Vetenskap & Hälsa

Så kan man använda militära strategier mot cancer

2017-02-02

Kan militära strategier användas som inspiration för cancerforskning? Ja, det föreslår i alla fall professor David Gisselsson Nord, patolog och cancerforskare i Lund tillsammans med professor Robert Egnell, strateg på Försvarshögskolan, Stockholm i en nyligen publicerad artikel i tidskriften Trends in Cancer.

leksakssoldater
Foto: Matton

– Det finns enormt många likheter mellan den amerikanska armens fältmanual för upprorsbekämpning och det alldeles senaste tänkandet kring cancerbehandling. Framförallt hjälper det strategiska tänkandet kring upprorsbekämpning (så kallad COIN doctrine) oss att identifiera möjligheter som än så länge är väldigt dåligt utforskade, menar David Gisselsson Nord.

Mindre aggressiv krigsföring

Själva grunden i upprorsbekämpning är insikten om att framgång inte bara nås genom att besegra fienden, utan att man istället måste hantera upprorens grundorsaker och därmed fokusera på att vinna lokalbefolkningens förtroende och lojalitet.

– Den brittiska fältmarskalken Sir Robert Templer som var Brittiska imperiets högkommissionär i Malaysia, uttryckte det på följande sätt:  ”Lösningen på upprorproblemet ligger inte i att ösa in mer militärer i djungeln. Lösningen ligger i folkets själ och hjärta”, berättar Robert Egnell.

Kopplat till detta finns en taktisk ramsa som man använder sig av när man bedriver upprorsbekämpning: Shape – Clear – Hold – Build. Först måste man undersöka i vilket typ av miljö ett uppror uppkommer och dess sociala drivkrafter. Detta gör man för att kunna forma miljön (shape) så att den motverkar snarare än befrämjar upproret. Sedan slår man ut synliga militanta grupper genom massiv krigsföring (clear) för att därefter tillfälligt överta ansvaret över nationen (hold). Slutligen bygger man upp landet så att det återigen ska kunna klara sig själv och på ett sätt som undviker samma brister som orsakade upproret från första början (build).

Bild: Gemensamma strategier mot uppror och cancer. De enbart militära delarna (grå rutor) av upprorsbekämpning fokuserar på att rensa ett geografiskt område från väpnade rebeller. Framgångsrik bekämpning av uppror kräver dock en bredare strategi med stora icke-militära insatser såsom att antropologiskt och biometriskt kartlägga lokalbefolkningen försöka forma dess politik före en attack. Därefter gäller det att säkra och stabilisera samhället genom hjälpinsatser på flera nivåer samtidigt. En jämförelse med aktuell cancerforskning visar hur den fokuserar nästan helt på att eliminera cancerceller i den grupp (klon) som dominerar när cancern upptäcks. Relativt litet investeras i strategier som på olika sätt påverkar cancerceller att svara bättre på konventionell behandling eller befäster behandlingens effekt över längre tidsperioder. I sin artikel i Trends in Cancer diskuterar Gisselsson och Egnell nya strategier för att exempelvis påverka cancerns sammansättning innan behandling, hålla tillbaka återfall och återuppbygga vävnad efter cancerkirurgi. Bildlkälla: David Gisselsson Nord, Lunds universitet och Robert Egnell, Försvarshögskolan.

– Traditionellt lägger vi mycket av cancerbehandlingen på clear – det vill säga att vi använder så mycket resurser vi kan på kirurgi, cellgiftsbehandling, strålning på ett extremt aggressivt sätt, fortsätter David Gisselsson Nord.

Gerillasoldater och cancerceller tar makten

Uppkomsten av en gerilla och tillväxten av cancer har många likheter – de utvecklas båda långsamt under många år på ett sätt som är nästan omöjligt att förutse. Cancertumörer är dynamiska nätverk av friska och sjuka celler och behandlingen med cellgifter gör det än mer komplext och svårt att förstå vad som sker när en tumör först svarar på behandling, för att senare återkomma i behandlingsresistent form.

– Slår man ut ett lands centrala styre, skapas ett vakuum där rebeller och gerillasoldater får utrymme att ta makten. Likadant gäller att om behandlingen lyckas slå ut de celler som dominerar en tumör så skapa utrymme för andra cancerceller att växa till. Idag vet vi helt enkelt för lite om vad det är som gör att vissa cancerceller överlever och orsakar återfall, säger Robert Egnell.

