Publicerad av Nina Nordh
Kategori: Feature, Hjärta och blodkärl.

Visa faktaruta!
promenad i skogen

Foto: Colourbox

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen. I en ny avhandling från Lunds universitet utvärderas riskfaktorer som kan förutsäga sjukdomen.

Förmaksflimmer innebär ökad risk för blodproppar i hjärtat som kan leda till stroke, demens och förtida död. Stroke kan ofta vara det första tecknet på förmaksflimmer.

Blodförtunnande läkemedel som t.ex. Waran kan förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer, och minskar sannolikt även risken för demens och förtida död.

Det optimala är dock om man helt kan förhindra insjuknande i förmaksflimmer, och doktoranden Gustav Smith har i sin avhandling därför utvärderat ett antal möjliga metoder för att identifiera individer med ökad risk att insjukna.

Högt blodtryck och övervikt

Underlaget utgjordes av befolkningsstudien Malmö Kost Cancer där totalt ca 30 000 personer ingick. Deltagarna har lämnat blodprover och genetiskt prov (DNA). Därtill har bl.a. längd, vikt och blodtryck mätts.

Resultaten visar att de kanske mest välkända riskfaktorerna för hjärtsjukdom svarade för en betydande andel av dem som insjuknade i förmaksflimmer, t.ex. högt blodtryck (34-38 procent) och övervikt (10-11 procent).

Genom att fokusera på dessa riskfaktorer tillsammans med ålder kan man förutsäga förmaksflimmer med ganska god precision. Mätning av ett protein (ANP) som frigörs från hjärtats förmak när belastningen på förmaksväggen ökar visade sig ytterligare förbättra precisionen.

Intressant resultat i patientgrupp med hjärtsvikt

Även några genetiska varianter som har kopplats till förmaksflimmer undersöktes (på kromosom 4, 7 och 16). I detta fall var forskningsunderlaget större, och en analys av flera olika studier gjordes. Resultaten visade dock på så stora variationer att de inte kunde anses förbättra möjligheterna att förutsäga förmaksflimmer.

– Sannolikt speglar detta att förmaksflimmer inte är en sjukdom utan ett mönster av olika symptom och EKG-fynd som kan orsakas av olika sjukdomsprocesser, säger Gustav Smith.

Patienter med hjärtsvikt, som har hög risk för hjärtflimmer, studerades också i avhandlingsarbetet. Vanliga riskfaktorer för hjärtsjukdom, inklusive högt blodtryck, övervikt, rökning och diabetes kunde inte kopplas till ökad risk för förmaksflimmer i denna grupp.

Däremot visade sig genetiska varianter, och särskilt en genvariant på kromosom 16, vara särskilt betydelsefulla – ett fynd som kan leda till nya behandlingsmöjligheter om forskningen fortsätter, enligt Gustav Smith.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, Lunds universitet, 7 maj 2012