Risk för blodpropp vid autoimmuna sjukdomar

2011-11-28

Röntgenbild av lungor 

Foto: Colourbox

I en nationsövergripande studie baserad på data från slutenvårdsregistret har forskare undersökt risken att drabbas av blodpropp i lungan för patienter med autoimmuna sjukdomar som t.ex. ledgångsreumatism, inflammatorisk tarmsjukdom eller typ 1 diabetes. Studien visade att 31 av 33 undersökta autoimmuna sjukdomar var förenade med en ökad risk för blodpropp i lungan.

Autoimmuna sjukdomar, sjukdomar där immunsystemet angriper den egna kroppen, är tämligen vanliga sjukdomar. Sköldkörtelsjukdom, ungdomsdiabetes, ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatorisk tarmsjukdom är några exempel. Autoimmuna sjukdomar är förenade med en ökad inflammation i vävnaderna vilket i vissa fall kopplats till en ökad blodproppsbenägenhet i blodådrorna.

– Den mest fruktade komplikationen av blodpropp är blodpropp i lungan, säger docent Bengt Zöller, som är huvudansvarig forskare för studien som genomförts vid Centrum för Primärvårdsforskning i Malmö.

Störst risk första året

Studien omfattar 535 000 patienter som sjukhusvårdats för 33 olika autoimmuna sjukdomar. Risken för blodpropp i lungan jämfördes med individer som inte hade sjukhusvårdats för autoimmun sjukdom. Risken justerades för annan sjuklighet, ålder och socioekonomiska faktorer. Resultaten visade att 31 av 33 undersökta autoimmuna sjukdomar var förenade med en ökad risk för blodpropp i lungan.

– Risken var speciellt hög första året, cirka sex gånger högre överlag i alla grupperna med autoimmun sjukdom jämfört med kontrollgruppen. För vissa av sjukdomarna var risken ännu högre det första året, säger Bengt Zöller.

Förebyggande behandling

Bland dessa sjukdomar märks idiopatisk trombocytopen purpura (immunorsakad brist på blodplättar), systemisk lupus erytematosis (SLE), polymyosit (muskelinflammation), dermatomyosit (hud och muskelinflammation), polyarteritis nodosa (inflammation i mellanstora artärer) som alla hade en minst tiofaldig riskökning. Den relativt vanliga sjukdomen ledgångsreumatism var förenad med en ca sju gånger ökad risk för blodpropp i lungan. Typ 1 diabetes medförde en drygt sex gånger större risk för blodpropp i lungan första året efter sjukhusvård.

– Risken för blodpropp minskade med tiden och var fortfarande ökad med ca 50 procent efter 1–5 år, men en riskökning kvarstod upp till tio år efter första sjukhusvistelsen för många autoimmuna tillstånd, framhåller Bengt Zöller.

Forskningen tyder på att det är möjligt att patienter som sjukhusvårdas för autoimmun sjukdom behöver förebyggande behandling mot blodpropp på samma sätt som efter större kirurgi.

– Men det krävs ytterligare kontrollerade studier för att fastställa effekten av förebyggande behandling, säger Bengt Zöller

Ett pressmeddelande från Lunds universitet och Centrum för Primärvårdsforskning (CPF), som är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne. 26 november 2011.