Publicerad
Kategori: Diabetes,
Nyckelord: , ,

Visa faktaruta!
diabetiker

Autoantikropparna är ett tecken på att kroppens immunförsvar börjat angripa de egna insulinproducerande betacellerna. Fullföljs angreppet insjuknar barnet i typ 1 diabetes. Forskarna kan följa utvecklingen men inte stoppa den.
Nu visar en internationell studie att ­­­­om barn med hög genetisk risk för typ 1 diabetes får probiotika under de första 27 dagarna i livet, mer än halveras risken att de ska utveckla autoantikroppar i blodet.

Eftersom studien bygger på inrapporterade uppgifter från TEDDY-föräldrar menar forskarna att det är för tidigt att gå ut med en rekommendation om att ge probiotika till nyfödda.
– För att göra det måste vi i en kliniska studie jämföra barn som får eller inte får probiotika under kontrollerade former. Men visst är det spår värt att följa upp, säger Åke Lernmark

Forskarna i den internationella TEDDY-studien har jämfört barn med likvärdigt hög genetisk risk som fått, respektive inte fått, probiotika och funnit den starkt skyddande effekten hos de minsta barnen.

Bakterier i mag-tarmkanalen spelar roll

Genom att mäta autoantikroppar i blodet, vilket TEDDY-forskarna gör regelbundet, går det att följa immunsystemets angrepp. Ju fler antikroppar, desto större risk för typ 1 diabetes. De barn som har en autoantikropp har 15 procents risk att insjukna före 15-årsålder. Två eller tre autoantikroppar innebär en 50-procentig risk att drabbas.
Flera olika riskgener för typ 1 diabetes är kända men det krävs också någon påverkan från omgivningen för att det autoimmuna angreppet ska starta. En sådan omgivningsfaktor kan vara en ogynnsam sammansättning av mag- tarmkanalens bakterier.
– Teoretiskt sett skulle probiotika kunna framkalla en bättre sammansättning av tarmfloran, förklarar Ulla Uusitalo bakgrunden till studien.
Hon är nutritionist vid universitetet i Tampa, Florida, och försteförfattare till artikeln som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Jama Pediatrics.
För att testa hypotesen samlade TEDDY-forskarna (se faktaruta) in uppgifter om vad TEDDY-barn har fått för mat, kosttillskott, inklusive probiotika, läkemedel med mera från barnens födelse.

Probiotika tycks ha skyddande effekt vid genetisk risk

Uppgifter från 7 473 barn i åldrarna fyra till tio år jämfördes avseende utvecklingen av autoantikroppar mot betacellerna och intag av probiotika eller inte.
Det var bara i den yngsta åldersgruppen, före 27 dagars ålder, som forskarna såg att probiotika hade en skyddande effekt och bara i den grupp som har den högsta genetiska risken för typ 1 diabetes.
– Men där var skyddseffekten kraftfull. I den gruppen, 542 barn, var det en 60-procentigt minskad risk för att utveckla autoantikroppar, säger Åke Lernmark, professor på Lunds universitets Diabetscenter och medförfattare till studien.
Av de barn som är med i svenska delen av TEDDY-studien föds 3,5 procent med den högsta genetiska risken för typ 1 diabetes. Fler än var fjärde av dem insjuknar före 15 års ålder.

Tarmflorans inverkan

Immunsystemet och den bakteriella mag-tarmfloran växelverkar och den nyföddes tarm koloniseras snabbt av en mängd olika bakterier. Såväl godartade, som tros finnas i probiotika, som skadliga.
– Våra resultat på de yngsta barnen tyder ju starkt på att det. Att probiotika inte förmår att göra den skillnaden hos de lite äldre barnen beror nog på att det är så mycket annat som påverkar tarmbakteriernas sammansättning då, säger Ulla Uusitalo och exemplifierar med att barnet börjar äta fast föda eller får antibiotikabehandling.

Text: TORD AJANKI

Foto: Matton