Bild: Cancer och väpnat uppror har liknande dynamik. Väpnade uppror (överst) och tumörsjukdom (nederst) är komplexa processer med liknande dynamik över tid. Det slutliga resultatet beror på interaktion mellan flera faktorer. Illustration är inspirerad av den amerikanska arméns fältmanual i upprorsbekämpning (FM 3-24). Bildlkälla: David Gisselsson Nord, Lunds universitet och Robert Egnell, Försvarshögskolan.

Istället kanske man för vissa patientgrupper ska ha mer fokus på hold – det vill säga hålla cancern i schack och på så sätt få en stabilare sjukdom som svarar på behandling. Alla cancerceller beter sig nödvändigtvis inte likadant som den dominerande gruppen inom en tumör och det är här det ofta blir problem när de cellernas uppsättning förändras. Då kan nya typer av celler växa likt en gerillarörelse. David Gisselsson Nord förklarar:

– Vi cancerforskare kanske borde ägna mer tid åt att hitta nya hitta strategier för att krympa tumörer så att patienter kan leva med hög livskvalitet trots sin cancer. Ett sätt att uppnå detta är i teorin att behandla på ett sätt så att huvudtumörens biologiska mångfald bibehålls, så att inte nya typer av cancerceller som inte går att behandla tar över. Sådana strategier har undersökts mycket litet.

Föränderliga tumörer
De flesta onkologiska behandlingar är statiska och vilar på sparsamma kliniska och diagnostiska data, ibland med viss genetisk information. Detta förutsätter att tumörceller knappast förändras i en patient, men det blir allt tydligare att i de flesta cancerformer så ändras tumörens genetiska kod över tid. För att hänga med i upprorets oförutsägbara framväxt, måste krigföringen vara underrättelsestyrd och flexibel. Att bekämpa en gerilla endast genom militära medel, eller att utföra civila aktiviteter som inte är specifikt anpassade för den omgivande politiska och sociala kontexten är dömt att misslyckas, menar Robert Egnell. Därför behöver läkarna bli bättre på den kliniska ”underrättelseverksamheten” så att medicineringen kan anpassas efter förändringar i tumörens egenskaper. En taktik som fungerar för en patient, fungerar ju inte nödvändigtvis för en annan. Allt fler studier visar att man behöver upprepa biopsier och kontrollera om biomarkörer för att ständigt kunna modifiera behandlingen och undvika att cancern blir resistent.

Bild: Cancer – ett uppror bland våra celler. Väpnade uppror (vänster) och tumörsjukdom (höger) består av nätverk där flera olika aktörer samverkar över tid och rum. Endast delar av dessa nätverk är de som verkligen alstrar livhostande problem, i form av väpnade aktioner respektive den snabba tillväxt och invasion som de mest aktiva tumörcellerna (huvudklonen) står för. Att endast använda våld för att eliminera en gerilla eller att bara slå mot aktiva cancerceller utan andra stödjande åtgärder kan skapa ett maktvakuum som attraherar nya gerillagrupper / kloner. Beväpnade rebeller är beroende av stöd från civila strukturer. På samma sätt är stimulans från den omgivande vävnadens mikromiljö avgörande för cancertillväxt. Upprorets ledarskap är förankrad i och håller samman alla dess komponenter. På samma sätt kan de så kallade cancerstamceller som ansvarar för förnyelse av en tumör härledas till flera olika kloner och är intimt förbundna med mikromiljön. Miljöer försvagade av uppror är mottagliga för opportunister såsom kriminella grupper. På samma sätt kan försvagade cancerpatienter drabbas av infektioner. Illustration är inspirerad av den amerikanska arméns fältmanual i upprorsbekämpning (FM 3-24). Bildlkälla: David Gisselsson Nord, Lunds universitet och Robert Egnell, Försvarshögskolan.

– Det behövs mer forskningsresurser för att undersöka livsförlängande åtgärder i de fall där cancern redan har spridit sig. Det är dock viktigt att betona att detta på intet sätt gäller alla cancerfall och man måste börja med att forska inom området för att se om teorin går att omsätta i klinisk verklighet. Från ett militärstrategiskt perspektiv vore det lika intressant att vända på steken och se vad medicinsk forskning och behandling har att lära oss, avslutar David Gisselsson Nord.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Bild leksakssoldater: Matton

Cancercell: Colourbox