Unga intervjuar forskare

Det här är en webbtidning om forskning inom medicin och hälsa. Artiklarna är skrivna av gymnasieelever som har besökt och intervjuat forskare inom olika ämnen. Sidan är en del av forskningssajten Aktuellt om vetenskap & hälsa, som drivs av Lunds universitet, Malmö Högskola och Region Skåne.    

Vårt syfte är att väcka ungas intresse för medicinsk forskning och tidigt inspirera till en karriär inom forskning, vård eller hälsa. Vi vill ge unga möjlighet att träffa forskare och ta reda på hur det är att arbeta med forskning.

Samtidigt får de ett viktigt uppdrag – att skriva om den senaste forskningen så att andra unga kan ta del av den.

#Vetenskap #Hälsa är en del av webbtidningeAktuellt om vetenskap & hälsa som är en vetenskapligt förankrad källa till kunskap inom medicin, vård och hälsa. Aktuellt om vetenskap och hälsa har runt 60 000 besökare i månaden.

Alla texter som publiceras här är faktagranskade av de intervjuade forskarna.

Jag som är projektledare och redaktör heter Karin Andén. Hör gärna av dig om det är något du vill veta mer om, min mejl är karin.anden@skane.se

Testa att vara vetenskapsjournalist

I vårt program för gymnasiet får elever besöka och intervjua forskare och sedan skriva artiklar som publiceras här på #Vetenskap #Hälsa. När eleverna gör intervjuer får de själva ta ansvar för att forskaren pratar om något som de tycker är intressant, och för att informationen hamnar på rätt nivå.  Det finns också en pedagogisk nytta med sprida kunskapen – studier visar att vi lär oss bättre och får en djupare förståelse för ett ämne om vi förklarar det för andra.

I korthet går det till såhär:

– Klassen väljer först ett eller flera teman de vill arbeta med, t ex cancer eller träning.

– Sedan hjälper vetenskapsjournalisten Eva Bartonek Roxå eleverna att förbereda sig: Hur förbereder man en intervju, vad ska man tänka på när man intervjuar någon och hur skriver man något som andra vill läsa?

– Eleverna åker sedan till universitetet och gör intervjuer i små grupper.

– Efter det skriver de artiklar till denna webbtidning.

Vi har också haft ett program för gymnasiearbete, där vi hjälpt elever med forskarkontakter. Du kan läsa mer om det här.

Längst ner på denna sida finns detaljerad information om hur planeringen ser ut för en klass. Där kan du som är lärare och som deltar med din klass hitta mer information om tider och liknande.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Elever från Allvar Gullstrandsgymnasiet i Landskrona besöker Joan Yuans lab på BMC i Lund. 

 

Här kommer en lista med de teman som klassen kan välja mellan. Har du en egen idé om tema, så får du gärna komma förslag så ska vi försöka ordna det.

 

Allergier

Uppskattningsvis var tredje skolelev har någon form av allergi eller överkänslighet. Forskning visar att dagens miljö ger barn kontaktallergier som de sedan behåller resten av livet. Ofta kommer reaktionen från smycken, konserveringsmedel, krämer, smink m.m. En del allergier kommer först i tonåren, pollenallergi är ett exempel.

Antibiotika – missbrukad mirakelmedicin

För ett halvt sekel sedan revolutionerade antibiotika läkekonsten. Mirakelmedicinen botade lunginflammationer, möjliggjorde tuff tumörterapi, transplantationer, och banade väg för trygga metoder att ersätta utslitna leder med proteser. Den nya dundermedicinen uppfattades som människas rättighet och genom en hämningslös överanvändning skapade sjukvård och livsmedelsindustri en miljö indränkt i antibiotika. Allra bäst trivdes de resistenta bakterierna … Idag håller vi på att förlora mirakelmedicinen och något måste göras snabbt för att vi inte ska kastas tillbaka till tiden före antibiotikan.

Cancer

Var tredje person kommer någon gång under sin livstid att få en cancerdiagnos. Det har gjorts stora framsteg vad gäller tidig upptäckt och behandling av cancer och många blir helt botade. Men cancer är inte en utan många olika sjukdomar och vissa cancerformer har fortfarande en dålig prognos. Forskningen om cancer vid Lunds universitetet och Region Skåne är omfattande. Några exempel är kartläggning av förändringar i DNA och 3-D teknik för att lättare hitta bröstcancer, individanpassad skräddarsydd behandling, förebyggande åtgärder med mera.

