Publicerad
Kategori: Cancer, Vad forskar du om?
Nyckelord: , , ,

Visa faktaruta!

Efterfrågan av kroppsegen bröstrekonstruktion ökar bland kvinnor som genomgått bröstcancer. I en ny avhandling från Lunds universitet presenteras för första gången en mer omfattande svensk överblick av DIEP-lambå, den vanligaste metoden för kroppsegen bröstrekonstruktion i Sverige.

Hälften av de kvinnor som tvingas avlägsna hela bröstet till följd av sin bröstcancer önskar någon form av kirurgi där bröstet rekonstrueras. Man kan då antingen sätta in en protes eller rekonstruera bröstet med kroppsegen vävnad.

DIEP-lambå (Deep Inferior Epigastric Perforator) är idag förstahandsvalet vid kroppsegen bröstkonstruktion i Sverige. I metoden tas vävnad från buken som sedan används för att skapa ett nytt bröst. Enligt nationella riktlinjer från Socialstyrelsen m.fl. bör metoden dock endast erbjudas kvinnor som genomgått strålningsbehandling för sin bröstcancer, på grund av osäkert kunskapsläge.

Har undersökt för- och nackdelar

– Mång kvinnor är välinformerade och efterfrågan på DIEP-operationer har ökat. Det är därför angeläget att öka kunskapen om metodens för- och nackdelar. Dessutom utvecklas tekniken kontinuerligt, förklarar Stina Klasson, doktorand vid Lunds universitet och läkare i plastikkirurgi vid Skånes universitetssjukhus.

I avhandlingen, som utgår från kvinnor som genomgått DIEP-rekonstruktion vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, har hon bland annat undersökt:

  • komplikationsrisker efter ingreppet
  • undersökt hur blodflöde och känsel i bröstet påverkas efter operationen
  • jämfört två olika sätt att förbereda DIEP-operation
  • påbörjat en omfattande uppföljningsstudie där resultatet av DIEP-operationer jämförs med protesoperationer över en längre tid

Komplikationsrisken efter en DIEP-operation är initialt högre eftersom den kräver ett större ingrepp än en protesoperation, men avhandlingens resultat bekräftar tidigare forskning och erfarenheter som visar att DIEP vid en helhetsbedömning är en säker metod med ett godtagbart antal komplikationer.

Resultaten visar också att det nya bröstet reagerade på beröring och olika temperaturer, samt att genom att använda ultraljud istället för datortomografi inför operation sparas resurser både för patienten och sjukvården. Tidigare rökare visade sig ha dubbelt ökad risk för sårläkningskomplikationer på buken jämfört med de kvinnor som aldrig rökt.

Vill låta kvinnor bestämma själva

– Det finns fortfarande frågor om DIEP-rekonstruktion som väntar på svar, men jag anser ändå att vi nu vet tillräckligt mycket om DIEP för att i större utsträckning låta kvinnorna själva välja rekonstruktionsmetod. Att kunna göra ett eget val på välinformerad grund bidrar dessutom i sig till ett ökat välbefinnande, menar Stina Klasson.

Hon är därför kritisk till de nationella riktlinjerna. Hon framhåller också vikten av att bedöma kostnaderna för en bröstrekonstruktion i ett långsiktigt perspektiv:

– Mina praktiska erfarenheter från klinik talar för att kostnaderna jämnas ut i längden eftersom protesoperationer inte sällan ger komplikationer i senare i livet.

Med den pågående uppföljningsstudien hoppas hon så småningom kunna ge en helhetsbild av både patienternas nöjdhet, livskvalitet och kostnaderna som följer efter en bröstrekonstruktion.
Bland DIEP-metodens fördelar, förutom att det är ett kroppseget material,  finns t.ex. att bröstet oftast får önskad form som även följer kroppens utveckling när det gäller ändrad vikt och åldrande. Många kvinnor upplever det också som positivt att bli av med överflödig hud och vävnad från buken.

Sedan introduktionen av DIEP-metoden har operationstiden mer än halverats, och Stina Klasson tror att tekniken och logistiken i samband med operationerna kommer att förbättras ytterligare.

Text: BJÖRN MARTINSSON
Foto: Privat

Artikeln finns även publicerad på Medicinska fakultetens webbsida