Vetenskap & Hälsa

Rätt och fel om gluten

2018-06-21
Foto: iStock.com/Magone

Celiaki (ibland kallat glutenintolerans) blir allt vanligare i flera delar av världen. I Sverige har i genomsnitt ett barn i varje skolklass celiaki. Samtidigt omges diagnosen ibland av frågetecken, löst tyckande och myter. Daniel Agardh, forskare vid Lunds universitet, reder ut begreppen.

Celiaki är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret attackerar delar av den egna kroppen. Sjukdomen orsakar bland annat skador på tunntarmens slemhinna och den drabbade får problem vid intag av livsmedel som innehåller gluten: vete, råg och korn. Trötthet, diarré, viktminskning och blodbrist är exempel på symtom.

Celiaki kallas ibland för glutenintolerans eller glutenallergi men det är ord som helt eller delvis beskriver något annat.

Daniel Agardh

– Fler och fler äter glutenfri kost och mår bra av det. Men det behöver inte bero på celiaki utan överkänsligheten kan ha andra orsaker, berättar Daniel Agardh, docent vid Lunds universitet och barnläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Glutensädesslagen innehåller nyttigheter

Han tycker att man som förälder ska tänka sig för innan man slopar gluten i barnens kost av försiktighetsskäl. Glutensädesslagen innehåller nämligen många nyttiga ämnen som är bra för våra växande barn. Hälsovården har också blivit bättre på att diagnosticera både celiaki och allergier.

Hur celiaki uppstår är fortfarande okänt och frågan sysselsätter många forskare intensivt. Det råder idag stor enighet om att ärftliga anlag är en del av förklaringen. På tal om genetik är det också ett faktum att celiaki är nästan dubbelt så vanligt bland flickor som bland pojkar.

Genom åren har det både bland forskare och i media varit mycket fokus på betydelsen av olika enskildheter. Hit hör till exempel amning, födsel genom kejsarsnitt samt tidpunkten för introduktion av välling eller gröt.

Daniel Agardh och hans forskargrupp har följt större grupper av barn i olika länder över lång tid. Därmed har de i sin egen forskning kunnat visa att amning och tidpunkt för glutenintroduktion troligen helt saknar betydelse.

Olika orsaker bakom celiaki

– Vi forskar utifrån hypotesen att det är en blandning av olika orsaker som ger upphov till celiaki. Förutom genetiska orsaker riktar vi strålkastarljuset framför allt mot mängden gluten som ges till barnen samt infektionssjukdomar under graviditeten. Vi hoppas kunna presentera nya resultat inom kort angående mängden gluten, säger Daniel Agardh.

Det finns i samhället en tendens att ibland alltför lättvindigt avfärda symtomen på celiaki som något mindre allvarligt och övergående, menar Daniel Agardh. Han anser att det finns all anledning att vara uppmärksam och att söka hjälp istället för att stå utan svar och kanske oroa sig i onödan:

– Idag är det endast en mindre andel barn som screenas, och många hoppas att de på sikt kan bli fler. Ett blodprov i samband med att barnen vaccineras skulle då kunna fungera som en första gallring. De barn som har en ökad risk på grund av en viss genetisk kombination kan därefter testas vidare.

Text: BJÖRN MARTINSSON