Vetenskap & Hälsa

Nya vacciner krävs för att hålla jämna steg med listiga bakterier

2018-11-06
Foto: istock.com/ADVENTTR

Den som vaccineras mot våra vanligaste luftvägsbakterier löper också minskad risk att insjukna i sepsis. Men vaccin löser inte alla problem, och för att vaccinernas skyddande effekt ska upprätthållas och förbättras behövs ständigt ny kunskap.

– Luftvägsbakterier är den vanligaste orsaken till infektioner som vid sen upptäckt och i svårbehandlade fall kan utvecklas till sepsis, säger Nils Littorin, läkare vid Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Lunds universitet.

I sin forskning undersöker han bland annat möjligheter och problem vid vaccinering mot pneumokocker, en vanlig och välspridd grupp av luftvägsbakterier.

Tack vare tidigare decenniers framgångsrika vaccinforskning har sjukdomsfallen till följd av luftvägsbakterier minskat kraftigt. Numera ingår vaccinering mot de båda luftvägsbakterierna Haemophilus och pneumokocker i det nationella vaccinationsprogrammet. Vaccinerna introducerades i stor skala i västvärlden på 1990- respektive 2000-talet.

Skyddar mot sepsis

– Tack vare Haemophilus-vaccinet har vi lyckats avvärja en stor del av infektionssjukdomarna. På global nivå har miljontals barn fått skydd mot sepsis och hjärnhinneinflammation, berättar Nils Littorin.

Läs mer om sepsis här. 

Den omfattande vaccineringen mot dessa två bakterier ger också ett indirekt skydd av personer som inte vaccinerats. Till exempel minskar risken att mormor och morfar smittas av pneumokocker via sina barnbarn eller medpassagerarna på bussen.

Nils Littorin. Foto: Björn Martinsson

Många hoppas att vi i framtiden ska kunna vaccinera bort ännu fler infektionssjukdomar, och därmed också minska risken för sepsis. Men att utveckla ett vaccin är dyrt och tidskrävande.

– Det kan också vara mycket svårt att förutsäga hur effektivt ett vaccin blir. Därmed minskar läkemedelsindustrins vilja att satsa pengar, förklarar Nils Littorin.

Men trots utmaningarna saknas inte ljuspunkter. På senare år har till exempel ett nytt vaccin lanserats mot meningokockinfektioner (som är ovanliga i Sverige men som kan orsaka hjärnhinneinflammation). Det pågår också forskning kring en ny generation av effektivare vacciner mot både pneumokocker och Haemophilus.

Vaccin blir viktigare

Bakgrunden är bland annat att vaccinationsskyddet mot pneumokocker över tid tappat i effektivitet. En viktig orsak är att vaccinet inte fungerar mot alla undertyper av bakterierna. När en undertyp slås ut tack vare ett vaccin kan utrymmet öka för andra undertyper. En frågeställning i Nils Littorins forskning är om även andra bakterier kan överta utrymmet.

I fallet med pneumokocker finns nu nya vacciner i klinisk prövning. Dessa slår mot en måltavla som återfinns i alla bakterier, oavsett undertyp. Samtidigt pågår i det laboratorium där Nils Littorin forskar, hos professor Kristian Riesbeck vid Lunds universitet, arbetet med att ta fram ett nytt vaccin mot en undertyp av Haemophilus som inte täcks av nuvarande vaccin.

Vaccinerna förutspås en ökad betydelse i takt med det växande hotet från antibiotikaresistens. Och när stora grupper vaccineras blir den positiva effekten dubbel. Förutom skyddet från vaccinet kan användningen av antibiotika minska, och därmed förlänga livet på dessa.

Text: BJÖRN MARTINSSON