Vetenskap & Hälsa

Sambandet mellan stress och diabetes

2017-05-16
Foto: Dreamstime

Många har vittnat om att de efter en lång tids stress insjuknat i typ 2-diabetes. Andra att stress gör diabetessjukdomen mer svårskött. Forskare vid Lunds universitet vet att det ofta beror på en vanlig genetisk variant som kraftigt försämrar insulinutsöndringen vid stress. De vet också hur förmågan kan återställas.

Forskarna testade ett idag avregistrerat läkemedel på 50 personer med typ 2-diabetes där 29 hade den specifika genvarianten, de andra inte. Samtliga genomgick en sockerbelastning, ett prov som visar hur bra insulinutsöndringen svarar på en sockerprovokation. Inte oväntat var utsöndringen 25 procent sämre hos dem som hade riskgenen. I nästa steg fick deltagarna vid tre olika tillfällen antingen läkemedlet eller placebo (verkningslös behandling).

Erik Renström
Erik Renström. Foto: Kennet Ruona

– Läkemedlet upphävde riskgenens effekt. Förmågan att utsöndra insulin blev lika bra som hos dem som inte bär riskvarianten, säger forskaren Erik Renström.

Forskarna vid Lunds universitets diabetescentrum hade fått ett kvitto på att den idé de hade arbetat med i laboratoriet och i djurförsök under flera år fungerade på patienter.

Riskvarianten är vanlig

Innan dess hade genetiska kartläggningar av flera tusen patienter med typ 2-diabetes och friska kontrollpersoner visat att bärare av genvarianten hade 30 procents ökad risk för diabetes om de ärvt den från en av föräldrarna och 42 procents ökad risk om de fått den från båda föräldrarna.

Riskvarianten är vanlig. Tre av tio i befolkningen har den. Bland personer med typ 2-diabetes fyra av tio. Fortsatta studier i laboratoriet har visat att bärare av genen har nästan 80 procent fler receptorer (mottagare) för stresshormonet adrenalin på insulincellens yta.

Anders Rosengren Foto: Roger Lundholm

– Det gör cellerna mer stresskänsliga, insulinutsöndringen minskar, blodsockret stiger och risken för typ 2-diabetes ökar, säger Anders Rosengren, forskare vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus.

Vill kunna behandla sjukdomsmekanismen, inte bara symtomen

Vid en akut men övergående stressituation som kräver ett omedelbart fysiskt agerande kan ett högt blodsocker vara en fördel, en marginal som skyddar från blodsockerfall. Men dagens stress är i regel inte av det slaget, den är långvarig och ökar därför diabetesrisken.

– Forskningsarbetet har öppnat en ny väg för en mer precis diabetesdiagnos efter ett gentest och en behandling riktad direkt mot sjukdomsmekanismen, till skillnad från dagens läkemedel som enbart riktar sig mot symtomet, det höga blodsockret, konstaterar Anders Rosengren.

Än återstår dock mycket arbete innan en sådan behandling når ut till patienterna. Dels måste större undersökningar med fler patienter genomföras, dels måste substansen i det gamla läkemedlet modifieras. Det avregistrerades 2007 bland annat för sina biverkningar, exempelvis att det höjde blodtrycket. Så långt har processen ännu inte nått. Arbetet skulle bli mycket kostsamt och hittills har inget läkemedelsföretag visat intresse för att utföra det.

– Rent teoretiskt skulle medlet vara effektivt för 40 procent av patienterna som är bärare av den genetiska riskvarianten, säger Anders Rosengren.

Forskarnas upptäckt är ett bra exempel på hur livsstil och gener samspelar.

– Ja, det här är första gången som man har kunnat använda kunskap om den enskilde individens genetiska risk för att skräddarsy en behandling just mot den risken. Framtidens behandlingar kommer att vara mycket mer individanpassade.

Text: TORD AJANKI