Publicerad
Kategori: Barns och ungdomars hälsa, Cancer, Mage och tarm
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!
barn

 Foto: Colourbox

Forskaren och läkaren David Gisselsson Nord vid Lunds universitet arbetar med barncancer, i första hand med att försöka utveckla ett sätt att bedöma farligheten hos en form av njurcancer som drabbar barn. En sådan metod skulle hjälpa läkarna att avgöra vilka barn som måste ha en intensiv behandling, och vilka som inte behöver lika tuffa metoder. För detta får han nu 100 000 kronor av Eric K. Fernströms stiftelse.

Fernströmstiftelsen delar varje år ut dels ett stort nordiskt pris, som offentliggörs senare under september, dels lokala priser till forskare vid Sveriges sex medicinska fakulteter. David Gisselsson Nord har fått Lunds universitets lokala pris för sina studier av kromosomförändringar vid barncancer.

– Vi vet ju att cancerns arvsmassa är mycket föränderlig. Det är till stor del den egenskapen som gör att aggressiva tumörer kan stå emot även läkemedel som i början ger en god effekt: de förändrar sig så snabbt att de blir motståndskraftiga mot medlen. Det är den föränderligheten vi riktar in oss på, förklarar han.

Instabila tumörceller nytt prognosverktyg

En linje i forskargruppens arbete handlar om att ta fram ett prognosverktyg som bygger just på tumörcellernas genetiska instabilitet. Om man tar ett millimeterstort prov från en tumör och finner att cellerna skiljer sig åt genetiskt även inom denna lilla bit vävnad, så visar det på en mycket snabb föränderlighet i tumören. Troligen innebär detta också att tumören är farlig och måste behandlas med alla tillgängliga medel.

– Det är i alla fall vad vi fått fram i studier av ett 50-tal barn med en viss form av njurcancer. Vi vill nu gå vidare med en större studie, och kanske också till andra typer av barncancer, säger David Gisselsson Nord.

Det tänkta prognosverktyget kombinerar traditionell patologi (vävnadsstudier med mikroskop och andra metoder) och mikromatriser (genchip) som kan undersöka tusentals olika gener samtidigt. Målet är att få fram ett verktyg som kan användas rutinmässigt inom sjukvården och förbättra både diagnostik, behandling och prognosbedömning.

Grundforskning också viktigt

Vid sidan av denna tillämpade forskning arbetar gruppen också med grundforskning.

Det handlar om att försöka fylla ut ett kunskapsmässigt gap inom cancerforskningen. Där är det väl känt dels att cancerceller är genetiskt avvikande (en tumörcell har t.ex. ofta onormalt många kromosomer), dels att stora genetiska förändringar gör sjukdomen värre. Men de många stegen däremellan är dåligt kartlagda. Vad exakt är det som händer i cellerna? Vilka proteiner, enzymer etc. är inblandade? Mer kunskaper om dessa mekanismer kan kanske leda till nya behandlingsstrategier i framtiden.

– De grundläggande frågorna om kopplingen mellan en cells gener och dess egenskaper är lättare att studera i barncancer än i cancer hos vuxna. Tumörer från vuxna patienter är mycket mer komplicerade, med väldigt många celler som är olika varandra. I en barncancer brukar det bara finnas ett par olika typer av tumörceller, förklarar David Gisselsson Nord.

Text: INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet, 10 september 2014