Publicerad
Kategori: Blodet och immunförsvaret, Vad forskar du om?
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!
blodpåsar

Foto: Colourbox

Blod har fascinerat människan genom alla tider. De tidiga formerna av blodtransfusioner var ofta mindre lyckade och involverade inte bara blod från människor utan även djur. Trots att blodet kan tyckas se likadant ut hos människor finns det stora skillnader och från det att de första blodgrupperna upptäcktes i början av 1900-talet, finns idag totalt 36 blodgruppssystem, där hela 346 blodgruppsantigen ingår. Julia Westman är forskare på Avdelningen för hematologi och transfusionsmedicin och har intresserad sig för två av de mindre kända blodgruppssystemen.

De två viktigaste blodgruppssystemen är AB0 och Rh. AB0 består av kolhydratstrukturer på den röda blodkroppens yta och finns i varianterna A, B, AB och O. Rh-molekylen är ett protein i den röda blodkroppens membran: Om man är RhD-positiv har man detta protein medan RhD−negativa individer saknar proteinet. Julia Westman har intresserat sig för två av de mindre kända blodgrupperna p och Pk. Både p och Pk är väldigt sällsynta blodgrupper där runt en på miljonen har dessa varianter av blod, däremot är p något vanligare i Sverige än i resten av världen.

Julia Westman_L

Julia Westman

–  I vissa populationer är ovanliga blodgrupper mer frekventa. Ett klassiskt exempel är Amish-gruppen som nu främst finns i USA och som traditionellt varit en mycket sluten kultur. Där tillhör en hög andel blodgruppen p. Det finns även ett område i Västerbotten kring Umeå med en stor grupp människor som också har denna blodgrupp.

Skydd vid infektion, fara vid graviditet

Hos blodgrupperna p och Pk gör en genetisk mutation att enzymet som bygger strukturerna inte fungerar och därför inte kan bilda blodgruppsantigenen. Ett antigen är en molekyl som finns på ytan av de röda blodkropparna som kan ha olika funktion till exempel transport av nödvändiga näringsämnen till cellen. Antigenet kan också ofrivilligt bli dockningsplatser för olika smittoämnen som bakterier, virus eller parasiter som på det sättet kan ta sig in i cellen.

–  Saknar man antigen kan det i princip innebära att man blir mindre mottaglig eller till och med resistent mot vissa typer av infektioner som till exempel malaria, eftersom det saknas möjlighet för den sjukdomsalstrande organismen att komma in i cellen.

Vid en blodtransfusion kan det bli livshotande konsekvenser för personer som saknar antigen om de transfunderas med blod som innehåller detta. Deras immunförsvar bildar lätt antikroppar mot det nya blodet vilket medför att de transfunderade blodkropparna kan spricka och tillståndet kan i värsta fall leda till döden. Kvinnor som saknar en viss blodgrupp och blir gravida med ett barn som har ärvt just den blodgruppen av sin pappa, kan bilda antikroppar mot fostrets blod. Antikropparna angriper barnets röda blodkroppar vilket leder till blodbrist. Om mamman har blodgrupp p finns också stor risk att moderkakan attackeras vilket kan leda till att graviditeten slutar i missfall.

–  Vi har sett exempel på patienter som har gått igenom väldigt många missfall på grund av det här problemet, säger Julia Westman.

Kunskap om gener hittar rätt blod

Tidigare har man regelmässigt gett blod från givare med blodgrupp p till patienter med blodgruppen Pk eftersom man trodde att det passar bra. Julia Westmans forskning visar att Pk-individer i själva verket har antikroppar mot ett nytt blodgruppsantigen, PX2, som finns särskilt starkt på p-blodkroppar vilket faktiskt gör det särskilt olämpligt att använda blodgrupps p till patienter med blodgrupp Pk. Detta fynd har ändrat hur transfusionsbehandling ska bedrivas för patienter med den sällsynta blodgruppen Pk.

–  Detta är ett bra exempel på hur viktigt det är med kunskap om vilka gener som ansvarar för produktionen av alla blodgrupper så att det blir lättare att hitta blod som passar till alla i framtiden, avslutar Julia Westman.

Text och bild: ÅSA HANSDOTTER