla hjärnan mot skador som orsakas av hjärnblödningar.

David Ley är professor i neonatologi vid Lunds universitet och överläkare inom neonatalvården vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Där har man specialiserat sig på att ta hand om de allra minsta, de extremt prematura som föds före 28:e graviditetsveckan och till och med så tidigt som vecka 22.

– Den allra vanligaste orsaken till att barn föds så tidigt är någon form av underlivsinfektion hos mamman. Hon behöver ens inte veta om det och tidiga värkar kan vara enda symtomet. Andra orsaker kan vara allvarlig havandeskapsförgiftning som gör att graviditeten måste avbrytas eller att fostret växer dåligt då moderkakan inte fungerar som den ska, säger David Ley.

När ett barn är på väg att födas extremt för tidigt står ett helt team redo. De gör allt för att stötta andning, syresättning och cirkulation. Faktum är att läkare har blivit mycket skickliga på att hantera den första akuta fasen och de allra flesta barnen blir snabbt stabila i sin lungfunktion. Utmaningen är att förhindra att barnen utvecklar en kronisk lungsjukdom i efterhand, något som drabbar ungefär hälften av barnen.

Viktigt skydda hjärnan

Ett stort problem är också att många av de för tidigt födda barnen drabbas av hjärnblödning inom de tre första levnadsdygnen. Blödningen inträffar oftast i ett område i hjärnan bredvid ventrikelsystemet, ett system av hålrum som omges av celler som är extra känsliga för skador. När blodets röda blodkroppar går sönder släpps det reaktiva hemoglobinet fritt och skadar den omgivande hjärnvävnaden. Skador i det här området kan leda till både motoriska och intellektuella funktionsnedsättningar.

– Just nu studerar vi några olika kroppsegna ämnen som har potential att skydda hjärnan mot det fria hemoglobinet. Men än så länge har vi bara kunnat visa att det fungerar i djurförsök. Vår stora utmaning är nu att hitta ett säkert sätt att få in ämnet i hjärnan hos de små sköra patienterna. Här har vi en lång väg att gå innan vi kan tala om en fungerande behandling.

Lovande om tillväxtfaktor

I det andra forskningsprojektet, som handlar om att behandla barnen med en tillväxtfaktor, har man kommit betydligt längre. Till och med så långt att ett läkemedelsföretag har tagit över projektet och forskarna har nu en rådgivande roll.

Tillväxtfaktorn IGF-1 (insulin-like growth factor 1) är ett kroppseget hormon som hos foster bidrar till en normal nybildning av blodkärl och till hjärnans utveckling. Hos det ofödda barnet är produktionen beroende av ett fungerande samarbete med moderkakan och när ett barn föds för tidigt bryts samarbetet och nivåerna av IGF-1 hos det prematura barnet sjunker drastiskt. Det medför bland annat en ökad risk för prematuritets-retinopati, då näthinnan utvecklas på ett avvikande sätt, och för kronisk lungsjukdom.

– De kliniska studier som hittills har genomförts, där barnen har fått en kontinuerlig intravenös tillförsel av IGF-1 från första levnadsdagen och fram till och med (motsvarande) 29:e graviditetsveckan, har visat på en betydande minskning av kronisk lungsjukdom och även färre antal hjärnblödningar. Nu väntar en större, internationell studie.

Det har gjorts stora framsteg och Sverige ligger långt framme vad gäller vården av de allra minsta. Vilka andra områden är angelägna att utveckla för att ytterligare förbättra för de allra minsta?

– Att hitta sätt att skydda hjärnan hos de prematura, så att den kan utvecklas som hos de barn som får stanna kvar i magen tiden ut. Provtagning är ett annat område. Vi vet idag att det invasiva sättet, med täta provtagningar som leder till betydande blodförluster, skadar barnen. Så det finns ett klart behov av att utveckla metoder som tillåter övervakning utan ständig provtagning, säger David Ley.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

  • En graviditet varar normalt i 40 veckor och barn födda före vecka 37 räknas som för tidigt födda, prematura. Barn födda mellan graviditetsvecka 22 fram till vecka 28 räknas som extremt prematura.
  • Varje år föds cirka 300 extremt prematura barn i Sverige.
  • Nya siffror visar att av de som föds i vecka 22 överlever 40 %, i vecka 24 överlever 78 % och i vecka 26 hela 92 %.