Ingela Steij Stålbrand är beteendevetare med inriktning mot det friska åldrandet. I hennes arbete ingår att ta reda på hur äldres sexuella liv ser ut. Fast vilka är det som är de äldre nu för tiden?

– Forskarna har upptäckt att det inte går att säga ”äldre” och med det mena en enhetlig grupp människor mellan 60–100 år. Så ser inte verkligheten ut, den gruppen finns inte.

Det finns större likheter inom de yngre åldersgrupperna än inom de äldre. Hur sexlivet förändrar sig för dessa olika äldre, det vet forskningen inte mycket om eftersom den oftast inte har följt samma åldersgrupper genom åren, bara samlat in data från olika åldersgrupper vid samma tillfälle. Det finns alltså inget som säger att dagens 60-åringar kan se sin egen framtid i hur dagens 80-åringar agerar. Men ett är dock säkert enligt Ingela Steij Stålbrand, som forskar och undervisar i ämnet vid Institutionen för psykologi vid Lunds universitet.

Bristande kroppsfunktion går att komma runt

– Sexualiteten finns genom hela livet och ingår i våra grundläggande behov. Driften sitter i huvudet och skillnaden mellan olika åldrar är hur kropparna fungerar. Bristande kroppslig funktion går dock att komma runt, om man vill. Problemet ligger snarare i att hitta någon vårdgivare att prata med för att få hjälp. Vården måste bli bättre på att fråga och framför allt lyssna.

Ingela Steij Stålbrand var för några år sedan med om att påbörja en nationell studie om åldrandet. När frågeformulären skulle konstrueras uteslöts frågor om sex av hänsyn till deltagarna som man inte trodde skulle våga eller vilja prata om detta ämne. När hon sedan träffade deltagarna blev reaktionen en annan.

– Jag upplevde att det var de äldre själva som började prata om sitt sexuella liv. Och de undrade varför sådana frågor inte fanns med i formulären!

– Yngre människor har nog i allmänhet en uppfattning attnäldre inte vill utforska något nytt i sin sexualitet utan om äldre fortfarande ”håller på” så är det standardsex det handlar om.

Hudhunger

Men bilden kommer att förändras i takt med att samhället öppnas upp allt mer för förändringar i livsstil, menar Ingela Steij Stålbrand. Äldre kan i ett öppnare samhälle bli inspirerade att prova och utforska nya sidor av sin sexualitet.

– Vi ser hos äldre att när förmågan till erektion hos män försvinner så kanske samlaget försvinner, men inte intresset för sex – för lusten finns kvar. Har man då en annan bild av sex än att det bara handlar om penetration så kan man finna andra vägar för sin sexualitet.

Ingela Steij Stålbrand kallar det ”hudhunger”, ett primärt behov kopplat till att bli sedd, berörd och få uppleva närhet, vilket är så mycket mer än ett penetrationssamlag.

– Vi pratar om sex som om det bara är en och samma sak för oss genom hela livet och det är en myt. Man kan som äldre vara och bli öppen för andra sensationer än förr. Detta för att du kan känna dig mer trygg i din kropp och ha nått en högre acceptans för hur du ser ut och fungerar än tidigare i livet.

Lägre risk för sjuklighet

Den sexuellt aktive äldre behöver oftast mer av det som tände henne eller honom innan, för att gå igång. Det kan behövas mer tid och tålamod för att de kroppsliga reaktionerna ska ge gensvar och det kan kännas annorlunda än vid unga år. Men det är samma processer som sker i den äldre kroppen och som är bra för den.

– Fysiskt sexuellt aktiva äldre har ofta bättre syreupptagningsförmåga än de utan aktivt sexliv. Den aktiva gruppen har lägre risk för att utveckla ytterligare sjuklighet, vilket är särskilt märkbart hos åldrande kvinnor som upplever sexuell tillfredsställelse.

– Vi vet mycket om vad som gör oss sjuka men betydligt mindre om vad som håller oss friska. Om vi slutar att osynliggöra äldres sexuella liv kommer vi att veta mer, det är jag övertygad om, avslutar Ingela Steij Stålbrand.

Text: ANNA-MI WENDEL