Vetenskap & Hälsa

Övervikt, fetma och kostens betydelse för tarmfloran

2019-06-27
bilden är en tecknad illustration av tarmsystemet och dess bakterier
iStock/TLFurrer

Tarmflorans roll för sjukdom och hälsa har seglat upp som ett av vår tids hetaste forskningsområden. I sin avhandling har Louise Brunkwall, nutritionist och forskare i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet, studerat övervikt, fetma och kostens betydelse i relation till våra tarmbakterier.

Fetma uppkommer när energiintaget i det vi äter är större än den energi vi förbrukar. Men förmågan att behålla energibalansen varierar mellan individer. I dag vet vi att orsaken beror på flera faktorer där ärftlighet (genetisk predispositon) och livsstil (kost och motion) är de mest kända. Bakterierna i tarmfloran tros spela en viktig roll i såväl utvecklingen av fetma som i utvecklingen av sjukdomar.

Fakta – tarmflora

Tarmfloran inkluderar bakterier, arkéer (sk arkebakterier), svampar, virus etc som finns i våra tarmar. Hos en vuxen människa utgör bakterierna ett kilo av vår kroppsvikt.

Studier har visat att fiberrik kost är bra eftersom bakterier som bryter ner fibrer producerar kortkedjiga fettsyror som är viktiga för kroppens ämnesomsättning. Likaså har bakterier som tillverkar slem visat sig vara viktiga för att bygga upp tarmens insida så att den inte ska läcka ämnen ut i blodbanan och orsaka skada i form av autoimmuna sjukdomar.

Som en del i sitt avhandlingsarbete har Louise Brunkwall varit med om att starta upp Malmö Familjestudie ”Malmö Offspring Study, MOS” som startade 2013. I studien följs människor i flera generationer och information om hälsa, vad de äter och avföringsprover samlas in. Målet är att vid slutet av 2020 ha 5000-6000 deltagare.

De första resultaten från studien visar att det kan finnas en länk mellan fetma mätt med BMI  och tarmbakterierna.
– Vi har sett en koppling mellan ett hälsosamt matmönster och minskad risk för prediabetes – ett förstadium till typ 2-diabetes – som eventuellt går via en bakterie i tarmarna som hjälper till att bryta ned fibrer. Detta skulle kunna visa att ett hälsosamt matmönster kan bidra till en tillväxt av goda bakterier med positiva hälsoeffekter.

Kort fakta – fetma

Fetma innebär ett BMI (body mass index) över 30. BMI är ett mått baserat på en persons vikt och längd. Fetma är en riskfaktor för typ 2-diabetes som beräknas orsaka en miljon dödsfall varje år. Förutom typ 2-diabetes är fetma en riskfaktor för bland annat hjärt-kärlsjukdom och flera olika cancersjukdomar.

Måsta ta hänsyn till hela kosten

Avhandlingen inkluderar även två arbeten där Louise Brunkwall studerat genetisk predisposition samt livsstil kopplad till matmönster.

Bilden föreställer Louise Brunkwall
Louise Brunkwall

– Vi fann att de som har fler riskgener för övervikt och drack läsk hade en större risk att vara överviktiga än de som hade färre antal riskgener eller de som drack mindre läsk, säger Louise Brunkwall.

Dock visade det sig att de som dricker mycket läsk (mer än en burk per dag) även generellt åt sämre än de som drack lite eller ingen läsk.
– Slutsatsen från den studien var att det kanske inte är så enkelt som att läsken ensam orsaker en stor riskökning för övervikt, utan kosten som helhet. Det är därför viktigt att ta hänsyn till den totala kosten när man studerar enskilda livsmedel.

Högt intag av sockersötade drycker såväl som drycker sötade med sötningsmedel samt kaffe kunde kopplas till individer med högt BMI och lägre utbildningsnivå, medan större intag av juice och te kopplades till lägre BMI och högre utbildningsnivå.
– Vi kunde också se att de som drack mycket sockrad dryck åt mindre av mat som vanligtvis förknippas med god hälsa, såsom frukt, grönsaker, yoghurt och fisk, medan de som drack mycket juice och te åt mycket av den sortens mat.

Bakterierna påverkas av allt

Louise Brunkwall är kritisk till alla böcker och bloggar som ger sken av att ”veta” och som ger råd och recept som sägs vara vetenskapligt underbyggda.
– De flesta studier man hänvisar till är mycket små eller gjorda på djur. I många studier har man tittat på extrema grupper eller undersökt effekten av att till exempel bara äta ost i tre dagar. Då ser man att bakterierna påverkas av i stort sett allt. Ingen är så ensidig i sin kost och alla lever i ett sammanhang, så för att kunna förstå vad som är bra eller dåligt måste man studera tusentals människor.

En ”bra tarmflora”

Vad som utgör en ”bra tarmflora” är det ingen som riktigt vet idag.
– Det finns så många aspekter av tarmflora. Vi tittar bara på någon form av slutprodukt, vi vet inte vad som händer längre upp i tarmen, säger Louise Brunkwall.
– Jag tror en större förståelse för, och kunskap om, tarmfloran kan lyfta kostens betydelse och eventuellt bidra till en mer individanpassad vård. Jag tror inte det kommer att ändra de rekommendationer vi har idag, men det kan bidra till att motivera oss att äta bättre om vi vet varför det är bra.

Avhandlingen: Obesity; with a focus on diet quality and gut microbiota

Text: SARA LIEDHOLM 

Texten är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet