Vetenskap & Hälsa

På jakt efter förkylningens ”startnyckel”

2014-06-26
förkylning
Foto: Colourbox

Ju mer man vet om exakt vad som händer i kroppen vid en förkylning, desto större är möjligheterna att hejda den kaskad av skeenden som kan vara direkt farlig för personer med luftvägsproblem. Så resonerar en forskargrupp ledd av docent Lena Uller. Hennes doktorand Angelica Brandelius beskriver i sin avhandling ett visst protein som kan vara en ”startnyckel” för inflammation i luftvägarna.

Proteinet kallas TSLP och förekommer i höga halter i slemhinnorna hos patienter med astma och KOL. Just dessa patienter kan bli allvarligt sjuka av vanliga förkylningar, så sjuka att de får svårt att andas och i värsta fall får läggas i respirator. Även i lindrigare fall kan det ta månader för en astmapatient att bli återställd från en förkylning.

Förvärrar astma eller KOL

När astma- och KOL-patienter blir förkylda får de ännu högre halter av TSLP än de har i vanliga fall. Halterna är också högre än hos friska personer som blivit förkylda.

– Vi tror att TSLP fungerar som en ”startnyckel” och sätter igång olika processer som förvärrar sjukdomen. Kan man dämpa eller stoppa produktionen av detta protein skulle astma- och KOL-patienterna kanske inte behöva bli så sjuka av en vanlig förkylning, menar Angelica Brandelius.

Hon har i en del av sitt arbete använt sig av ”konstgjord förkylning”, dvs en syntetisk virusprodukt som härmar förkylningsvirusets effekter. Med dess hjälp kan man på ett mer kontrollerat sätt studera reaktionerna i slemhinnan, och även slippa göra försökspersonerna verkligt förkylda.

– Det blir bara en mycket lokal reaktion som inte är smittsam, och som försökspersonerna nästan inte märkte alls. Det var bara några som blev täppta i näsan, men nästäppan gick över på ungefär ett dygn, berättar Angelica Brandelius.

Hoppas på framtida läkemedel

Försöket med den ”konstgjorda förkylningen” gick till så att man i ena näsborren förde in den syntetiska virusprodukten i en koksaltlösning, och i andra näsborren enbart en koksaltlösning. Genom att borsta ut celler från slemhinnorna kunde man jämföra näsborrarna och konstatera att kroppens immunförsvar reagerat på det syntetiska viruset som om det varit ett verkligt förkylningsvirus.

Angelica Brandelius har också studerat effekten av ämnet capsazepin samt blodfettsmedlet simvastatin. Båda visade sig hämma produktionen av TSLP, men hade samtidigt biverkningar på andra, skyddande proteiner.”

– Vi ser ändå dessa läkemedel som intressanta att arbeta vidare på. Om man kan ändra deras kemiska struktur så kanske det går att få dem att enbart hämma ”startnyckelproteinet” TSLP utan att påverka de reaktioner som är skyddande vid en virusinfektion, menar Angelica Brandelius.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Lunds universitet 23 juni 2014