Överraskande exakt tajming av viljestyrda rörelser

2017-06-29

Nästan allt vi gör – går, talar, tuggar, eller tar en klunk av morgonkaffet – är helt beroende av att ett stort antal muskler spänns vid exakt rätt tidpunkt. Den rådande teorin har gjort gällande att det är omöjligt att viljemässigt styra den exakta tajmingen i denna typ av rörelser och den exakta tajmingen har antagits vara helt automatiserad vid inlärningen av rörelsen. Men nu hävdar forskare vid Lunds universitet att detta är fel. En ny studie visar de att människor är fullt kapabla att viljemässigt blinka med en tidsprecision som man inte trodde var möjlig.

Det har länge varit känt att både djur och människor, genom en typ av inlärning som kallas blinkbetingning, kan lära sig att blinka till en ton med en precision på ett tiotals millisekunder. Tidigare studier visar att blinkbetingning är beroende av lillhjärnan och man har hittills antagit att den exakta tajmingen är helt automatiserad. När lundaforskarna Anders Rasmussen och Dan-Anders Jirenhed, höll i laborationer på läkarprogrammet i Lund upptäckte de att teorin inte stämde i praktiken. Rasmussen och Jirenhed beslutade sig för att undersöka detta vetenskapligt.

21 läkarstudenter testades

Dan-Anders Jirenhed och Anders Rasmussen.

Forskarna lät 21 läkarstudenter vid Lunds universitet utföra olika former av tester och kunde de se att den exakta tajmingen gick att styra viljemässigt. Forskarnas resultat, som nu publicerats i tidskriften Scientific Reports, ifrågasätter om tidigare studier på blinkbetingning hos människor verkligen har tittat på rent automatisk inlärning eller om försökspersoner också viljemässigt har hjälpt till att styra sina blinkningar.

– Våra resultat är ett viktigt steg för att förstå hur den mänskliga hjärnan kan styra tajmingen av våra rörelser – och i vilken utsträckning vi kan påverka dem med vår vilja, säger Anders Rasmussen.

Bättre förståelse för diagnoser associerade till tajmingmekanismer

Att rörelserna går att styra med vilja visar även att hjärnbarken, kanske genom samverkan med lillhjärnan, kan spela en viktig roll när det gäller tajming.

– Denna typ av studier kan hjälpa oss att förstå hur olika delar av hjärnan hjälps åt för att generera exakt tajmade rörelser. Detta i sin tur kan leda till en bättre förståelse av diagnoser som man tror har att göra med tajmingmekanismer i hjärnan, exempelvis ADHD. Studier som denna kan också leda till insikter om hur vi ska träna oss på att bli ännu bättre på att tajma våra rörelser, säger Dan-Anders Jirenhed.

Text: JOHANNA SANDAHL
Bild: istock.com/gaiamoments
Artikeln är tidigare publicerad vid Lunds universitets medicinska fakultets hemsida.