Vetenskap & Hälsa

Magnetkameran hjälper skapa konstgjord känsel

2010-01-13

Någon har utsatts för amputation, andra lider av sviter från en stroke. Men med hjälp av hjärnans plasticitet går det att skapa artificiell känsel. Med en teknik som närmar sig tankeläsning, funktionell magnetkamera, går det att se en persons avsikt att röra ett finger innan rörelsen uppstår.

Funktionell MRI
Delar av handens karta i hjärnan (Bild: Andreas Weibull)

Möjligheterna har Andreas Weibull visat i sin avhandling där han undersökt vad som händer i hjärnan när de känselsignaler som vi fått från omvärlden förändras.

– Jag har bland annat låtit friska personer stryka bedövningssalva på underarmen. Dessa personer har då tillfälligt fått bättre känsel i sin hand.

Andreas Weibull har gjort sin avhandling inom området medicinsk strålningsfysik inom Radiofysik och i nära samarbete med handkirurgiska kliniken på universitetssjukhuset i Malmö. Den är gjord vid medicinska fakulteten på Lunds universitet. Han är utbildad civilingenjör men läser också till läkare.

– Dessa båda områden har kompletterat varandra.

Konstgjorda fingrar

Det är läkarna vid handkirurgiska kliniken som svarat för behandlingen av patienter. Andreas Weibulls insats har varit att optimera tekniken och det arbetet har bedrivits i flera steg.

I ett av sina delarbeten redovisas hur handamputerade, som berörs på stumpen, aktiverar den del av hjärnan som tidigare svarat mot handen.

Se också ett reportage från CNN om den konstgjorda handen som kan känna, The artificial hand that can "feel".

Dessa studier kan bli en hjälp när det gäller att en person som är handamputerad får ”fingrar” som sitter direkt på underarmen med hjälp av konstgjord känsel.

I ett annat arbete studerades vibrationsskador som tandtekniker fått i sina fingrar.

– Men vi kunde också se funktionella förändringar i hjärnan.

Magnetkameran viktigt verktyg

Den teknik Andreas Weibull arbetat med är nära tankeläsning. Rör en person ett finger syns detta i den funktionella magnetkameran. Det räcker till och med att personen tänker sig att röra ett finger. Även det registreras i magnetkameran som Andreas beskriver som ett mycket viktigt diagnostiskt verktyg i sjukvården.

HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från universitetssjukhusen i Skåne och medicinska fakulteten vid Lunds universitet, nr 7/2009.

Click to play