Publicerad
Kategori: Blodet och immunförsvaret,
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!

Sepsis är ett mycket komplicerat och riskfyllt tillstånd. Forskargrupper i Lund och Zürich har nu utvecklat ett sätt att med masspektrometri mäta hundratals proteiner i ett enda blodprov. Med proteinmönstrens hjälp går det sedan att avläsa hur allvarligt tillståndet är och vilka organ som skadats.

proteinmoenster_x-large

Vävnadsspecifikt proteinmönster i blodplasman
Normal blodplasma består av hundratals olika proteiner. Flertalet av dessa proteiner kommer från omkringliggande organ. De proteiner som specifikt kan härledas till ett visst organ eller vävnad kan användas för att följa sjukdomsförloppet vid sepsis genom en blodtest. När någon av de specifika proteinerna under t ex levern ändras, kan detta på sikt användas för att relatera till leverskador orsakade av sepsis. Bild: Erik Malmström et. al.

– Vi använder blodet som en spegel som visar vad som händer i kroppen, säger Johan Malmström. Han är biomedicinare, medan hans bror och forskarkollega Erik (artikelns försteförfattare) är AT-läkare. Båda är knutna till Lunds universitet. Den tredje brodern Lars är bioinformatiker och arbetar vid universitetet i Zürich.

boerderna_malmstroem_medium

Fr vä: Erik Malmström och Johan Malmström. Foto: Ingela Björck

Forskarnas olika kompetenser har alla kommit till användning i projektet. Forskarna har kartlagt majoriteten av alla proteiner som finns i viktiga organ som hjärta, lunga, lever, mjälte och blodkärl, och noterat vilka proteiner som är specifika för ett visst organ.

– Ser man då i ett blodprov att mängden av proteiner från ett visst organ ökar, så tyder det på en skada på detta organ. Metoden ger en bild av de molekylära händelserna under sjukdomsförloppet och möjligheten att i samma analys studera hur olika organ påverkas, förklarar Erik Malmström.

Svårt att ställa diagnos

Sepsis (tidigare kallat blodförgiftning) beror på en bakterieinfektion och är ett tillstånd där immunförsvaret börjat felreagera på olika sätt. Diagnosen är dock ofta svår att ställa, eftersom symtomen på sepsis – bland annat hög andningsfrekvens, feber, hög puls, värk och förvirring – förekommer också vid mer beskedliga tillstånd. Förloppet kan också gå mycket fort, och bli livshotande på bara några timmar. Behovet av snabbare diagnos och större förståelse för sjukdomsprocessen är därför stort.

En annan forskare vid Lunds universitet, Adam Linder, har börjat utveckla en diagnosmetod som bygger på proteinet HBP. Detta släpps ut från de vita blodkropparna och avspeglar risken för blodtrycksfall.

Viktigt forskningsverktyg

Malmström-gruppens studie av hundratals olika proteiner skulle på sikt kunna användas för att välja ut fler viktiga proteiner som kan utgöra biomarkörer för olika aspekter av sepsis. Men i första hand är metoden ett viktigt forskningsverktyg.

– Det är så mycket vi inte vet om sepsis. Varför reagerar inte alla patienter på samma sätt – varför är det t.ex. olika organ som blir värst skadade hos olika patienter? Leder olika bakterier till olika sjukdomsförlopp? Kan man dela in patienterna i olika undergrupper, eller bakterierna, eller leder varje ny kombination av patient och bakterie till en särskild form av sepsis? frågar sig Erik Malmström.

Forskarna har gjort sina studier i djur, men går nu vidare till mänsklig vävnad. Genom ett samarbete med kirurgerna på Skånes universitetssjukhus har man fått prover på frisk vävnad från alla berörda organ. Proteinmönstren från dessa prover kan sedan jämföras med motsvarande vävnad hos sepsispatienter.

– En proteinkartläggning på det här sättet har aldrig gjorts tidigare. Metoden kan användas även vid andra sjukdomar, där man vill se hur sjukliga förändringar i olika organ avspeglas i ett blodprov, säger Johan Malmström.

Text: INGELA BJÖRCK