Diabetes – för mycket socker i blodet

Antalet diabetiker av typ 2 ökar lavinartat i världen och det finns klara kopplingar till den västerländska livsstilen. Våra gener har genom evolutionen utvecklats till att ta vara på all näring när vi kommer över den. Men när grottmänniskan möter McDonalds uppstår problem. I dag när vi kan äta hur mycket vi vill och när vi vill – och inte rör oss så mycket – blir vi feta och i förlängningen sjuka. Även diabetes av typ 1 har ökat stort i Sverige och det är främst barn och unga som drabbas. Det är en s k autoimmun sjukdom som beror på att vårt immunsystem börjar angripa de egna insulinproducerande cellerna. Det är mycket stora skillnader i hur många barn som insjuknar i olika delar av världen. Finland och Sverige kommer på första och andra plats bland högriskländerna för typ 1 diabetes.

Fysisk aktivitet – vad händer i kroppen?

Motion och idrott i skolan skärper inlärningsförmågan och utvecklar motoriken. Regelbunden löpning förebygger benskörhet. Livsstilstest i dator får människor att röra på sig mer. Regelbunden fysisk träning används i behandlingen av patienter med cystisk fibros, en medfödd sjukdom som i dag saknar bot. Detta är bara ett axplock av exempel på forskning som bedrivs vid Lunds universitet och Region Skåne.

Genetik

Den oerhört snabba teknikutvecklingen har gjort att vi snabbt och billigt kan få information om våra gener. Det kan röra sig om allt från att läkarna får exakt information om vilken cancertyp man drabbats av och därmed kan ge individanpassad behandling, att vi kan få reda på om vi eller vårt ofödda barn bär eller inte bär på en viss sjukdomsgen till att vi genom ändrad livsstil kan avväpna en fetmagen. Ibland är besluten enkla och självklara medan man i andra fall kanske väljer att inte veta. Ämnet väcker många etiska frågor. Ett annat spännande område är genterapi som  innebär att man byter eller reparerar en skadad gen.

Hjärnan

Hjärnan är ett av de mer komplicerade organen i den mänskliga kroppen och mer än var tredje svensk drabbas någon gång i livet av en hjärnsjukdom.Det kan röra sig om så vitt skilda diagnoser som stroke, epilepsi, Parkinsons sjukdom, demens, schizofreni, hjärntumör, bara för att nämna några. Vid Lunds universitet och Region Skåne bedrivs spännande forskning inom flera av dessa områden.

Hjärtat

Hjärt-kärlsjukdomar skördar i dag flest liv av alla sjukdomar i Sverige. Hela 1,4 miljoner svenskar beräknas lida av hjärt-kärlsjukdom. Forskningen förbättrar ständigt möjligheterna att rädda och förlänga liv. Vid Lunds universitet bedrivs exempelvis forskning om åderförfettning, ont kolesterol, om överlevnad vid plötsligt hjärtstopp och om ny teknik som kan rädda hjärtat.

Kost och hälsa

Genom att äta rätt kan vi påverka inte bara vår vikt utan även risken för att drabbas av ohälsa och sjukdom. 31 miljoner européer behandlas med läkemedel för olika symptom i det metabola syndromet, ett samlingsnamn för riskfaktorer som kan leda till diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Samtidigt har man konstaterat att vår kost är den enskilt viktigaste faktorn som kan påverka hälsan.

Ljusets betydelse för hälsan

Solen är vår viktigaste källa till D-vitamin och att sola minskar risken för både diabetes och blodproppar i benen. Samtidigt ökar antalet hudcancerfall stadigt. Vår dygnsrytm styrs i första hand av dagsljuset och har betydelse för vår vakenhet och sömn. Ljuset från läsplattor och natt-sms stör sömnen och oregelbundna arbetstider påverkar hälsan på olika sätt och ökar risken att drabbas av sjukdom. Inomhusljusets kvalitet har också stor betydelse för hur vi mår och presterar. Till exempel kan blått ljus göra oss sömnigare.

