Vetenskap & Hälsa

Sätter cancerns viktigaste proteiner på kartan

2019-05-24

Illustration över en cells struktur.

Illustration: istock.com/eranicle

Du har säkert hört talas om kartläggningen av det mänskliga genomet, alltså människans alla gener. På liknande vis har forskare tagit fram en proteinatlas, Human Protein Atlas. En del i projektet har varit att kartlägga cancerrelaterade proteiner och hur dessa påverkar prognosen.

Atlasen är fritt tillgänglig på internet och kan bli till stor hjälp när forskarna söker efter nya individbaserade cancerbehandlingar. Projektet drivs av forskare i Uppsala och Stockholm, men nu arbetar flera forskargrupper runt om i Sverige med att omsätta informationen i databasen till den kliniska vardagen.

Hans Brunnström, forskare inom lungcancer vid Lunds universitet och specialistläkare vid Labmedicin, Region Skåne, är en av dem. Han förklarar hur han med hjälp av databasen kan få ledtrådar om markörproteiner som är kopplade till lungcancer och om dessa har betydelse för överlevnad hos patienten.

– Med hjälp av databasen kan vi se om de proteiner vi är intresserade av finns, och i vilken grad, i vävnader i samband med olika cancerdiagnoser. Det gör det lättare för oss forskare att välja ut var vi ska börja forska. Tidigare fanns det flera tusen olika proteiner att förhålla sig till, nu kan listan kortas ned till kanske 300-400 stycken proteiner som verkar vara viktiga för överlevnad.

Genen är ritningen, proteinet är produkten från ritningen. Det är proteinerna som gör nästan allt i våra celler. Är det fel på genen blir det därför fel på proteinerna – vilket kan leda till att cancersjukdom uppstår.

Målet är att i framtiden kunna individanpassa behandlingen vid cancer ännu mer, baserat på cancertumörens proteinuttryck, alltså hur stor mängd av olika proteiner som finns i tumörcellerna.

– Vi hoppas kunna använda prognosinformationen för att ännu bättre än idag kunna förutsäga hur individer svarar på behandling. Om vi till exempel ser att en patient har förhöjda nivåer av de proteiner som är kopplade till sämre prognos, eller om det är låga nivåer av dem som är kopplade till en bättre prognos, så talar det för att vi behöver sätta in mer behandling.

Små mängder ska ge många svar

Den här typen av forskning kommer att ta tid, poängterar Hans Brunnström, bland annat för att det är komplicerat att forska på proteinuttryck. Snabbare går det för den forskningen han bedriver inom diagnostikområdet för lungcancer.

– När vi får in vävnads- eller cellprover från patienter med misstänkt lungcancer, kan det ibland röra sig om väldigt små mängder som vi vill ska räcka till många analysmetoder. Då är det viktigt att välja rätt analys, och i min forskning arbetar jag för att optimera detta.

Först vill man så klart ta reda på om det man hittat är cancer. Sedan undersöks vilken tumörtyp det är och var den har sitt ursprung i kroppen, och därefter (eller ofta samtidigt) om det är en cancertyp som man kan använda ett riktat läkemedel mot.

– Jämfört med ett par år tillbaka får vi ut mycket bättre underlag från analyserna nu för tiden. Det är viktigt, vi vill ha rätt varje gång, säger Hans Brunnström.

Text & porträtt: TOVE SMEDS