Publicerad
Kategori: Mage och tarm
Nyckelord: , ,

Visa faktaruta!
white bread slices served in wicker utensil served on table

Det finns skäl att överväga screening för glutenintolerans bland barn med genetisk risk för sjukdomen. Det menar författaren till en ny avhandling i ämnet från Lunds universitet.

I avhandlingen undersöktes om screening kan främja upptäckt och behandling av barn med glutenintolerans (celiaki). Resultaten visade bland annat att screening kan vara fördelaktigt för barn utan symptom:

– Tack vare screeningupptäckt av till synes friska barn med celiaki går det att komma till rätta med låg bentäthet, försämrade näringsvärden och olika inflammatoriska tecken i kroppen som riskerar att försvaga hälsan senare i livet. Min forskning visar att om celiakin upptäcktes vid tre års ålder och barnen då började med glutenfri kost så hade de samma värden som friska barn under de efterföljande åren, säger Sara Björck, doktorand vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus.

Mellan 2-3 procent av svenska skolbarn har celiaki

sara_bjoerck_medium

Sara Björck. Foto privat.

För första gången i forskningssammanhang  har ett helhetsgrepp tagits genom att studierna bygger på ett stort underlag av barn både med och utan genetisk risk för celiaki. Detta tack vare screeningprojektet CiPiS (CeliakiPrediktion i Skåne) med skånska barn i åldern tre respektive nio år.

– Mellan tre och fyra procent av barnen med genetisk risk hade celiaki som upptäcktes med screening. Bland barn utan genetisk risk fann vi däremot inte någon alls som hade celiaki, vilket bekräftar att det är ytterst ovanligt i denna grupp. Resultaten gör det intressant att titta närmare på om det är möjligt att screena barn i Sverige som bär på riskgener, anser Sara Björck.

Celiaki är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland svenska barn och tidigare studier har visat att ca 2-3 procent av svenska skolbarn har sjukdomen. Närmare hälften av befolkningen i Sverige har genetisk risk och genom att screena barnen i denna grupp blir det alltså även möjligt att tidigt upptäcka och behandla till synes friska individer som bär på sjukdomen.

Använt data från 14 000 skånska barn

Avhandlingen bygger på data från närmare 14 000 barn i Skåne som vid tre års ålder inbjudits att delta i CiPiS-projektet med uppföljning sex år senare. Vid tre års ålder deltog drygt 3 400 barn och vid nio års ålder drygt 4 000 barn.

Genom ett blodprov som tas från navelsträngen redan i samband med födseln avgjordes om de deltagande barnen hade genetisk risk eller ej för celiaki. Förekomsten av celiaki-antikroppar undersöktes därefter i ett nytt blodprov som togs vid tre och nio års ålder. De som misstänktes ha celiaki genomgick sedan upprepade prover, skelett- samt tarmundersökning.

Nyttan med glutenfri kost utvärderas

Fortsatt forskning planeras där de screenade barnen med diagnosticerad celiaki ska följas upp i högre ålder för att studera deras fortsatta hälsoutveckling. Planer finns också på att undersöka fler hälsoparametrar, t.ex. tandhälsa, och ytterligare näringsvärden än kalcium och D-vitamin som ingått i avhandlingsarbetet.

– Att celiaki är en folksjukdom är de flesta överens om, men vi behöver mer information om vilken nytta det gör för barnen att upptäckas och behandlas. Att behandlas med glutenfri kost resten av livet måste kunna motiveras med hälsofördelar, menar Sara Björck.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Bild bröd: Colourbox