Vetenskap & Hälsa

Effektivare behandling vid panikångest?

2018-08-28

Panikångest är vanligt, ofarligt men upplevs oftast som mycket obehagligt. Tillståndet behandlas med kognitiv beteendeterapi (KBT), där standardmetoden vanligtvis består av 10-15 terapeutledda sessioner varvade med hemuppgifter. Metoden har god effekt på de flesta – men inte alla.

Christina Bergmark Hall är legitimerad psykolog, specialist i psykologisk behandling och legitimerad psykoterapeut. För närvarande jobbar hon inom primärvården vid Region Skåne och leder projektet ”Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården”. Foto: Fredrik Schoug

– Syftet med vår studie var att prova om det gick att renodla, och därmed korta ner metoden till en behandling bestående av enbart tre terapeutledda sessioner med fokus på exponering för den ångestskapande reaktionen. Våra preliminära resultat är lovande men behöver upprepas och bekräftas i en större studie, säger Christina Bergmark Hall, legitimerad psykolog, specialist i psykologisk behandling och legitimerad psykoterapeut.

En panikångestattack är en plötsligt uppkommen intensiv rädsla som känns tydligt i kroppen. En vanlig utlösande faktor är att personen blir varse om en obehaglig känsla i kroppen som sedan triggar en kroppslig reaktion som i sin tur katastroftolkas och kan upplevas som mycket obehaglig. Det kan röra sig om snabb puls, yrsel, tryck över bröstet och andra liknande obehagliga symtom. Vid upprepade attacker reagerar många med att undvika platser eller situationer som de kopplar samman med attacken, vilket gör att deras liv med tiden blir alltmer begränsat.

Läs mer om paniksyndrom på 1177

KBT är en samling av väl etablerad behandlingsmetoder för olika ångeststörningar och har använts framgångsrikt sedan 1980-talet. En standard-KBT-behandling för paniksyndrom, dvs. återkommande attacker av panikångest, består vanligen av 10-15 terapeutledda sessioner som varvas med hemuppgifter. Olika moment ingår så som psykoedukation, dvs. utbildning i vad panikångest är och vad som händer i kroppen, kognitiv omstrukturering som handlar om att ifrågasätta tankeprocesser, att till exempel inte fastna i tankefällor och katastroftolkningar, kontrollerad andning och inte minst exponering. Med exponering menas att patienten frivilligt, planerat och under kontrollerade former utsätter sig för det hen fruktar, dvs. upplever sin rädsla och de kroppsliga reaktioner som är förknippade med denna, utan att försöka stoppa eller hämma det som händer. Syftet är att individen ska upptäcka att inget farligt händer.

Fokus på exponering

Men trots att de bästa resultaten med KBT ses vid fobier och panikångest, så blir ändå inte alla hjälpta.

– Jag ville försöka maximera behandlingen. Många studier har visat att själva exponeringen är det mest verksamma i all KBT-behandlingen för ångest, särskilt panikångest, och jag ville komma åt själva kärnan, att förstå hur det fungerar, förstå mekanismen bakom, säger Christina Bergmark Hall och fortsätter:

– Ur ett kliniskt perspektiv finns också en effektivitetsaspekt. Jag ville se om det gick att korta ner behandlingen och fokusera på själva exponeringen under ledning av terapeut.

Det har gjorts andra försök att modifiera och korta ner standardbehandlingen men då har man antingen komprimerat hela behandlingen med alla dess beståndsdelar, eller lagt mera fokus på självhjälp.

Läs mer om Psykoterapi och psykologisk behandling på 1177

Tre terapeutledda sessioner

Christina Bergmark Halls behandlingsupplägg består av tre terapeutledda sessioner med fokus på exponering utan hemuppgifter. Sessionen inleds med att patienten får beskriva vad hen tror ska hända vid exponeringen och detta jämförs med vad som faktiskt händer – och att det inte är farligt. Hon menar att terapeutens närvaro under exponeringen kan vara mer betydelsefull än man tidigare trott, både som instruktör och som rollmodell – någon som visar lugn i en situation som ur patientens synvinkel kan upplevas som skrämmande.

– Resultaten från vår pilotstudie är lovande. Hälften av deltagarna, dvs. fyra personer, blev helt besvärsfria och ytterligare två upplevde en tydlig förbättring. Två deltagare uppvisade så liten effekt att den inte var signifikant. Det här är bara en liten pilotstudie med åtta patienter, så den behöver göras om i mycket större skala och med andra terapeuter. Men om resultaten håller kommer det att ge oss en bättre förståelse för mekanismerna bakom behandlingen. Det är intressant både ur ett grundforskningsperspektiv och kan på sikt leda till en effektivare behandling, säger Christina Bergmark Hall.

Till den vetenskapliga artikeln Brief Therapist-Guided Exposure Treatment of Panic Attacks: A Pilot Study (abstract)

(Redaktionen vill göra våra läsare uppmärksamma på att den vetenskapliga studien är en pilotstudie med ett mycket litet patientunderlag. Mycket större studier behöver göras innan forskarna kan dra några säkra slutsatser.)

Text: EVA BARTONEK ROXÅ