sloth2

Mat och träning, Unga intervjuar forskare

För en del av oss känns det väldigt jobbigt att träna, men träning kan faktiskt vara extra viktigt för dem som inte får snabba resultat. Vi träffade forskaren Ola Hansson som undersöker om personer med riskgener för typ-2 diabetes kan träna bort risken.

Idag ökar övervikt i hela världen när fler länder tar över västvärldens livsstil och motionsvanor. Det gör att antalet diabetespatienter också ökar enormt. 

Risken att drabbas av typ 2-diabetes påverkas av vilka gener man har och hur man lever. Riskfaktorer är ökad ålder, övervikt och låg fysisk aktivitet. Diabetes är en allvarlig sjukdom, som kan leda till att följdsjukdomar som blindhet, njursvikt och hjärt- och kärlsjukdomar. Därför försöker forskarna vid Lunds universitets diabetescentrum komma på sätt hur man skulle kunna förebygga sjukdomen.

Forskaren Ola Hansson undersöker om personer med riskgener för typ-2 diabetes kan träna bort risken.

– Jag brinner för träning och kan kombinera det med ett ämne som jag tycker är intressant, säger han.

De med ökad risk behöver träna mer

– I vår senaste undersökning ingick 50 stycken män från Malmö. Hälften av dem hade en nära släkting som hade typ-2 diabetes. De fick träna i sex månader på Friskis och Svettis och så tog vi muskelbiopsier (små vävnadsprover från musklerna) före och efter träningen. Då kunde vi se vad som hände i musklerna.

Alla som var med i undersökningen mådde bättre efteråt – de hade fått ökad muskelmassa, gått ner i vikt och fått bättre kondition – men de som hade större genetisk risk att få diabetes hade behövt träna mer för att få samma resultat.

Efter att ha sett att generna påverkar träningsresultaten så vill forskarna nu undersöka om de som har ökad genetisk risk för diabetes borde träna på ett annat sätt istället. De kanske får bättre resultat av att göra mer högintensiv träning, där de bara tränar i några minuter och ligger nära sin maxpuls.

– Drömscenariot vore att ta fram ett test som kan berätta om just du har risk för att få diabetes och hur du ska träna för att förhindra det.

Ett annat mål är att öka kunskapen om vilka genetiska varianter som påverkar hur musklerna fungerar. Man vet idag att de som springer marathon och utför andra uthållighetsidrotter på elitnivå har andra sorters fibrer i sina muskler än de som sysslar med sprintlöpning och intervallträning på elitnivå, men man vet inte hur mycket av skillnaden som beror på träningen och hur mycket som är medfött och har alltså en genetisk förklaring. 

Ola Hanssons forskning är beroende av att frivilliga personer anmäler sig till, eller tackar ja till att ingå i hans studier. De som går med på att vara “försökskaniner” är oftast helt vanliga personer som anmäler sig som frivilliga. Enligt Ola är det enkelt att hitta frivilliga även om de oftast inte får någon ersättning förutom gratis läkarbesök och undersökningar. Många tycker att det är intressant att bli undersökta och få lite extra koll på sin hälsa.

Svårt att få människor att ändra livsstil

Det spelar ingen roll hur bra forskning och träningsmetoder det finns om ingen använder sig av dem. Ola Hansson vill att fler ska veta att de själva kan förebygga diabetes genom att träna. Det är viktigt både för samhället och för enskilda individer att fler börjar röra sig och äta bra så att de inte utvecklar diabetes.

– Den bästa träningen är den som blir av, säger Ola Hansson.

Alla borde försöka att lägga in träning i vardagen, även om det är jobbigt och känns trögt i början. Ta trapporna istället för hiss, gå eller cykla till affären istället för att ta bilen, hoppa av bussen en station tidigare och gå den sista biten och liknande. Och om du lyckas hitta någon sport du gillar och tycker är rolig, så kommer det inte kännas tråkigt att åka till träningen!       

Många unga idag tror att det bästa sättet till att gå ner i vikt är att träna jättemycket och samtidigt äta väldigt lite, och att undvika kolhydrater. Men det är faktiskt inte hälsosamt – om du tränar mycket och länge så behöver du äta mer.   

Det behöver inte vara svårt att leva lite mer hälsosamt i vardagen, att börja motionera lite och försöka att anpassa det man äter till hur mycket man tränar. På köpet blir du gladare, får mer ork och kan koncentrera dig lättare.

Lev väl!

TEXT: Ella Randén och August Nilsson, Malmö Latinskola, Millie Wikström

Diabetes typ 2.  Hos friska personer så frigörs hormonet insulin från bukspottskörteln efter att de har ätit, och det gör att kroppens celler kan ta upp blodsocker från blodet som energi.Vid typ 2 diabetes blir cellerna mindre känsliga för insulin och så småningom minskar även kroppens insulinproduktion. Det gör att sockret stannar kvar i blodet istället för att tas upp som energi, och det kan skada kroppens organ. Det finns olika typer av diabetes, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Det finns också mindre kända former, olika övergångar mellan typ ett och två.
Lunds universitets diabetescentrum. Cirka 400 forskare som Ola Hansson jobbar på Lunds universitets Diabetescentrum, LUDC,  Enligt Ola Hansson har LUDC tre uppdrag: att utbilda om diabetes, forska om diabetes, och att sprida ny kunskap. Efter femton års forskning om diabetes har LUDC fått många intressanta resultat. Man har bland annat kommit fram till att de som har en nära släkting som har har diabetes har tre gånger mer risk för typ 2-diabetes. De tror också att de har hittat ett nytt ämne som styr ämnesomsättningen, och det vill de såklart fortsätta forska om. Du kan läsa mer om Olas och hans kollegors arbete på www.diabetesportalen.se