Publicerad
Kategori: Infektioner, Medicinsk teknik, Vad forskar du om?
Nyckelord: , ,

Visa faktaruta!

Kortare sårläkningstid, färre omläggningar och möjlighet att lämna sjukhuset tidigare. Det är fördelar vid undertrycksbehandling av sårinfektioner i samband med kärlkirurgi vid ljumske. Metoden, som blivit allt vanligare, är också kostnadseffektiv. Det framkommer i en avhandling från Lunds universitet där metoden genomgått en första större vetenskaplig utvärdering.

undertrycksbehandling_x-large

Bilden visar hur undertrycksbehandling av ett sår fungerar. Illustration: Stine Høxbroe, Copenhagen, Denmark

I samband med kirurgi löper patienten risk att drabbas av infektion i operationssåret, och detta är den näst vanligaste formen av s.k. vårdrelaterade infektioner i den svenska hälso- och sjukvården. Men trots att sårbehandling är en fundamental och mycket viktig del av hälso- och sjukvården är de vetenskapliga studierna förhållandevis få och kunskapsnivån i vården otillräcklig. Det anser Christina Monsen, doktorand vid Lunds universitet och sjuksköterska specialiserad på sårbehandling vid Skånes universitetssjukhus.

– Det räcker inte med egen erfarenhet för att veta att en sårläkningsmetod verkligen fungerar. Men det är ett svårt forskningsfält, vilket bland annat beror på att individuella skillnader och förutsättningar försvårar jämförelser, berättar hon.

Undertrycksbehandling eller alginat-kompresser?

Christina Monsen är nu aktuell med en avhandling där hon jämfört undertrycksbehandling av infekterade ljumsksår i samband med kärlkirurgi med en sedan tidigare etablerade metod, alginat-kompresser. Studien är den första mer omfattande vetenskapliga utvärderingen av undertrycksbehandling av infekterade sår, och den har tagit flera år att genomföra.

– Sårläkningstiden var i genomsnitt nästan halverad för de patienter som fått undertrycksbehandling, 57 dagar istället för 104. Slutenvårdstiden var också en vecka kortare, i genomsnitt 13 dagar jämfört med 20 dagar, berättar Christina Monsen.

Vid undertrycksbehandling placeras en skumsvamp i det rengjorda såret som sedan täcks med tättslutande plastfilm. Genom en öppning ansluts en portabel vakuumpump som suger upp överflödig sårvätska samtidigt som såret successivt dras samman under läkningstiden.

Ljumsken är en vanlig ingång vid kärlkirurgi eftersom man härifrån kan komma åt flera viktiga kroppssystem och organ. Samtidigt finns en förhöjd infektionsrisk pga. närheten till bl.a. mag- och tarmflora. Svårbehandlade infektioner vid ljumsken kan i allvarliga fall leda till amputation av patientens ben eller dödsfall.

Slutenvårdstiden kan kortas

Undertrycksbehandling började göra sitt intåg på svenska sjukhuskliniker strax före millennieskiftet och har sedan successivt vunnit terräng, men den har alltså trots att den är i bruk varit dåligt vetenskapligt utvärderad.

I avhandlingen konstateras också att undertrycksbehandling kräver färre såromläggningar och att den är kostnadseffektiv och tidsbesparande för personalen. De jämförande studierna, som bygger på patientdata från Skånes universitetssjukhus (SUS) i Malmö, kompletterades med intervjustudier. Dessa visade att patienterna efterlyste mer information och förberedelser inför den egenvård som följer på utskrivning från sjukhuset, något som kliniken vid SUS nu kommer att se över.

–  Jag hoppas att resultaten ska främja användningen av undertrycksbehandling på kliniker i Sverige och utomlands där den ännu inte finns, samt att slutenvårdstiden kan kortas med utgångspunkt i avhandlingens resultat, säger Christina Monsen.

Text: BJÖRN MARTINSSON