Vetenskap & Hälsa

Patienterna är hämtade ur verkligheten

2014-08-29

samling äldre människor_COLOURBOX6499564

Foto: Colourbox

T-cellslymfom, TCL, är ett samlingsnamn för olika undergrupper av lymfkörtelcancer. Det är aggressiva cancrar med ganska dålig prognos. Visserligen är det relativt få som drabbas (ca 100 fall/år) men det innebär också att många läkare har ingen eller liten erfarenhet av sjukdomen. Deras erfarenhet kan dessutom vara färgad av slumpen och leda till felaktiga slutsatser.

En ny, heltäckande populationsstudie som bygger på data från 755 patienter diagnosticerade med ett antal varianter av TCL, ger en samlad helhetsbild och därmed stöd vid prognos och behandling.

– Den aktuella studien fångar upp alla och ger en bra bild av verkligheten som vi ser i sjukvården, säger Fredrik Ellin, forskarstuderande vid Lunds universitet och läkare på Länssjukhuset i Kalmar.

Vid kliniska prövningar* väljer man ut deltagare efter vissa kriterier. Det kan vara att de inte får ha andra konstaterade sjukdomar, vara inom ett visst åldersspann, inte vara för sjuka osv.

– Sådana resultat blir svåra att översätta till multisjuka gamla. I vår studie täcker vi in alla som fått diagnosen, vilket är unikt för vår studie, säger Thomas Relander, överläkare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Fredrik Ellin och Thomas Relander

Största studien hittills

Studien är unik även på grund av sin storlek. Under en tioårsperiod, med start år 2000, samlade man in uppgifter från svenska lymfomregistret, ett nationellt register som fångar upp drygt 95 procent av alla lymfompatienter. Totalt fick man in uppgifter om 755 patienter vilket gör det till den största studien hittills. Närmast jämförbara studie har gjorts i Kanada under åren 1990-2000 och omfattade 200 patienter. Patienterna har följts med avseende på överlevnad och riskfaktorer för detta.

Att en sådan studie publiceras av svenska forskare är kanske inte en slump. Sverige är känt för sina många olika register som ger tillförlitliga uppgifter av hög kvalitet. Många beskriver dem som en guldgruva för forskningen.

Gör behandlingen nytta?

Den mest konkreta nyttan med den aktuella studien är att forskarna nu kan utvärdera effekten av olika typer av behandlingar som används idag, dvs. om de gör nytta eller ej.

– Studien har också gett oss en samlad bild av hur det är i Sverige. TCL varierar geografiskt över världen och därför kan man inte så enkelt översätta data från utländska studier, säger Thomas Relander.

På sikt hoppas forskarna att resultaten från studien ska kunna användas som jämförelsematerial, som en sorts baslinje, vid utprovning av nya läkemedel. Fredrik Ellin målar också upp ett framtidsscenario där resultat från liknande studier används i prognostiskt syfte.

– Om man utifrån vissa parametrar kunde se att prognosen var mycket dålig för en patient, skulle man kunna erbjuda en ny, oprövad behandling. Då kan det vara värt risken. För andra patienter med god prognos skulle man däremot fortsätta med etablerad behandling. Men där är vi inte än, säger Fredrik Ellin.

Text och foto: EVA BARTONEK ROXÅ

*Klinisk prövning är en undersökning på friska eller sjuka människor för att studera effekten av ett läkemedel eller behandlingsmetod.

Artikeln är också publicerad på Medicinska fakultetens hemsida som månadens vetenskapliga artikel i augusti 2014 vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.