Nanoteknik – möjligheter och risker

Nanopartiklar är partiklar som är mindre än 100 nanometer i diameter. Partiklar som är så små kan få helt andra egenskaper än partiklar i vanlig storlek vilket kan utnyttjas för många olika ändamål, bland annat inom medicin. Supertunna elektroder av nanotrådar kan placeras i hjärnan för behandling av till exempel Parkinsons sjukdom och nanopartiklarnas litenhet gör att de kan ta sig in i celler på ett helt annat sätt än större partiklar. Men med möjligheterna kommer också faror. Än så länge vet vi väldigt lite om hur nanopartiklar påverkar vår hälsa men även här pågår intensiv forskning.

Psykisk hälsa och ohälsa

Idag upplever alltfler besvär med  ängslan, oro, ångest och sömnbesvär men bara en mindre andel söker professionell hjälp.  Psykisk ohälsa är ett stort begrepp som omfattar allt från större eller mindre besvär som påverkar ens vardagsliv till allvarligare psykiska sjukdomar. Även om det har gjorts många kampanjer runt om i världen för att förändra attityder till psykisk sjukdom är stigmatisering fortfarande ett stort problem.

Stamceller

2012 års Nobelpris i medicin gick till två forskare som hade upptäckt att mogna celler kunde omprogrammeras till stamceller som i sin tur kunde utvecklas till vilka kroppsceller som helst. Forskare vid Lunds universitet har flyttat fram positionerna ytterligare genom att visa att man inte behöver ta omvägen via stamceller. De har visat att det går att programmera om både hudceller och stödjeceller direkt till nervceller, på plats i hjärnan. I Lund pågår ett flertal projekt för att nå fram till stamcellsterapi vid till exempel Parkinsons, diabetes, stroke, hjärtinfarkt och olika former av cancer.

Vacciner

Vaccin mot hjärtinfarkt, stroke, diabetes eller Alzheimers har det skrivits om i media men hur långt har forskningen kommit egentligen? Många kommer säkert ihåg massvaccineringen mot svininfluensa och att en del, företrädesvis unga personer, drabbades av narkolepsi. Vad finns det för risker med vacciner, är det skillnad på vaccin och vaccin och bör man vaccinera sig för att skydda andra? Och kan vaccin vara lösningen när resistenta bakterier gör att antibiotika inte längre fungerar?

 

 

 

Testa att vara vetenskapsjournalist – Planering för lärare

Planeringsmöte.  Karin Andén kommer till skolan och presenterar projektet för lärare som är intresserade av att vara med.  Tillsammans pratar vi om hur det går till, när det passar er att genomföra projektet och vilka teman som kan vara intressanta för er klass. Det är jättebra om det finns möjlighet att samarbeta mellan svenska och naturämnen. Efter mötet får du höra med dina elever vilket tema de helst vill ha. Sedan kan vi starta projektet för klassen ungefär två till tre månader senare.

Startföreläsning för klassen. Eva Bartonek Roxå, vetenskapsjournalist på Aktuellt om vetenskap och hälsa har en interaktiv föreläsning: Hur förbereder man en intervju, vad ska man tänka på när man intervjuar någon och hur skriver man något som andra vill läsa? Den tar ungefär en timme.

Eleverna träffar forskare. Eleverna träffar sedan forskare i grupper om tre till sex elever. Intervjun tar ungefär en timme.

Eleverna skriver artiklar. De kan skriva var och en, två och två eller tillsammans i hela gruppen. För vår del får de gärna göra en film eller en podcast eller ett bildreportage, bara de kan presentera den forskning de tagit del av på ett korrekt sätt. Du som lärare bedömer texterna och ser i första hand till att texterna håller en god språklig standard. Du stöttar dina elever med hjälp av de skrivtips som finns att hämta i våra skrivtips för elever.

Vi kontrollerar fakta och språk. När gruppen är klar med sitt reportage läser vi igenom och kontrollerar fakta en extra gång. Sedan ber vi forskaren att titta på det och se så att alla uppgifter stämmer. Vi gör vissa ändringar i texten för att locka mer till läsning, det kan handla om att förtydliga, hitta en bättre rubrik eller att korta ner texten.

Artikeln publiceras här på #Vetenskap #Hälsa. Vi lägger upp en artikel i veckan så det kan ta ett litet tag innan den dyker upp. Ni får gärna återpublicera texten på er skolas hemsida eller i andra medier om ni vill.

 

Hör gärna av dig om det är något du undrar över. Jag som är projektledare och redaktör för Unga intervjuar forskare heter Karin Andén och min mejl är karin.anden@skane.se