sova

Skrivtips, Unga intervjuar forskare

Vill du skriva en tråkig artikel så ska du använda många svåra ord och skriva om något ointressant. Om du vill skriva en bra artikel gör du precis tvärtom. Här finns tips på hur du håller dina läsare vakna. 

En bra artikel har en röd tråd genom hela texten. Du kan till exempel skriva om hur man ska undvika att bli förkyld eller varför vissa inte får så snabba resultat av träning. Försök inte få in sju olika ämnen i samma artikel utan bestäm ett ämne och håll dig till det.

Välj en vinkel som intresserar läsarna. Tänk efter vad du tror att andra skulle vara intresserade av att läsa. Ett tips är att tänka på någon du känner – hur skulle du skriva för att han eller hon skulle vilja läsa artikeln.

Hoppa över det tråkiga. Om din text är ointressant så kommer läsaren att ge upp halvvägs. Du behöver inte ta med allt forskaren sagt.

Sikta på hjärtat. Texten ska helst väcka någon slags känsla hos läsaren. Det kan vara positiva känslor som glädje eller nyfikenhet eller negativa känslor som rädsla eller ilska.

 

Tre typer av artiklar

Här är tre typer av artiklar du kan skriva:

Så blir texten mer levande

Berätta gärna om människor. I artikeln Låt det inte gå för djupt berättar forskaren Mats Lindström att hans syster insjuknade i en svår depression och att det fick honom att forska på hur man bota svåra depressioner. Man kan också skriva om någon som har en sjukdom som berörs av forskningen. Berättelserna behöver inte komma från mötet. Angelina Jolie är t ex med som exempel i artikeln Därför får unga kvinnor sällan bröstcancer som handlar om den ärftliga bröstcancer som hon lider av.

ungacancer

BILD: Colourbox

Ha med lite detaljer från besöket. Du kan göra texten levande genom att beskriva beskriver detaljer från mötet och försöka få läsaren att föreställa sig hur det var. Besöker du ett lab så kan du skriva hur det luktar och hur det känns att vara där – är det hightech eller ser det ut som i en gammal film?

Rubrik och ingress

En bra rubrik ska fånga läsaren och få honom eller henne att vilja veta mer. Så försök visa att ämnet är roligt, intressant eller upprörande. Samtidigt måste rubriken vara informativ – den ska få läsaren att förstå vad artikeln handlar om.

Skriv kort och använd enkla ord.

Ingressen ska få läsaren att vilja läsa hela texten. Skriv enkelt och informativt. Skriv tre – fyra mening som gör att läsaren förstår vad din artikel handlar om och klickar för att läsa hela.

TIPS: Du behöver inte börja med att skriva rubriken. Ofta kan det vara enklare att göra det sist när artikeln är klar.

Skriv enkelt

Anpassa texten efter läsarnas förkunskaper. Du har hunnit lära dig en hel del om ämnet så vissa saker måste du förklara. Välj ord som läsaren förstår och försök förklara komplicerade saker med ett enkelt språk.

  • Använd enkla ord.
  • Använd aktiva verb (hon gjorde istället för det gjordes)
  • Försök få flyt i texten. Variera gärna mellan korta och långa meningar.
  • Läs texten högt. Låter det naturligt?

Använd inte för mycket facktermer. Långa, svåra ord tynger ner texten och gör den svår att läsa. Men en del facktermer behövs för att beskriva forskningen och för att visa att du förstått ämnet, så välj ut de viktigaste och förklara dem. Då ser läsaren att du är kunnig inom ämnet och får respekt för dig.

Ha gärna med en faktaruta om du vill förklara en fackterm. Då kan du berätta vad till exempel en inducerad pluripotent stamcell är utan att det tynger ner texten.

Skriv som en journalist

Använd pratminus när du ska berätta vad forskaren sagt. I journalistiska texter snyggar man till språket och tar bort onödiga småord och pauser. Ha gärna med många citat. Det är lagom om varje citat är mellan en och tre meningar långt.

 – Hej, sa forskaren.

Lägg in en mellanrubrik efter tre – fyra stycken. Mellanrubrikerna ska förklara vad nästa avsnitt handlar om och ge läsaren en överblick.

Gör ett nytt stycke när du byter ämne. Börja varje stycke med det viktigaste, det hjälper läsaren att hålla intresset uppe.

Ange dina källor kortfattat så att texten är lätt att läsa. Lista sedan dina viktigaste källor i slutet av artikeln. I en vetenskaplig text måste du ange källor noga i en parantes eller i en fotnot. Men i en journalistisk text så är det vikigare att språket flyter och att texten är enkel att läsa.

TIPS: Skriv texten snabbt och redigera den sedan. Du kan flytta om stycken och formulera om meningar senare.

Viktigt med bilder

Skicka med en eller flera bilder av forskaren, på labbet och på dig själv till din artikel. Tänk ut något som passar ihop med rubriken.

Du måste ha tillstånd från fotografen. Vill du använda en bild någon annan har tagit så måste du be om tillåtelse. Du får gärna använda bilder som har en licens som heter Creative Commons, då får du använda bilden om du anger vem som har skapat den. Många bilder från Wikipedia har sådan licens. Du kan också söka på Flickr och välja att endast söka efter bilder med Creative Commons-licens. Skriv vem som har tagit bilden och lägg in en länk i slutet av artikeln.

Bildtexter hör till det mest lästa i en tidning så skriv något mer än vad bilden visar. Om bilden visar en forskare på sitt kontor, så ska bildtexten säga något mer än ”En forskare på sitt kontor”.

 

Avsluta snyggt 

Avsluta med att knyta ihop allt snyggt. Om det var något du lovade att förklara i ingressen så bör du ha gjort det nu. Tänk över vad du vill att läsaren ska minnas och tänka på – det kan vara att berätta om hur forskaren vill använda stamceller i framtiden eller ett tips om hur man undviker att få hudcancer.

Gå sedan igenom texten och se till att den blir bra.

  • Läs texten högt och hör om det låter bra.
  • Stryk. Stryk sådant som är tråkigt. Stryk onödiga ord.
  • Läs korrektur. Har du stavat rätt?
  • Låt någon annan läsa texten och ge feedback.

 

Krav för publicering

Här är vad som krävs för att vi ska publicera din artikel i denna webbtidning.

All fakta ska ha vetenskaplig grund. Fakta ska komma från forskaren eller från en tillförlitlig källa och läsaren ska förstå varifrån du fått informationen.

Språket ska vara enkelt och tydligt. Alla ord ska vara rättstavade och alla meningar ska vara grammatiskt korrekta. Texten ska förklara forskningen på ett enkelt sätt för läsaren.

Texten ska vara intressant. Texten ska tillföra något nytt och intressant för läsaren. Det ska märkas att du fördjupat dig i forskarens ämne och förstått det på en rimligt avancerad nivå.

Texten ska vara ungefär en A4.  Du får skriva mellan 500 och 1000 ord, om du har storlek 12 så blir det ungefär en till två A4.

Texten ska ha rubrik, ingress och mellanrubriker.

Texten ska ha en bild. Skicka gärna med foton av forskaren och foton på dig själv och din grupp. Det går också bra att ta kort på något annat som kan illustrera artikeln.

Lycka till!

 

När du skickat in så kommer redaktionen för Aktuellt om vetenskap & hälsa att läsa igenom din text och granska all fakta. Sedan får forskaren läsa artikeln och göra en extra kontroll. Vi redigerar också din artikel och ser till att den har ett bra språk och ett tydligt ämne, och att rubrik och bild passar till artikeln.

 

Hör av dig om det är något du undrar till karin.anden@skane.se